Vi som plussat efter IVF våren 2017

Oj Popetot! Jag kunde inte hålla mig från att läsa hur det går för er andra.

Vad jobbigt om de behöver komma redan. Bra att du fått kortison. Hoppas de stannar några dagar till och att båda mår bra.

Jag var hur nervös som helst när sonen hotade att komma i v30+. Var hur orolig som helst att det skulle gå dåligt. Men v30 är inte så väldigt farligt tidigt som jag trodde. Sonen kom sen i v32 och det var inga problem. Behövde lite hjälp med andning, värme, solning och mat ett tag. Fyra veckor på neo. Vägde ca 1600 då. Nu som vilken fyraåring som helst om än lite liten fortfarande.

Ta det lugnt och vila och försök tänka på något annat.

Hoppas de får några dagar till på sig att växa och att allt blir bra för er allihop.

Hej!

Popetot, hoppas flödet är bättre ett tag till så de får stanna i magen. Förstår att det är chockartat! Allt som kan innebära påverkan på de liv vi har i magen bidrar till stor oro.

Själv började jag få klåda på kroppen förra helgen och tänkte inte mer på det men när det gått någon dag började det kännas som något var fel. Googlade och förstod att det kan vara hepatos och ringde MVC direkt. Fick ta blodprov i torsdags och skall få svar på måndag. Det upptar nästan alla mina tankar för tillfället. Är så orolig att det ska påverka den lille. Försöker ställa in mig på att det är hepatos jag har och att det kommer innebära många kontroller och en del oro samt ev igångsättning innan beräknad BF. Håller såklart tummarna för att det inte är det jag har!

Hej på er!

Hur går det för er? Popetot, hur mår minstingen?

Här går det framåt, v. 32 nu och jag börjar så smått förstå att det faktiskt är en liten människa därinne. Jag får gå och ta blodprov en gång i veckan för att hålla koll på gallsyravärdena. Fick tabletter mot kliande vilket var väldigt befriande, nu kliar det bara lite då och då.

Hur har det gått för er idag? Hoppas allt såg bra ut!

God morgon!

Här ligger jag på Danderyds förlossning och lyssnar på bebisens hjärtslag, känns helt plötsligt mer verkligt.

Vaknade i natt av att jag blödde, fick komma in direkt och se att NR 1 bebis levde. Sedan har jag fått legat och lyssnat på hjärtljud i flera timmar, tagit flertalet prover och undersökts. Det finns en risk att jag får göra kejsarsnitt inom närmsta dygnen om de märker att bebis inte mår bra. Har fått kortison för att snabba på lungutvecklingen och medicin för att minska sammandragningarna.

Jag vill så gärna att bebisen ska få stanna några veckor till och jag vill genomgå en vaginal förlossning. Men inget spelar egentligen någon roll bara bebis mår bra!

Trodde inte jag skulle vara först ut med att föda barn i denna grupp men nu får vi se....

Hur går det för er andra?

Hej!

Uppdatering från sjukhussängen. Nu verkar det som om de kommer ta ut mini inom närmsta dygnen, skulle gissa på imorgon då lungmognadssprutan gett full effekt. De gjorde TUL idag och han är mindre än beräknad för åldern. 1400 g istället för 2000 g. Hade läkaren från neo här vilket var omtumlande, trodde aldrig detta skulle hända mig. Känslorna svajar rejält och största oron är hur mini kommer må och vilken hjälp han kommer behöva i början. Hoppas så att han har starka lungor och brås på min envishet. Jag var helt övertygad om att gå tiden ut, mådde prima och gillade verkligen att vara gravid.

Hur går det för dig Popetot? Har du fått någon förlossningsplan? Hoppas du får gå till v. 36.

Hej!

Tack för era tankar!

Ja, det blir snitt då den sitter i säte vilket i denna ålder är för riskabelt. Tror dock ändå att det skulle ha blivit det P G a andra faktorer.

I natt kl 02 har lungutvecklingsmedicinen gjort sin verkan. Därefter gör de nya ställningstaganden allteftersom. Jag vill bara att den ska få stanna därinne och att allt bara ordnar upp sig, vilket jag förstår att det inte gör tyvärr!

Hur stora är dina nu Popetot? Min är ju liten som om den varit tillsammans m en tvilling, den har verkligen inte utnyttjat sin plats på något vis.

Hoppas att det går bra för er andra!

Hej!

Igår kl. 5.46 kom mini till världen efter akut snitt i narkos. Han var större än beräknat utifrån TUL vilket jag är överlycklig över! Han väger 1700 g och är 41 cm. Liten men stark står det i journalen. Han fullpottade på alla kategorier vid födseln (syresättning, andning, hudfärg, tonus och retbarhet) och då tävlar han mot de fullgångna bebisarna. Första dygnet har han klarat galant, syresätter sig själv, håller värmen fint, skriker högt, äter bra, bajsar och ser sig om i världen. Sköterskorna säger att han är en bestämd liten bebis, han verkar också nyfiken på världen och ger tydliga signaler på att han vet vem jag är.

Det är omtumlande och det blev väldigt akut från att jag någonstans hade landat i att han skulle vara kvar i magen ett tag till. Det blev dock moderkaksavgång och då var det kört.

Jag mådde så bra i min graviditet och kände mig inte alls klar, räknade dessutom med att gå över tiden och få en 4 kg klump. Neo har inte funnits i min tankevärld. Nu håller jag på att processa det hela och tycker jag landar i vår nya situation ganska snabbt och väl.

Lycka till er alla och för tillfället lite mer lycka till Popetot som står på tur!

Oj! Snart är ni mammor tjejer! Häftigt!

Själv har jag äntligen slutat kräkas flera gånger per dag! Går in i vecka 18 på lördag så var väl dags. Nu mera mår jag toppen förutom allt kissande på nätterna och har haft lite huvudvärk sista dagerna. Men en befrielse att komma bort från kräkandet.

Oj vad det har hänt saker här! Önskar er båda all lycka minaimaginärabarn och Popetot! Det kommer gå bra för era bebisar även om de är tidiga, vi har bra neovård i Sverige och ni har ju ändå kommit långt i era graviditeter. Men det känns konstigt att era små kanske snart är ute, själv är jag ju bara några dagar efter er men en förlossning känns lååångt borta, räknar med att gå över tiden minst en vecka också.