Straff på förskola

Ett behov som alla barn har är att sätta gränser och att varje handling har en konsekvens. Att inte få gå med på idrotten är en konsekvens av det dåliga beteendet.

Inte konstigt att alla skolor är överfulla av utåtagerande ungar när varken föräldrar eller förskolepersonal lär ungarna hur man beter sig.

Väldigt bra av personalen att lära barnen att man inte kan bete sig hur som helst utan att det får konsekvenser. Uppenbarligen räckte tillsägningar inte till, varpå de beslutade att inte låta dem följa med.

De tänker sig garanterat för nästa gång de överväger att strunta i vad personalen säger.

Klart man ska lära barnen. Men inte genom straff och konsekvenser. Det förstärker beteendet. Vägledning och stöd är rätt väg. Hur ska barnet lära sig om man inte visar hur man gör rätt? Barn gör rätt om de kan.

Dessutom kan man sätta gränser utan att straffa barn.

Tack för alla svar.

Mitt barn har alltid varit den man kunnat prata med och alltid varit den som har varit försiktig med allt.

Vi har bytt ort och det är hans andra termin nu på den nya förskolan. Första terminen hade vi problem med att han blev aggressiv när han kom hem men på förskolan var han lugn..det berodde på två stökiga barn som var äldre än mitt barn. Vi var inne på att han skulle byta förskola men gav de en chans då de andra pojkarna hade slutat. Allt har varit bra men jag har märkt att han kan lätt börja leka med sina kompisar istället för att träna när vi är på hans bandy eller fotbollsträning. Jag har sagt till en antal ggr att han får börja koncentrera sig mer vad tränarna har och säga.

Jag har pratat med förskoleläraren om det men ändå känns det som om det är nått fel.

Han skäms när man pratar om det och jag har slutat att prata om det.

Jag gör verkligen mitt bästa för att mina barn ska känna sig trygga.

Mitt barn och de andra barnen är fullt friska barn..och han är omtyckt av alla.

Det var det dummaste jag har hört på länge.
En krossad tallrik är en krossad tallrik även om det bara var ett tillfälle.

På samma sätt är det med ett straff. En gång ÄR en gång och en gång för mycket.

Förskolan får inte straffa barn den ska inkludera och fungerar inte något så ska de ta hjälp av en specialpedagog som kan ge dem verktyg att få det som strular att gå smidigt.

Tom i läroplanen så står det att förskolan ska verka inkluderande och inte kränkande.

Gör vad du vill med dina barn men förskolan har regler och lagar samt verktyg för att få deras dag att bli smidig.

Jag tycker inte det är ett straff, utan en konsekvens. Klarar man inte/väljer att inte "uppföra sig" på gympan blir resten av gruppen lidande. De får stå ut med att sitta och vänta, inte kunna genomföra lekar/aktiviteter, stå ut med knuffar eller vad det nu handlar om. För deras skull behöver man då dela på gruppen, så de som vill kan ha trevligt och lära sig saker.

Jag är SÅ less på hur barn i mina barns klasser får fortsätta förstöra skolgången för hela klassen, sabba lektion efter lektion, sprida dålig stämning, mobba, retas... Att avlägsna den som stör är inte ett straff för denne, utan ett sätt att skapa ro för övriga så de får möjlighet att lära sig det de ska och uppleva saker. Förstör man för andra kan man inte vara med. Inkludering låter ju fint, men blir alltid på andras bekostnad när det inte sätts in extra personal (vilket det sällan görs i den utsträckning det behövs.)

Förhoppningsvis tog barnen lärdom av det, förhoppningsvis har personalen pratat med dem om vad som förväntas när man går iväg till gympan och hur de ska göra nästa gång för att det ska funka bättre. Och i den bästa av världar anpassar barnen sig efter reglerna och kan följa med hädanefter.

Ta ett snack med personalen, har de en långsiktig strategi eller var detta något som de "på sekunden" valde att göra? Ibland uppstår sådana lägen då man måste hitta på något för att lösa situationen men givetvis ska man alltid prata med de barn som är inblandade OCH framför allt diskutera så att detta inte behöver ske igen.

Man ska inte straffa eller skrämma, men man ska vara konstruktiv och är det någorlunda vettiga barn (som de flesta faktiskt är) så kommer man långt. Sedan får ni så klart prata om det hemma. Om det med tiden visar sig att just ditt barn har problem med fokus eller något annat TS, så får ni ta det då. 

Det är hemskt något annat tänker jag inte säga.

Dock tycker jag det är en viss skillnad på förskolebarn och skolbarn.

Men TS barn är 5 år!! Stor skillnad på det och skolbarn!

Tycker förskolan gjort helt fel. Barnen skall inte straffas för att de inte lyssnat. Självklart skall barnen få följa med på gymnastiken. 

Vad mycket curlingföräldrar det finns i den här tråden alltså... Så ni tycker inte att ungarna ska få en tillsägelse eller konsekvenser om de börjar slåss eller störa lektionerna på andra sätt ? Att de bara är 5 år gamla är ingen ursäkt för dåligt beteende. Inte undra på att vi börjar få en massa ouppfostrade brats i samhället. 

Jag håller med. Om ett par barn stökar och inte lyder lärarna kan det bli farligt, i trafiken exempelvis. Att barnen då inte får följa med är en konsekvens. Vad är alternativet? Riskera barnens säkerhet? Låta alla barn stanna hemma.

Alternativet? Jo det är att anpassa aktiviteterna efter vilka behov som finns i gruppen. Behöver vissa barn stöd för att kunna följa med så ordnar man det. Barn som har nedsatt syn får en vägledare, barn som inte kan gå får en rullstol, barn med bristande impulskontroll får stöd av en extra personal osv. Det är så man jobbar idag. Finns inte resurser att lämna förskolan med alla barn så gör man inte det. Likvärdig förskola för alla. Barn bör inte uteslutas för att förskolan bestämmer sig för att göra saker som inte alla barn klarar av.

Din barnsyn är förlegad. Barn gör rätt om de kan. De föds inte med alla förmågor. Barn ska inte straffas för sin oförmåga. De ska bli hjälpta och få stöd. Det råder som tur är en annan barnsyn idag.