Gravid IGEN - pappan missbrukar

Vad mycket skit du har fått ta i denna tråd! Om folk ändå kunde peppa mer än att bara ösa skit utöver andra!

Jag tycker att du ska behålla om du nu så önskar det. Vi lever alla olika och har olika förutsättningar och det är inget som säger att det ena är så mycket bättre än det andra.

Du har ju iaf vett att inte låta pappan komma nära när han är påverkad vilket jag anser är det viktigaste. Sen kan folk kommentera hur mycket de vill om hur dumt det är att skaffa barn med en missbrukare... Ingen är perfekt och det ska alla komma ihåg! Vissa kanske egentligen inte har råd med barn men skaffar ändå, andra låter barn äta skitmat flera dagar i veckan, och ibland är man åt helvete för att man inte har en "kärnfamilj"... listan kan göras lång! Så länge man gör allt för att barnen ska må bra och att man själv mår bra så kommer det gå toppen!

När du säger att det är svårt att vara kall, betyder det att du trots att det är svårt, kommer att vara kall?

Eller betyder det att du kommer att ge efter?

Den skillnaden är viktig att veta, eftersom det ena innebär att du tar ditt föräldraansvar, och skyddar ditt barn även om du gör dig själv illa.

Det andra innebär att du slipper vara kall, du behöver inte lida och barnet betalar priset för din svaghet. De vuxnas välmående går före barnets. Då tar man inte föräldraansvar.

Och nej, pappan ska hållas borta från barnet, det finns inget gott i att han träffar henne när han är nykter (eller nästan nykter). Psykisk misshandel är fruktansvärt och lämnar ärr på själen. Det vore nästan enklare om han slog henne, för det lämnar synliga spår och kan stoppas snabbare.

Och inte att glömma, du vet inte när han i jakt på kicken provar något nytt.

De räcker med en snedtändning när han i smyg på din toalett dragit i sig något, du hinner inte stoppa honom, och sedan...ja vad händer då? Han slår dig? Han slår barnet? Hur illa? Bestående skador? Dödligt våld? Du eller dottern?

Men jag får ont i magen av den här tråden, hur i hela fridens dar ska du kunna försörja dig själv och två barn utan arbete??

:/ friskt att skriva sådär..

Du borde ta en paus från denna tråd... seriöst.

Och alla vi andra också. Det går fan för långt.

Om du tar av dig offerkoftan och faktiskt tar till dig lite av de vettiga råd och åsikter du fått så tror jag både du och ditt barn (ev 2 barn) kan få ett jättefint liv utan en knarkare till pappa.

Du pratar bara bort att han är en totalt olämplig pappa, det säger sig självt att ditt barn inte kommer må bra av att ha en knarkande pappa som dyker upp lite då och då när han är "ren".

Som sagt, min bror är missbrukare, inte riktigt samma sak men jag vet hur det är. Då och då är han också "ren" (spelar ingen roll för har man knarkat så länge så är man inte särskilt vettig i huvudet vid de tillfällena heller) och dyker plötsligt upp och vill ses en stund. Det gör ont i hela kroppen att behöva säga nej, men han är inte välkommen hemma hos mig och DEFINITIVT INTE när mina barn är hemma.

Jag ser hur han lider ibland när han pratar om att han inte träffar sina syskonbarn, men han har sig själv att skylla. När han är drogfri är han välkommen när som helst.

Verkligen?"Möjligen morfin i sig"= låter pappan träffa barnet påverkad.

Så jo TS låter honom träffa barnet med morfin kvar i blodet. Morfin är inget som går "ur kroppen snabbt" s.a.s.  Det är även känt inom sjukvården med att morfin inte går ut kroppen snabbt, och det är  EN AV anledningarna till att så många läkare inte gärna skriver ut morfins om det inte är absolut nödvändigt.

Försökte skicka PM till dig TS men det gick inte.

Ja såklart. Har inte påstått något annat.

Fast du verkar inte vilja lyssna på eller ta till dig någonting alls. Din dotter kommer ta skada av att ha en missbrukande pappa som kommer och går som han vill. Förstår du inte det??

Jag bara upprepar mig känns det som, men vill du ditt barns bästa så bryter du helt med den här killen. Om du inte gör det tycker jag att det är otroligt dumt att sätta ett till barn till världen som ska behöva växa upp under dom omständigheterna. Ja, jag må låta elak men när det gäller oskyldiga barn som hamnar i kläm så blir jag förbannad.

Nu tänker jag mest på dig. Vad är det för liv du skapar åt dig själv? Hur vill du att ditt liv ska utvecklas? Var ser du dig själv om tio år? Ser du lyckligt familjeliv med en pålitlig man och några lintottar som springer lyckliga ute på gården en solig semesterdag medans pappa leker med dem? Eller ser du dig själv ensam med tre småbarn som du själv försörjer med ett socialbidrag och där du ligger ensam i sängen på kvällen och längtar efter en pundare medans du oroar dig för din kassa ekonomi?

Du har makten att förändra ditt liv.

Jag förstår att du är kär i honom. Men att följa sina känslor blir inte alltid bäst. Gissar på att du har en trasig bakgrund. Annars skulle du aldrig desperat hänga fast vid en opålitlig man. Vem liknar han? Ibland finns det lyckliga slut på sagor men oftast måste man själv skapa dem.

Finns det någon du kan ha som stöd?

Du förstår verkligen inte skillnaden på att bruka morfin som medicin och att missbruka morfin?

Och du tror att ett barn blir lika illa påverkat av att se sina trygga, stabila, kärleksfulla och i övrigt nyktra föräldrar bli lite berusade på midsommar, som att växa upp med en narkoman som kommer och umgås påverkad av morfin?

Du tror att du kan se på honom och stoppa honom innan han gör illa din dotter. Fast du trodde nog inte att han skull slå dig eller välja missbruket framför sitt barn heller. Hade du kunnat förutspå saker så hade du inte blivit gravid och inte blivit kär.

Snart smäller han till dotter också och då kommer du bli förvånad.

Börja ta ansvar istället för att skylla från dig hela tiden. Det är bara du som har ansvar över din dotter och bara du som har ansvar över vem du väljer att få barn med.