5 år och bajsar på sig

Vi har en nioåring som haft samma problem (sen han var liten) och vi har haft kontakt med specialister på hans mottagning. 

Som jag förstår det så finns det två orsaker till detta problem.

Om barnet har varit helt torrt och sedan börjar bajsa på sig efter stora förändringar i livet kan det ha psykologiska orsaker och barnet kan behöva hjälp på det sättet.

Om det är mer så att barnet aldrig blir torrt, utan bajsar på sig eller läcker, så beror det ofta på förstoppning. Och det kan behöva behandlas i många år.

Båda varianterna är fruktansvärt jobbiga psykiskt, och det blir ju bara jobbigare ju äldre barnet är

Vår nioåring fick inte alls bra läkarstöd innan det till slut upptäcktes att han under flera år haft så svår förstoppning att hans tarm är delvis förstörd, och detta problem (att han "läcker" lite, som vi också säger) begränsar honom i många situationer. 

Min  erfarenhet är att man inte kan gissa sig till barnets diagnos utan verkligen ska försöka komma i kontakt med en duktig läkare så fort som möjligt och  se till att barnet får rätt behandling eller stöd.

Och om  ni kommer till vårdcentralen nu, så be om remiss till barnläkarmottagning där ni får träffa specialister på detta. Vi har träffat både läkare där men sen också vid ett besök en sjuksköterska som jobbar just med de här problemen. Och vi har fått bra muntlig och skriftlig info och har också fått en telefontid i september för uppföljning. Sonen får medicin en gång om dagen (som ett glas saft) och hans toaproblem är som bortblåsta. Men vi är hemskt noga med att inte missa medicinen.

Har ni ingen barnmottagning? Brukar vara dit man ska vända sig i såna situationer.

För att få bukt med ett eventuellt psykosomatiskt problem i en situation där en förälder (troligen) inte talar sanning, bör man inte strunta i den personen om man misstänker att denne är en del av problemet. Särskilt inte om det gäller en förälder som med stor sannolikhet får tolkningsföreträde vad den än säger.

Håller helt med dig Alexi, vi har kört movicol junior nu i 8 veckor.

Men då mamman bryter medicineringen för att "hon" tycker att det är bra så är vi tillbaka på ruta ett igen. Så att släppa mamman ifrån dehär går inte.

Ska försöka få remiss till barn och se vad som fortsätter därifrån

Självklart, men bara det kommer bli en lång process också att få med henne.
Hon förstår inte det bästa för hennes barn att något är fel.
Jag och min fru har kämpat i 3 år för att få ensamvårdnad med en massa saker mot mamman men vi får alltid höra "ni har för vaga grunder"
Dottern mår inte bra och nu blir det bara värre och värre.

Har ni bra stöd på förskolan? Skulle ni kunna be dem ge medicinen en gång om dagen? Så blir det ju en kontinuitet i behandlingen.

Hoppas det är ok att jag lånar tråden lite

Vår son har förstoppningsproblem och vi har fått väldigt dålig hjälp.

Tex har ingen sagt det där med medicinering i minst ett halvår. Vilken medicin har ni fått och i hur stor dos? Vi har fått laktulos och 2,5 ml om dagen (4-åring).

Det är movicol junior som är mycket bättre än lactulos. Men finns bara på recept.

Har meddelat förskolan idag då hon haft sommarlov fram tills nu.

Inväntar även att HC ska ringa nu!

Vi ska åka och få en remiss till barn i em

Dottern återigen förstoppad i magen. Läkaren blev inte direkt gladare av att mamman avslutat medicineringen och har nu skrivit ett personligt läkarintyg till henne att medicinen måste skötas.

Även fått remiss till barn mottagit ingen nu så bara att invänta tid!

Men det var väl jättebra, då kommer ni framåt nu!