Bf juni 2018

Tack, ja jag hoppas det! BF+ 6 idag (40+5) och varit hos barnmorskan idag. Hade en ny pga semester. Hon frågade på eget initiativ om jag ville göra en koll på tappen och en hinnsvepning. Verkar skilja sig mycket mellan olika landsting. Vi gjorde en koll och var tydligen öppen 2 cm och tappen var mjuk med lite kvar. Dock läst nu efteråt att man som omföderaka kan vara öppen i flera veckor. I vårt landsting gör man en överburenhetskontroll på specmödravården på sjukhuset i vecka 41+3. För mig är det på lördag så kommer få tid antingen nu på fredag eller måndag enligt bm. De ska ringa mig imorgon. Hon sa att jag skulle ta med mig väskor o vara redo för ibland sätter de igång det på 41+3 tydligen. Känner inget spec av hinnsvepningen heller (gjorde vid 14 tiden) så lär nog få vänta tills dess o se vad de säger.

Min vanliga bm har aldrig heller nämnt det, varken innan eller när hon pratat om de här besöken man gör om man går över. Blev lite överrumplad av frågan och nästan lite rädd för plötsligt kände jag mig inte alls redo för att en förlossning ev skulle starta konstigt nog. Men gjorde det i allafall och kändes skönt att höra att man öppnat sig lite. Hon kunde känna fosterhinnan och putta på bebisen sa hon. Kändes lite obehagligt:S Jag har ju inte haft några värkar eller känningar alls så när jag började googla så kändes det istället som att jag säkert gått runt öppen i flera veckor och inte alls som något "tecken" på att kroppen gjort något:/ Hon sa att jag eventuellt kunde få lite molvärk efteråt och att det kan komma lite blod och slem. Kom lite blod direkt efteråt men sen varken blod eller slem. Slemproppen borde sitta kvar? Verkar också som att hinnsvepningar egentligen ska göras vid flera tillfällen?

Nej hon sa inget om varför de ibland sätter igång vecka 41+3 utan att de gör en koll och sen är det läkarna som i samråd med mig fattar ett beslut hur man gör. För mig är ju dock datumet på lördag så får tid på fredag i 41+2 alternativt måndag 41+5. De kommer göra ett ultraljud, kolla fostervatten, flöde osv och gör en ny gynekologisk koll. Får gå som längst till 42+0. Hon skrev med ett meddelande att jag helst ville komma på fredag, så får höra vad de säger imorn när de ringer. Kommer säkert inte finnas tid på fredagen så att jag får vänta till måndag. Vore just min tur.

Ja, har läst så mycket annat så blev faktiskt förvånad över hur bra och mycket som ändå kollas här. Tycker det känns rätt sjukt hur det ska kunna skilja så mycket på hantering i ett och samma land. Nej såklart kanske det kan ha hänt något nu men eftersom jag haft 0 känningar annat än lite obehagliga rörelser så har jag ju inte direkt märkt av att kroppen isåfall arbetat:/

Minus på min lista är att de idag (för fjärde besöket i rad) kallar in en annan för att klämma o känna på magen åt vilket håll bebis egentligen ligger. I 40+5 liksom. Den bm jag hade idag var den som kände extra förra gången och idag var hon så tydligt osäker att hon också hämtade en annan. Det stressar mig så enormt nu för bebisen har kört gärnet i magen sen hinnsvepningen och jag har typ bara rörelser nere vid bäckenet och det spjärnar och trycker. Kom mer blodblandat när jag kissade nu ikväll (dock inget slem). Hon sa även vid ett tillfälle att om jag får värkar så kunde jag åka in direkt o få kolla där. Men alltså jag vill inte få reda på en eventuell sätesbjudning när värkarna startat såklart! Samtidigt låter det varje gång som de slutligen är säkra på att huvudet är det som de känner och att det är fixerat. Men tänk om det är stjärten de känner då liksom? Hysteriskt paranoid som man är tänker man ju det värsta.

Ja, vaknade som vanligt imorse utan någon känning alls. Inga sammandragningar och inget mer blodblandat.

Igår var sista kollen hos mvc som görs och han (en manlig bm) som extrakollade har giort det en gång innan o körde exakt samma "skämtfras" om att han sätter en triss & en tårta på att huvudet är ner. Den kvinnliga bm som jag hade igår har också varit den som kommit in och känt extra tidigare när jag haft min vanliga bm. Känns också extra olustigt att precis hon som då skulle "bekräfta" min vanliga bms tro nu själv var så tydligt osäker. Känner väldigt mycket rörelser mot bäcken, igår kändes det som att det liksom "stod" två fötter på varje sida om bäcken o spjärnade. Men det kan ju vara armar också. Ibland tycker jag att det buffar till lite upptill ändå så jag vet inte. Beroende på hur det fortsätter kännas så kommer jag nog iaf ringa och åka in direkt till förlossningen när jag väl får värkar för att kolla. Om jag går fram till ultraljudet på fredag eller måndag får jag det bekräftat där dock.

Men fy vad jobbigt att det håller på så. Det låter ju onekligen som att det skulle vara något på G? Så jobbigt att det avtar:( Mitt SF mått stegrade iväg igår också. Från mitten till nästan övre kurvan. Känner du mycket tryck nertill? Jag har liksom ingen som helst känsla av något tryck trots att huvud eller ev rumpa då, ligger väldigt djupt ner.

Absolut, jag håller med dig! Tycker att den längtan man haft mer bytts ut till tomhetskänslor. Självklart kommer man att älska sitt barn men den längtan man haft tidigare har börjat sina och det känns så sjukt.

Var på toa nyss och kom lite slem, vet inte om de kan va från slemproppen. Inget blod alls. Fick tid för överburenhetskoll på fredag kl.10, då är jag i 41+2. Bm på mvc sa ju att jag skulle ta med mig väskan för att de kan vara så att de sätter igång men något i mig säger att de kommer vilja vänta. Hon sa att läkarna beslutar. Om man får något att säga till om vet jag inte riktigt vad jag ska göra. Är rädd att det ska bli plågsamt samtidigt som jag kommer kunna vara förberedd och slippa gå till onsdagen där vi inte har nån barnvakt sen.

Nej, svårt att veta. Sist gick hela slemproppen i ett för mig när värkarna startat så då rådde det inga tvivel direkt. Vet inte om det kanske kan komma annat efter hinnsvepningen.

Ja, jag vet inte, om jag får så tror jag att jag kommer välja att bli igångsatt bara för att jag också är förlossningsrädd och då skulle jag vara förberedd och på rätt plats direkt. Men samtidigt är jag inte sugen på någon extra våldsam smärta i "onödan", om man nu kan resonera så. Bara hört att det kan upplevas jobbigare vid igångsättning. Får se helt enkelt. Hur går det för dig idag?

I dag, precis en vecka efter Bf, gjorde vår prins entré som en blixt från klar himmel. Men med buller och bång och en hel del drama..

Halv ett ringde jag hem sambon och mina föräldrar som skulle vara barnvakt åt storebror. Kl 15.45, efter 22 minuter på förlossningen, låg han på mitt bröst. Låga fosterljud så det blev sugklocka (det jag fasat för), men vi slapp akut kejsarsnitt.

Fortfarande ganska mörbultade, men vid gott mod ligger vi nu på BB och mår bra.

Kämpa på ni som ännu inte fått träffa era skatter!

Min första förlossning började jag få värkar i 40+3 på kvällen och åkte in 40+4 sent på kvällen (ett dygn senare) då jag var öppen 3 cm och blev inlagd. Han föddes sedan vid 16 på eftermiddagen i 40+5. 2 timmars sömn på den tiden satte sina avtryck. Dålig epidural och ständigt höjande av värkstimulerande. Slutade med klipp och panik pga låga hjärtljud. Enligt bm har de ändrat arbetssätt på fl här nu så det får inte ta så lång tid längre. 12 timmar från aktiv fas måste bebis va ute och efter man är fullt öppen får det bara ta 3 timmar nu.

Imorgon är jag på 41+0. Tänker att en igångsättning som omföderska kanske ändå inte är samma sak som för en förstföderska? Mått bra idag. Kanske en liten smula mer sammandragningar när jag rört mig men har mest suttit i soffan (gör fortf) o glott på fotbollen.

Hoppas du får hinnsvepning! Spännande och se vad som händer efter den isåfall!:)