BF JULI 2017

Åh tjejer vad jag är orolig. Har inte riktigt smält att vi ska ha två...vet inte om jag är glad eller inte. Rädd och orolig. Vad har vi gett oss in på? Kommer detta gå bra? Föds de för tidigt? Stannar fröna kvar? Tusen frågor utan svar...
Efter jag fick beskedet så är jag lika orolig igen för att det ska skita sig. Kollar efter blod på pappret, analyserar varenda liten värk...haft mycket molvärk idag och tänker genast att det inte är bra.
Jösses....inte nog med det så går all den lilla energi jag har åt till att orka med jobbet, och när jag kommer hem är det direkt in i sängen...
Barnen börjar fråga varför jag bara ligger där, stackarna...kanske tror dom jag är allvarligt sjuk. Orkar inte göra nåt hemma, finns inget som är gott att äta, ständigt hungrig och illamående...
Ja, det var ju inget positivt inlägg det här, men antar att det är mina sämsta hormoner som pratar nu..
...å där kom den...gråtattacken.., panikgråt över att jag mår så dåligt, inte orkar nåt och är livrädd för en tvillinggraviditet...
Börjar jobba om 10 min och har fortfarande inte sminkat mig. Tur mannen jobbar på samma ställe och får säga till att jag blir sen...
Kan man kopiera med mobilen och hur gör man då?...
Nu äntligen sitter jag vid datan, går ju inte att svara från mobilen. Den loggar ju bara ut....
Hur mår alla? Jag mår fortfarande illa, men något bättre igår, fast vill helst bara sova och vila...
Fick strunta i jobbets julbord på liseberg igår, och det var något som jag verkligen sett fram emot, så det var synd...
Känner ni eran livmoder än? Jag känner när jag ligger ner på rygg. Halvvägs upp till naveln. Känns ju lite mysigt när man tänker att det ska bli bebisar, samtidigt som det är skrämmande då man inte alls vet vad som händer där inne. Imorgon ska jag till läkaren på ultraljud där hon ska kolla hur allt ligger till. Om tvillingarna har någon skiljevägg och om de har samma moderkaka osv... nervös.
Då har man varit hos läkaren och gjort ultraljud! Två små sprattlande "bebisar" som växt som de ska!
Glada nyheter var också att de låg i varsen säck, eller iaf en skiljevägg emellan, så risken för komplikationer blev mycket mindre!! De delar fortfarande moderkaka, men ska på ultraljud igen 5 januari för att kolla läget och sen kommer jag att få göra ultraljud varannan vecka f.r.o.m vecka 16, så det känns ändå skönt att dom har såpass koll på en.
De flesta med tvillingar föder ju runt vecka 35-37, men hälften tidigare än så, så troligtvis får jag inga juli bebisar, men jag hänger kvar i gruppen ändå! Jag kan ju trots allt tillhöra de få som går tiden ut ändå...
Ah, varför hade man inte haft en egen ul maskin hemma?!? Nojig för minsta lilla.
Nu har jag inte haft så mycket symptom de senaste dagarna, antar man börjar närma sig spökveckor, är 10+1 nu. Men nu har jag fått mer molvärk i magen, lite i söndags och nu på em började det komma sakta och nu känns det minsann. Kan ju vara växtvärk men orolig för missfall hela tiden.... inte haft innan men usch. Mer nojig denna gången. Var några veckor sen min rejäla växtvärk lugnade sig så därför orolig när det känns som det igen. Men det kommer och går kanske? Någon som vet?
Minns inte sååå detaljerat från min förra grav, 6 år sen, knappt någon växtvärk då dock.