Hej,
Försök 9 eller 10 just åt skogen. Nästa blir försök 10 tror jag. Här kan vi bolla tankar o frustration.. jag ska försöka samla mig till att ringa nånstans för utredning om några veckor men känns svårt att ta steget! Nästa äl är 2/5 och bim 15/2. Välkomna!
Bra där!! Hoppas verkligen det tar sig nu, håller tummarna för er! Jag har nog ÄL idag eller imorgon, fick utslag på testet igårmorse och det står ju att ÄL inträffar 24-48 timmar efter det. Kör ikväll och imorgonkväll också! Sen är det väntetid.. när har du BIM?
Kunde idag läsa på min journal på 1177 att RMC i Malmö har tagit emot min remiss. Känns skönt att den har kommit in!! Nu hoppas jag bara på att vi kan hinna med att iallafall få träffa läkaren innan sommaruppehållet och få på svart & vitt att vi kan köra igång med ivf efter sommaren.
Idag var jag med min allra bästa vän när hon plussade på digitalt. Vi grät tillsammans. Vi var så lyckliga över att hon har blivit gravid och ledsna över att jag ännu inte blivit det. Så många känslor på en och samma gång. Jag kommer göra allt för det här barnet och ta det under mina vingar som det vore mitt egna barn. Men någonstans så känner jag en enorm sorg, en sorg att jag inte har ett eget barn än. Idag är en dag då det kommer bli många tårar känner jag.
Dag 3 utan mens. Och inga symptom på att den skulle vara på väg. Men Negativt grav test oxå.
Borde jag ge upp hoppet?
Känner mig sjuk i kroppen. Ont överallt och huvudvärken från helvetet. Vad händer?! ????
Jag hoppar in här med. Försökt aktivt sedan juni 17. Så otroligt slitsamt att vanka mellan hopp och förtvivlan... tagit hårt psykiskt och varit sjukskriven kortare period. Börjat äta stämningstabletter för att inte bryta ihop varje månad. Hur gör andra för att orka med??
Håller tummarna för er också!
Det är tråkigt att varje mf/ma/x räknas som en lyckad graviditet och man måste räkna från det. Hade ett ma i mars så måste försöka ett år till utan hjälp igen. Har av den anledningen försökt 2 år och 3 månader vilket är tungt...
Jag hoppar in här med. Försökt aktivt sedan juni 17. Så otroligt slitsamt att vanka mellan hopp och förtvivlan... tagit hårt psykiskt och varit sjukskriven kortare period. Börjat äta stämningstabletter för att inte bryta ihop varje månad. Hur gör andra för att orka med??
Önskar jag hade ett lätt svar på hur man orkar :(
Jag försöker att låta mig själv vara nere och ledsen när mensen kommer, för det är bara dumt att försöka låta bli att vara. Sen fokusera på nästa försök och försöka prata så positivt som möjligt med min partner. Istället för "det kommer aldrig gå" så säger jag att jag tror att det kommer hända nästa gång. Kanske kan lura hjärnan lite iallafall.
Lyssnar på Ruvarpodden som är riktigt bra, rekommenderar den till alla som funderar på/genomgår ivf. Hög igenkänningsfaktor på allt de säger och bra att få lite försmak på vad man kommer gå igenom.
Bra!! Åh förstår det. Så du var tom med alltså? Har de försökt länge eller kort? Vet hon din historia? Kram
Japp, jag var med när hon tog det digitala. Jag vill stötta min vän men känner nu i efterhand att jag blev sårad innerst inne. De har försökt några månader så kan ju förstå deras längtan, men ingenting jämfört med hur länge vi här i tråden har försökt. Hon vet om min historia och hon frågade såklart om det var okej för mig, så jag får skylla mig själv lite. Jag vill så gärna vara den där stöttande vännen men det går nog inte
Ja jag hade fått för mig att det var så. Men borde man inte kunna gå någon hjälp om man fått så många missfall? :O förstår verkligen om det tär på en, jag tycker att ett räcker! <3