Bf juli 2018
Jag var hos BM igår och magen växte som den skulle - Däremot fick jag en förklaring på att jag har varit ännu mer trött än vanligt då mitt blodvärde låg nere på 99 så nu ska jag ta 2 tabletter om dagen. Tycker det är lite konstigt att jag inte fick rådet att börja redan förra gången då mitt värde låg på 115, har läst lite nu på nätet ( jag vet haha ...... ska inte) och tydligen så är ju 115 någon form av gränsvärde. Hoppas jag ska återfå lite energi nu får som det känns nu vill jag bara låsa in mig i ett rum och stirra in i en vägg hela dagarna. Får panik om någon försöker prata med mig, tittar ner i marken när jag möter grannarna för jag ORKAR INTE småprata. Känner mig extremt osocial.
Är även väldigt less på mina vildingar här hemma. Dom har ju svinkul tillsammans men jag tycker inte det är lika kul för de varvar upp varandra något enormt. Om de gör något dumt och man säger åt dom så räcker det liksom inte att den ena lyssnar, för om den andra börjar fnissa och tramsa så är ju den andra igång igen på 5 sek. Bäst går det när vi håller dom på varsitt håll så man får lite lugn men det blir ju svårt när man är ensam med dom. Det är ju bara 1,5 år mellan mina och det känns som (jag kan ha helt fel) att de på kvarteret som har lite längre mellan barnen (3 år eller mer) hetsar inte varandra på samma sätt. Där kan snarare det äldre barnet välja att gå iväg när det yngre börjar tramsa - hur har ni det där hemma? Hur ska det gå när det kommer en tredje :S
Är oxå väldigt trött på mina döttrar. El snarare att man aldrig kan få sitta ner o vila en stund. 2 åringens dag går ju i ett... som tur är så sover hon länge på dagen ca 2 timmar så då sover jag med. Men jag undrar hur man ska palla enda fram till förlossningen.