men herregud, ni är vuxna, och varit ett par i 16 år?han vill inte ha barn mitt i renoveringen?omogen tölp. barn kommer inte hur som helst.
behåll du, antagligen kommer han att stanna och allt blir bra. kommer han ej stanna klarar du dig.
jag fick mitt första barn som 21, oplanerad med ett one night stand. han "krävde" abort. jag vägrade. idag är det snart 10 år sedan. VI har nu 4 barn och är gifta ;D
Oj, jag hade gissat att ni var i tidiga 20-årsåldern. Har ni varit ett par i 16 år, har hus och jobb så ... Tycker jag verkligen att du ska konfrontera honom och fråga: Vill han ha barn alls? Vad är det han vill vänta på?
Är det inte renovering så kommer det var drömresan, befordran, spara lite mer buffert inför föräldraledigheten eller nåt annat som är ivägen. Jag tror att han antingen har kalla fötter bara eller så vill han helt enkelt aldrig ha barn, och då är det ju hög tid för tack och hej ändå om du vill hinna träffa någon ny.
Ja det är ju ett konstigt och dåligt argument tycker jag som behöver genomlida en eventuell abort.
Hade det varit så att sjukdom, arbetslöshet eller någon annan kris i livet stod ivägen hade jag haft större förståelse. Nu känns det mer som att han får panik inför en stor omställning. Det är några väldigt bekväma år vi haft tillsammans när vi ändå är så pass gamla, har bra ekonomi och inte har haft barn att ta hänsyn till.
Samtidigt som jag vill respektera hans känslor och önskan känns det otroligt fel att hans bekvämlighet ska prioriteras framför liv.
Vi har en lång historia tillsammans och jag hoppas på en fortsättning.
Tog det lång tid för din att smälta beskedet?