Hej allihopa. Nykomling i både tråden och ivfbubblan. Satt tillbaka 1 ägg i torsdags och ruvar för fullt (rd 4). Vårat första efterlängtade försök, men det känns inte verkligt.. Lite som en testomgång och att det kommer krävas 3-4 ggr för att lyckas.. Dagarna går ganska bra än så länge , nätterna dock är fulla av konstiga drömmar om ämnet och jag vaknar orolig och trött.
Jag tycker ni alla är fantastiska som kämpar???? Kram till er!
Exakt så jag känner också .. jag är på rv 3 och detta är även min första IVF. Vi får följas åt
Jag vågar inte hoppas för mycket då många går igen denna process flera ggr. Det är som du säger, känns som en testgång.
Är du också extremt trött? Jobbar på som vanligt?
Fick ni några ägg till frysen?
Kram <3
Välkommen! Håller tummarna för att ni inte behöver göra fler försök
Jag förstör din oro. Min upplevelse av ivf- karusellen har inte heller varit så bra.
Jag känner fortfarande av äggstockarna. :-/
Jag känner mig fortfarande öm och är som sagt galet trött.
Idag är första dagen tillbaka på jobb och jag känner bara för att gråta. ( extra känsligt för minsta lilla)
Jag jobbar som undersköterska och det är inte en lugn stund. Stressen här tar kål på mig på ett sätt som det inte har gjort tidigare.
Folk säger till mig att ta det lugnt på jobb men det går inte att ta det lugnt på ett sånt här jobb.
Smärtan och svullnaden blir inte bättre av detta och jag är rädd att detta kommer riskera min ev graviditet.
Jag hade tänkt att ta en dag i sönder men nu vill jag bara ringa min husläkare och förklara läget.
Hur många äggblåsor hade du? Jag fick ut 13 ägg och 8 av dom befruktades. Desto fler äggblåsor desto större risk för kraftig överstimulering.
Känner du av någon andfåddhet? Väger du dig varje dag? Detta fick jag till mig då jag också oroa mig för överstimulering som inte gav med sig..
Andra ultraljudet idag. Blir plock på onsdag! Blev dock fruktansvärt nervös nu. Allt går ju upp och ner i den här processen, med känslorna och allt.. Just nu väldigt rädd för att misslyckas igen. Rädd för att inte äggblåsorna var tillräckligt stora och att äggen då ska vara omogna.. Ja, ni fattar. Har någon lite pepp över så kasta det gärna på mig. Kram till alla som kämpar! Om en timme kanske jag är mer hoppfull. Som sagt, upp och ner Ägglossningssprutan ikväll! Jävligt skönt att slippa menopur och synarela, haha! Hoppas det är för evigt!
Ah då har du lika tungt jobb som jag.. :-/
Hade du 15 blåsor på vardera äggstock? Det är många blåsor. Om du känner dig osäker eller orolig kontakta akut- gyn eller din ivf- klinik. Var går du?
Jag upplevde i helgen att jag var lätt andfådd så fort jag gjorde något. Det har dock försvunnit till idag.
Jag började ta vikten direkt när sköterskan påpeka det. Dom ska annars väga in vid ÄP. Ringer du in till kliniken kan du förhör dig med dom om din vikt. Jämföra vikt innan ÄP och nu. Har du ca 1 kg viktuppgång per dag ska du söka vård.
Min chef vet inget om detta. Jag vill gärna hålla det så också. Berättar jag för henne så kommer snart hela skaran veta. Det kommer mer kännas som en press än ett stöd. Har du berättar för din chef och kolleger?
Tack för dem orden. Jag hoppas du har rätt i att allt är som det ska. Vet ni om blåsorna växer lite till av ovitrelle ägglossningsspruta också?
Hur långt har du kommit i behandlingen? Stor kram!
Nu är snart även vi med i "gänget". Jag har en tid bokad i veckan för att få instruktioner om hur medicinen ska tas. ????
Tack. Jag hoppas det är så Så jag får ut många mogna ägg!
Härligt! Håller alla tummar! Men var det du som skrev att du jobbar som assistent? Du ska inte bära så nära efter äggplock. Inte för embryots skull, utan för dig och dina äggstockars. Jag blir alltid tillsagd att inte lyfta över fem kilo första veckorna, pga att äggstockarna är svullna.
Jag vet inte hur jag ska säga detta, jag är i total chock! Igår ringde jag till Huddinge så jag såg att mina flytningar hade ändrat färg samt att det rann lite brun vätska som när mensen brukar börja. Tanken är att jag imorgon ska börja med spruta 1. Imorse tog jag av mig tampongen och den var helt vit. Då täkte jag ne nu tar jag ett gravtest så att jag kan ringa huddinge och be dem kolla vad som är fel. Det stod Gravid 2-3!!! jag här heeeeeelt chockad. Sist vi blev gravida var 2015 oktober och sedan dess har vårt liv varit upp och ner med undersökningar och operation. Just nu vill jag bara njuta av tiden och ringa huddinge. Förhoppningsvis får jag en tid i v7 för VUL och få höra hjärtljud med tanke på tidigare missfall
RD 6 och allt känns misslyckat.. Dock inga indikationer på det..
Saken är väl egentligen den att jag önskar något tecken som får mig att våga tro att det gått vägen.
13 dagar till testdag..
Vilken dag börjar ni med Lutinus?
På min klinik har det tidigare varit dag 2 efter ÄP, men nu har de ändrat till dag 3.
RD 13..
Igår fick jag en ljusrosa flytning på trosskyddet och blev orolig, försökte tänka positivt då jag läst att det inte behöver vara någon fara. Nu på morgonen hade det gått över till en mer blodig dock inte mensliknande flutning. Jag blev jätte orolig/ledsen och rotade fram en gravidsticka från Apoteket och den visade "ej gravid"
Så, ja.. Fail i den här icke familjen ????
Vad gör man nu? Hur berättar jag för min sambo som igår för första gången tog på magen och sa till mig hur lycklig han är osv.. Ringer man kliniken och försöker vara" käck" och positiv så man snart får göra igen?
Ja, det viktiga är att det känns rätt för dem som det berör.
Men det är väl lite som att skulle vi gravida naturligt så skulle inte min man stå bredvid varje månad vid testet. Så då kör vi den linjen nu också. Så som vi vill ha det helt enkelt.
Behöver er hjälp: någon som tagit Pregnyl istället för Ovitrelle som Ägglossningsspruta? Jag har inte fått ngn dos, måste ha blivit ett missförstånd med kliniken. På receptet fanns två förpackningar med styrka 5000.
Som ett jävla brev på posten och som ett hån kommer blödningen dag 11. Igen. Samma scenario varje gång. Jag går sönder fullständigt. Det är nog dags att börja inse att det inte blir något barn för oss.