Bf juli 2018

Jag är tydligen så omotiverad att jag inte ens skriver klart. Haha.

Vi. Ska ärva en säng men den behöver fräschar upp. Och vi måste skaffa spjälskydd, babyskydd, regnskydd till vagnen mm. Bläe har inte alls lust med något av det.

Jag är tydligen så omotiverad att jag inte ens skriver klart. Haha.

Vi. Ska ärva en säng men den behöver fräschar upp. Och vi måste skaffa spjälskydd, babyskydd, regnskydd till vagnen mm. Bläe har inte alls lust med något av det.

Meh! Vad märkligt beteende! Låter som du hade otur. Min föräldrautbildning var inte alls sån (dock är det 5 år sen). Visst var det mycket fokus på vaginal förlossning (kanske för det är vanligast?) Men det var absolut inget skambeläggande av ks. Oavsett om det är planerat eller akut så är det ju bra för mödrarna att ha info om hur det går till och vad som gäller så man vet det i förväg när det väl är dags. Sen Ang. Amningen är jag kluven. Man ska naturligtvis inte skambelägga där heller. Men tyvärr är det nog vanligt att många ger upp tidigt (baserat på vad jag bevittnat bland nära vänner) så jag gissar spontant på att det är därför de (vården) får en sån trist inställning. Finns ju de som faktiskt inte kan (fysiskt eller psykiskt) att amma och då ska man ju stötta istället för att trycka ner.

Var det nån fler här som åt medicin mot ex. Ångest? Typ ssri? Har varit i kontakt med läkaren idag om att sluta med min sort (Fluoxetin) för att det inte ska påverka bebisen efter förlossningen och för att man inte ska amma om man äter den. Läkaren ville dock inte att jag ska sluta så nu ska jag byta sort istället. Blev typ mer nervös av det än av tanken på att sluta. :-/

Tack för svar. Det är sertraline jag ska byta till. Jag skulle dock göra uppehåll med den medicinen de sista 4 veckorna för att minska påverkan på bebisen efter förlossningen. Men det kanske läkaren sa mest för att jag är så orolig för att bebisen ska må dåligt efter förlossningen p.g.a. jag ätit medicinen.

Ja det stämmer att det inte var läkaren på mvc som sa det utan det var läkaren på vc. Jag är så lättpåverkad (med andra ord borde jag inte läsa så mycket på internet) så när jag läst om att bebisarna kan bli blå, irriterade/ledsna och få påverkad andning mm så blev jag ganska orolig. Har förstått det som att det är ovanligt men det betyder ju inte att risken inte finns där. De symtomen fanns tydligen både vid sertralin och Fluoxetin men det var mer ovanligt vid sertralin tror jag. Läkaren sa i alla fall att sertralin "verkade vara" snällare mot bebisen är fluoxetin. Om det inte funkar så bra på mig kommer jag få gå tillbaka till fluoxetin efter förlossningen. Hoppas dock inte jag behöver byta tillbaka eftersom man inte ska amma på fluoxetin så då måste jag ge upp amningen i så fall. :/ 

Jag säger som övriga. Minimera kraven. Att hinna med/aktivera 2.5 åringen.. Gå till en lekplats. Det brukar göra under på mina ungar. Ta långsamma försiktiga promenader: titta på blommor och kryp. Många barn gillar det. Eller lek doktor eller nåt. Det brukar jag föreslå när jag är trött och inte orkar. Då kan du sitta med benen i högläge och bli omhändertagen av doktorn. Eller läs böcker. Fantisera ihop sagor, rita, pärla... Det finns mycket stillasittande saker man kan göra. Och när psyket inte orkar (för man blir ju ärligt talat slut av ingenting ibland (jag blir iaf det)). Så slå på en film. Du kan fixa detta!

När mitt vatten gick så klickade/knäppte det till jättehögt och jag kände det tydligt också. Om vattnet gått hade ni garanterat märkt det. :) Jag hade en del andra lägre klickande ljud innan dess. Enligt bm var det mest troligt bebisens leder som knäppte/klickade. Det ska tydligen vara rätt vanligt. :)

Jag gruvar mig för att få den där tryckande känslan neråt. Har något svagt minne av att jag tyckte det gjorde jätteont och det ilade otroligt mycket. BM sa att det är bebisen som kilar ner huvudet i bäckenet och lägger sig allt längre ner. 

Igår påbörjade vi projekt spjälsäng. Det var roligt att måla en liten stund men önskar det var klart nu. Kommer  ta en mindre evighet att slipa och måla alltihop eftersom det måste torka mellan varven och vi har begränsat med utrymme så kan bara måla en del åt gången. Jaja. Förhoppningsvis blir det snyggt i alla fall. :)

Vid mina förlossningar har jag fått upp bebisen direkt på bröstet. Har något svagt minne av att de torkade av dem också men kan inte minnas i vilken ordning det var. De gick aldrig iväg med dem. Mätning och vägning gjordes senare. Hos mig brukar de köra sen avnavling så de har ingen brådska med att klippa navelsträngen. Sen har jag fått en spruta i underlivet (låter fruktansvärt men jag har aldrig känt att jag fått den) som hjälper en att få ut moderkakan. För min del har det gått ganska fort att få ut den. Minnet är luddigt så jag minns inte om det var jag eller min man som höll i bebisen när moderkakan skulle ut. Efter förlossningen brukar de röja upp på rummet och sen har vi ofta fått vara i fred. Bebisen har varit hos min man och jag har tagit en dusch i lugn och ro. Minns inte om vi fick fika i förlossningsrummet eller efter vi kommit upp på BB.