Är så orolig att det är ett missfall på g. Har inte mått speciellt illa på 2 dagar. Har mått jätte dåligt innan och knappt kunnat äta. Är i v 9+1 har även kännt mig jätte hungrig hela tiden men det har också försvunnit.
För en vecka sedan började jag blöda. Dagen efter på gynakuten konstaterades ett fördröjt missfall, jag var i vecka 12 och bebisen hade stannat i vecka 9. Går sönder av sorg och saknad, är så jävla tom. Men jag har iallafall min son, min solstråle. Hoppas på ett syskon tidigt nästa vår istället. Så nu lämnar jag er. Lycka till alla.
Lillan7312, rfsu har ett test där du får två stickor för ca 85 kr om jag inte minns helt fel. Det har jag köpt på Coop när apoteket var stängt och jag inte ville vänta... Sen köpte jag Clearblues digitala med veckoindikator. Vilket är ca 130 kr för ett, tror jag, köpt på apoteket.
Sen hade jag något annat från apoteket också, förut, det minns jag inte vad det var för märke.
Lycka till, hoppas på plus för er!
Hur går det för er alla? Är så tyst här...
Jag mår illa fortfarande till och från, vilket jag tar som ett bra tecken även om det också är ganska påfrestande.
Oron kommer och går...
Håller tummarna för att det ska gå bra för oss!
Visst är det jobbigt att må illa och sådär, men man saknar det när man inte har det. Spökveckor är inte kul... Det var inte så att jag njöt av dom, förra gången, vilket man borde gjort förstås. Jag tror inte jag kommer göra det den här gången heller...
Emmafrick, vad jobbigt du verkar ha det. Är så jag skäms lite för mitt gnäll, när jag mår långt ifrån lika dåligt som du. Hoppas att det vänder för dig snart.
Emmafrick, Tack. Jag förstår vad du menar, men kändes ändå så larvigt i jämförelse, haha. Det var väldigt vad olika dina graviditeter ter sig... Mina är än så länge väldigt lika varandra. Får se hur det blir senare.
Jag höll själv på att säga något i stil med "...jo men det blir ju bra nu när vi snart är 4..." för ett par veckor sen, och vi vill inte alls berätta än. Haha. Man får välja sina ord lite noggrannare när man bär på en hemlighet. Bokstavligen!
Haha jaa verkligen, min mamma visste ju om det.. och jag pratade med henne.. mitt i köket fullt av släktingar XD några blängde lite nyfiket på mig så tänkte att det var lika bra att avslöja xD vilken vecka är du i då? Åh när hade ni tänkt berätta? :)
Det är klart, missfall sitter väl kvar mentalt kan jag tänka mig, det gör det iallafall på mig, jag hade ett tidigt missfall i förra graviditeten (en tvillinggraviditet från början) och oron satt kvar hela graviditeten ut även om jag slapp avsluta graviditeten (förutom de 2 vidriga veckorna när jag inte visste att det fanns en kvar).. oron sitter ju i huvudet även vid denna graviditeten men för mig var det väldigt skönt att berätta för då kunde jag sluta gömma magen! Kroppen är så flexibel denna gången (och jag är så otränad, haha) så såfort jag äter/dricker så ser jag höggravid ut xD
Morgon vs kväll, samma dag på bilden ????
PlusLängtan håller tummar och tår! Sägs ju att det minskat efter v 12-13 eftersom allt är skapat då.. så 4e graviditeten fick du första barnet och nu är det 5e?
Aah precis, njae, det var min första graviditet och det var i v.7 så var ju väldigt tidigt, blev mer chock och lycka över att jag fortfarande var gravid 2 v senare än sorg över att vi hade förlorat en. Mådde skit de 2v åh gick typ till jobbet men inte mer (fick dessutom missfall på jobbet så fick köpa bindor och fortsätta jobba) så jag räknar det nästan inte som ett "riktigt" missfall eftersom jag slapp avsluta graviditeten, så brukar inte jämföra mig med dem som haft missfall och som måste avsluta graviditeten för det kan jag inte ens föreställa mig hur jobbigt det måste vara :(
Skönt att det inte syns än eftersom ni inte ville berätta än :)
Spännande att få se bebisen!! :))
Jaa nä det är klart att man inte tänker så men själva processen att vara gravid, tvingas avbryta den, åh sen börja om igen känns som att det kan sätta lite spår mentalt. Enda trösten man har då är ju att oftast är det pga att något har utvecklats fel och kroppen avslutar graviditeten själv, men det är ju en klen tröst när det väl händer.. blir dock väldigt glad av att höra att du fått två graviditeter på rad nu, låter töntig men man gläds lite med/för er :)
Varit på kub idag och allt såg bra ut. Nu känner man sig lite lugnare :)
Jag mår peppar peppar bättre nu, vissa sagt är fortfarande skit men börjar få fler bra dagar nu (äter en postafen på morgonen åh har alltid seaband i närheten) så hoppas att det fortsätter att blir bättre åh bättre nu :p är i v. 14 idag (13+0)
Du borde oxå vara i i typ v 12-15 nånstans va om du ska göra kub? Ångrar att vi inte gör det men sambon ville inte betala 2k för det, jag är inte i någon riskgrupp åh sambon vägrar göra abort om nåt skulle visa sig ändå så då ville jag inte veta.. men är en liten ångestkänsla eftersom jag märker att kub är mycket vanligare nu än när jag var gravid med sonen (2år) ..
Välkommen tillbaka, Brago87 :)
Vi är inte så många kvar här tror jag. Men några är vi allt :) Skönt att allt verkar bra för dig! :)
Ja det är många här som flyttat helt över till Facebook. Men vi verkar ändå vara några som är kvar :)
Vi har gjort KUB här nu och fick se en liten livlig bebis som gärna låg med benen rakt upp. Såg inte könet, men det gör inget. KUB visade inget vilket var det viktigaste såklart. Känner också av bebisen en hel del vissa dagar. Sprattel eller hicka. Så mysigt att känna tidigare än förra gången.