Inlägg från: Anonym (Deprimerad) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Deprimerad)

    Vet varken ut eller in! Hjälp!

    Ska försöka skriva kortfattat!

    Träffade en man hösten 2016, vi blev gravida nu i mars, han blev överlycklig! Jag blev väl också glad men osäkerheten kom smygande ganska omgående, vi är över 40 båda två och han närmar sig 50.. Varit mkt bråk och osämja mellan oss, jag har mått oerhört dåligt i flera veckor i graviditeten med illamående och humörsvängningar och har mest känt mig ensam, inte känt nån speciell samhörighet mellan oss. Vi kan inte prata med varann utan att bråka, varenda helg eller ledig dag så är vi osams!

    Han är dominant och styrande i hemmet jag är mer mjuk i mitt sätt, allt ska vara perfekt skött av alla i familjen men han kan lämna efter sig överallt men då finns det alltid en ursäkt. Har vi en orsak till att vi glömt något så är det bara en dum ursäkt eller skitsnack! Han kan aldrig förstå varför utan det ska bli en stor grej utav allt vi missar. Både jag och mina äldre barn är helt slut av alla sysslor och diskussioner som är!

    När han gör något så är det höjt till skyarna men gör vi något så är det minimalt värt oavsett vad. Han blir även väldigt personlig vid bråk och diskussioner och slår under bältet så att säga, går på ens mest sårbara punkter, en gammal misshandel jag blev utsatt för mm.. Helt oväsentligt i diskussionen men det ska tas upp!

    Men den största anledningen till att jag nu verkligen funderar på abort är att jag har svårt att sluta röka, jag lider av det och vissa dagar går bättre o vissa sämre, när vi är osams så är det omöjligt att stå emot och jag faller dit igen.. Har förklarat att jag behöver känna lugn o ro, trygghet mm för att klara det.. Han säger att han vill stötta mig men jag känner inget utav det.. Känner mig så ensam!

    Han säger att jag dödar hans barn, att hans barn bara är ett grått ihoptorkat russin pga mig, att jag ljuger och röker som en borstbindare, i fredags krävde han att få se mitt paket, räkna hur många jag rökt, jag vägrade då jag redan redogjort att det var ett fåtal, han bad mig öppna mitt konto så han fick se mina inköp, jag gjorde det och visade att jag inte köpt några fler paket, han sa då att det inte syns än utan är fördröjt, jag hade INTE köpt några! Enbart ätit lunch på mc Donalds vilket kontot visade..

    Han sa att lögner kan han inte ta! Jag försökte förklara att jag inte ljuger men han gav sig inte.. Jag vände mig om och tystnade igen vilket jag alltid gör när han går på.. spelar ingen roll vad jag säger han har redan bestämt sig hur det va..

    Jag kan inte leva med mig själv i detta! Det är en ond cirkel.. Jag behöver stöd för å klara det men vi bara bråkar och jag klarar det inte då! Mitt samvete är söndertrasat och när han säger vissa saker som han gör så känner jag att enbart abort kvarstår!

    Men tar jag valet om abort så "vet han att han är med fel kvinna" som han säger..

    vet varken ut eller in!

    Behöver råd!

    Tack på förhand <3

  • Svar på tråden Vet varken ut eller in! Hjälp!
  • Anonym (Deprimerad)
    Anonym (Man) skrev 2017-05-21 12:51:33 följande:

    Om du ska göra abort eller ej kan jag inte råda dig, men du rabbla upp en väldigt lång lista med väldigt dåliga egenskaper på mannen.

    Ni har varit tillsammans i mindre än 1år, ni borde vara förälskade i varandra. Men ni bråkar massor redan. Riktigt grova bråk. Du borde nog i första hand bestämma dig om du vill vara tillsammans med den mannen, innan du fattar beslut om abort.

    Bra att du dragit ner kraftigt på rökningen, det är verkligen inte bra för fostret.


    Ja det är det jag också upptäckt.. Han är inte den han utgav sig för att vara.. En snäll person som ville ha en levande familj, en person med stort hjärta som älskade att laga mat och älskade barn..

    Nu är det bråk om allt! Allt från ägg till matlagning eller när barnen ska nattas..

    Å gör man sina sysslor så är det ändå alltid något fel på HUR man utfört dem! Säger man emot så tas internet bort, eller Spotify eller nån annan sak.. Alla ska tänka som honom!

    Gör han nåt i hemmet så säger han " ja ingen annan bryr sig ju" då kan alla farit runt och gjort grejer hela dagen innan och han legat på soffan o sovit å kollat på film..

    hans sysslor ska delas " man hjälps väl åt" säger han.. men är det nåt vi har som måsten så ja då får vi göra det själva..

    Men rökningen är mitt ansvar och jag lider dagligen.. stressnivån ligger på 99% nästan varje dag.. Jag vill inte skylla ifrån mig men situationen gör det svårt att sluta :(

    Och jag klarar inte hans bråk just nu!
  • Anonym (Deprimerad)
    Anonym (Ööh) skrev 2017-05-21 12:54:12 följande:

    Så går det när man inte vet vem man skaffar barn med. Eran relation är verkligen inte bra då ni bråkar massor och lär knappast bli bättre under spädbarns/småbarnsåren. Om du ska göra abort kan bara du bestämma. Jag själv hade inte satt ett barn till värden med dessa premisser


    Exakt! Och det är det är det jag pratat med honom om, vi känner inte varandra och det är för mkt bråk redan nu, han håller inte med! Han tycker bara jag ser det negativt? Jag ser mer realistiskt och ser att det kommer bli kaos med ett spädbarn mitt i detta också.. Får inget medhåll alls..

    Jag vet inte vad jag ska göra! Hur jag än gör blir det fel.. Sa upp mitt boende när jag blev gravid, trodde allt skulle bli bra, men nu känns det bara hopplöst!

    Hela helgen har nu gått och vi tilltalar inte varann.. Jag blev så ledsen när han bestämt sig att jag ljuger trots att jag inte gör det.. Så fult!

    Man måste väl lita på varandra!
  • Anonym (Deprimerad)
    Anonym (varit där...) skrev 2017-05-21 20:26:45 följande:

    Jag tycker som ovanstående att du ska lämna denna mannen. Det låter väldigt hårt att säga det jag tänker säga; men han låter som en psykopat. Det är iallafall psykisk misshandel han utsätter dig (och dina barn) för och det är riktigt obehagligt att höra hur han behandlar dig. Jag har själv varit i ett sådant förhållande. Han bröt ner mig sakta med ord och kontroll över mitt liv innan det gick över till fysiskt våld. Och risken är stor att han kommer göra detsamma med ert gemensamma barn. När det kommer till aborten så gör det DU vill. Jag förstår verkligen din tvekan till att skaffa ett barn med en sådan pappa. Men oavsett - lämna honom innan det går för långt. Du kan ringa kvinnofridslinjen och få stöd och råd om hur du ska gå till väga.


    Jag satt ute med barnen som badade i poolen igår, han kommer ut och vi ska återigen prata.. Jag fick höra att jag inte kan säga o göra vadsom helst minsann!

    Det va han som drog igång bråket i fredagskväll och kallade mig lögnare!?

    Han hade stängt ner mitt internet igår.

    Jag bad att få det på då jag skulle skriva körjournal till jobbet, det fick jag sen stängde han det igen!

    Sen pratade vi när jag lagt barnen, återigen helt meningslös konversation och han avvek å blev sur. Jag ber aldrig om ursäkt! Vad skulle jag be om ursäkt för? Att han kallade mig lögnare? Jag fattar ingenting längre! Mitt huvud är helt förvridet!

    Jag får höra att jag bor i min mobil, den som bor där är han!

    Kub idag kl 08:30 och han kommer ev dit.. Vill ingenting längre! Ingen glädje kvar!
Svar på tråden Vet varken ut eller in! Hjälp!