Inlägg från: Anonym (Förstår) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Förstår)

    Fruktansvärd beslutsångest

    Kan bara säga att jag förstår dig, vilket svårt beslut!

    Jag har två barn sen tidigare med en pappa, träffade sedan min drömprins som har tre barn sedan tidigare. Bådas våra ex är instabila och jävlas genom barnen så vi har ingen fungerande varannan veckas-deal, bara haltande varannan helg med allt från pajkastning om att jag/min nya glömt strumpor till rena hot om misshandel eller utpressning..

    Jag blev gravid och ville behålla, min nya ville ej ha fler.. Det blev abort. Efter aborten fick jag problem med cystor och gick på många kontroller pga mens som uteblev för cystorna var så stora. På (vad som blev) sista kollen nästan exakt ett halvår efter aborten såg de inga cystor men ett litet foster. ????

    Stor ångest eftersom jag inte velat göra den första aborten och inte ville göra en till, jag behöll detta barn.

    Det har varit jobbigt stundtals, mannen är handlöst förälskad i vår lilla även om han inte ville ha fler, men jobbigt i perioder. Jag har känt att jag "tvingat på" honom ett till barn i vissa situationer.

    Nu verkar ditt dilemma vara att du är orolig pga tidigare erfarenhet, inte att mannen inte vill? Du verkar också kunna tänka dig ett till barn men är även ångestfylld av vad folk ska säga? Jag kan bara säga: JA! Alltid kommer det finnas någon som anser att kärnfamiljen med endast helsyskon är det enda rätta, du kommer få höra detta också.. Om inte face to face så bakvägen istället. Det är något förlegat som gör att folk anser sig ha rätt att ha åsikter om mammans "lössläppthet".. (finns inget sånt ord va? Haha) och det är helt och håller inriktat på att mamman skulle vara någon slags "slampa".. ursäkta.. De ser inte till att livet kan bli så, att man älskar, växer ifrån varandra...

    Men vad gör det? Ärligt? Man blir sårad, men bara för man låter andra såra en med såna dumheter. Finns väl ingen studie som visat att man är sämre mamma om man har barn med fler eller att barnen mår dåligt? Du verkar ju ha ett schysst samspel om barnen med fäderna? Toppen!!

    Jag vet inte om jag kan säga att du bör göra si eller så, jag säger bara: avvakta. Du har ett par veckor kvar till abortgränsen skulle jag tro. Du har tid att känna efter, och han med. Försök stöt och blöt båda alertnativen tillsammans.. Snart känner du vad DU/NI vill och då ska du vara tillfreds med ditt beslut, det ska inte passa alla andra runt om som kan komma ha en åsikt.

Svar på tråden Fruktansvärd beslutsångest