• Ess

    Jag vill adoptera ett barn, han vill inte

    Anonym (-) skrev 2017-05-22 17:47:41 följande:

    Barnen kommer i de allra flesta fall före ens partner, ja.

    Om jag var tvungen att välja mellan min dotter och min sambo så hade jag utan tvekan valt min dotter alla dagar i veckan.

    Och hade inte mitt barn trivs i den nya familjen så hade det blivit separation! Nej tack till dåliga styvmorsor (som du verkar vara ett bra exempel på).


    Det beror helt på ålder på barnet och om det rör sig om behov eller vilja. Jag rangordnar varken min partner eller mina barn.

    Hade inte min partner och 8 åring dragit jämnt, så hade man fått fundera på om man skulle fortsätta förhållandet, eller bli särbo eller göra slut.

    Hade det däremot gällt ett betydligt äldre barn , så hade de fått leva parallellt och hålla god min mot varann tills barnet flyttat ut.

    (Skulle aldrig ta på mig rollen som styvmorsa, intresset var lika med noll)
  • Ess
    Anonym (Lilla Lina) skrev 2017-05-22 22:14:19 följande:

    Han har mycket att säga till om!

    Det är hans bostad från början, inte ts bostad. Han bestämmer vilka som får bo där, inte ts.

    Ts skriver att han har ett stressigt jobb. Han orkar väl inte ha en lekstuga där hemma, så enkelt är det! En femåring och ett adopterat barn som kräver mycket tid och omtanke är mycket för en stressad man!

    Finns inte på kartan att han INTE kommer behöva ta ansvar för ungen. Jag tror inte en sekund på att ts har all tid i världen för ungen UTAN att behöva ta hjälp från sambon. Det är oundvikligt.

    Möjligen att de kan vara särbos.


    Ts bor där och har samma rättigheter som mannen. Skaffar ts barn så har han lika liten rätt att neka barnet komma in i bostaden som ts har att neka hans barn att komma in.

    Jag tror mer att skon klämmer på att ts gillar hans dotter och tar säkert hand om henne i viss utsträckning, vilket underlättar hans vardag. Får ts ett eget barn har hon inte samma tid och troligen inte heller samma intresse av hans barn, vilket ju drabbar honom negativt..........
  • Ess
    Anonym (Lilla Lina) skrev 2017-05-23 19:23:46 följande:

    Nej. Mannen bestämmer vem som får bo i HANS bostad. Det är inte ts bostad från början, det är mannens bostad. Han bestämmer vem som får bo och vara där. Skaffar ts barn så gör de sannolikt slut och ts får ge sig ut på bostadsjakt. Kanske kan de bli särbos.


    Jag förutsätter att ts är skriven på adressen. Att man flyttat in hos någon betyder inte att man är totalt rättslös och måste böja sig för hans vilja.

    Han har heller ingen rätt att kasta ut henne hur som helst.
  • Ess
    Anonym (Lilla Lina) skrev 2017-05-23 20:26:59 följande:

    Och? Bostaden är inte köpt för gemensamt bruk, det är mannens bostad från början och det skriver ts själv.

    Tidigare skrev du att om det hade varit ts bostad så hade mannen fått ge sig ut på bostadsjakt. Nu när det faktiskt är så att det är mannens bostad så verkar du ha ändrat dig lite. Hm.

    Jodå, det är hans bostad och inte deras gemensamma så han kan kasta ut henne om han vill.


    Jag har bott ihop i partners bostad och vet vad som gäller. Jag fick tom skriva på när han sålde eftersom jag stod skriven där, så man är varken rättslös eller livegen.

    Iom det är mannen som har starkast åsikter i frågan så hade det varit hans drag att flytta ut om det inte passade OM det varit en gemensam bostad. Separerar de nu så är det självklart ts som får söka nytt.
  • Ess
    Anonym (Mella) skrev 2017-05-27 19:05:55 följande:

    Vad jag har läst och förstått av tråden så nej, han har inte försökt hindra henne. Allt du skrev i första stycket håller jag med om.

    Jag skrev också att man inte kan tvinga någon att bli förälder, så jag vet inte riktigt vad i mitt inlägg du opponerar dig emot?

    Det jag menade med att han inte unnar henne samma sak, är just att han verkar förvänta sig att hon ska fortsätta vara barnlös och fortsätta vara tillsammans med honom. Det tycker inte jag är verklig kärlek, men det är min personliga åsikt och ingenting som någon som läser detta behöver ta för en universell sanning. Jag skriver bara hur jag tänker och hur jag hade gjort om jag hade varit i TS situation, jag hade inte varit kvar med en man som inte vill göra kärlekshandlingen att ge mig ett barn.

    TS gör naturligtvis som hon vill, men hon har startat en tråd och bett om hjälp och därför jag delar med mig av mina uppfattningar om rätt och fel och min syn på det hela.


    Jag håller med dig.

    Eftersom ts gillar dottern så hjälper hon säkert timmen del med henne, och det är han ok med. Men att ge samma tillbaks vägrar han.........

    Jag tycker han är en riktig rövhatt, och skulle aldrig lyft ett finger för hans dotter igen.
  • Ess
    Guden Tor skrev 2017-05-28 11:12:52 följande:

    Han är en rövhatt för att han inte vill skaffa barn med ts. Ok, vi har förstått att du tycker så nu. Därför tycker jag snarare att det är du som är en rövhatt. Vem fan vill ens försöka forcera till sig ett barn? Euw.


    Nej, för att han inte accepterar att ts också skaffar EGET barn, och att han bara tar emot hjälp med sitt barn och absolut inte kan tänka sig att ge samma igen.

    Hur svårt är det att förstå skillnaden mellan eget och gemensamt?

    Du verkar i alla fall har stora problem med det............
  • Ess
    Regndamen skrev 2017-05-28 12:24:44 följande:

    På vilket sätt accepterar han inte det? Ts får väl skaffa hur måmga barn som helst.


    Han vill inte bli involverad. Men det behöver han ju inte om ts skaffar själv.

    Jag förutsätter att ts själv tar hand om sitt barn, och även att han tar hand om sitt. Fast jag misstänker att ts tar en del av hans ansvar just nu, vilket hon inte kommer att hinna om hon skaffar eget.

    Jag tror han tycker det är rätt skönt att bo med en barnlös person som dessutom hjälper honom med hans barn.........!
  • Ess
    Regndamen skrev 2017-05-28 12:54:34 följande:

    Du tror väldigt mycket.

    Han hindrar henne inte att skaffa barn. Han vill inte bli involverad, då är det bara för ts att flytta och också adoptera. Det kommer hon ju ändå bli tvungen till om hon vill adoptera, hon kommer ju inte få adoptera medan hon bor med sin sambo.


    Nej, det tror inte jag heller att hon får. Bättre att bo själv och sen ansöka, för då lever hon stabilt.

    Hade jag varit ts så hade jag undersökt möjligheterna att sätta in ett befruktat ägg.
  • Ess
    Guden Tor skrev 2017-05-28 13:09:12 följande:

    Men snälla du, han vill inte ha ett barn till i huset. Det är inte att vara en rövhatt.

    Ts får välja mellan mannen och barn, inte mer än så.


    Har man åsikten att man absolut inte vill skaffa fler barn, så anser jag att man ska va jävligt tydlig med det om man träffar en ny man eller kvinna.

    Det hade stått honom fritt att välja en äldre kvinna med vuxna barn och som inte skulle ha fler.

    Så, Jo han är en rövhatt som inte vill ge samma som han troligen tar emot.
  • Ess
    Guden Tor skrev 2017-05-28 13:12:34 följande:

    Om det kommer in ett till barn i huset så kommer han att bli involverad på ett eller annat sätt. Särskilt när det gäller ett adopterat barn som behöver mycket omtanke och kärlek. Allt annat är naivt.

    Ts tycker om sitt bonusbarn, knappast något dåligt med det.

    Det tycker han säkert. Det hade jag också tyckt. Inget fel med det


    Ha ha, vem hade inte tyckt det var skönt att ha någon som hjälpte en i vardagen med barnskötsel mm.
  • Ess
    Regndamen skrev 2017-05-28 14:35:53 följande:

    Ska hon även kräva att mannen börjar hata sitt barn?


    Vad är det för dum kommentar?
  • Ess
    Regndamen skrev 2017-05-28 18:59:06 följande:

    Du gav ju råd om hur du hade gjort, det var ju ett krav från dig också. Det är uppenbart så som du brukar härja runt.


    Du bör nog lära dig läsa innan du kommenterar.

    Vänligen citera inlägget där jag skriver att mitt krav är att pappan ska börja hata sitt barn !
  • Ess
    Guden Tor skrev 2017-05-28 21:46:25 följande:

    Det är din åsikt det.

    Jag är av den åsikt att om man så gärna vill ha barn så ser man till att ta upp det innan man går in i ett förhållande. Annars kan det inte vara så jävla viktigt om man inte tar upp det. Ts kanske förväntade sig att en 39 årig man (eller vad han nu var) med en dotter på 5 år skulle vilja ha ett barn till, isåfall gjorde hon fel.

    Nej. Han är absolut ingen rövhatt.

    Ts får dra och skaffa barn eller acceptera läget. Bara för att man inte vill ha ett till barn i hushållet så betyder det inte att man är en rövhatt. Märkligt resonemang. Tur att inte så många håller med dig, dock.


    Träffar man en person i 40 årsåldern så hade jag i alla fall räknat med att vi skulle bilda familj så småningom, det är trots allt det som är vanligast att man gör. Hade han däremot frångått normen så hade jag förväntat mig att det hade varit en av de första sakerna han tog upp, speciellt som det är helt otänkbart för honom att skaffa fler barn. Det hade jag velat veta INNAN vi gick vidare med förhållandet.

    Någonstans på vägen måste han ju ändå begripa att en person utan barn som är i sk familjebildande ålder, kommer att vilja va barn. Annars är han rätt dum!
Svar på tråden Jag vill adoptera ett barn, han vill inte