Anonym (Blomma) skrev 2018-04-16 06:46:16 följande:
Det är inte normalt att må så dåligt som TS beskriver. Vanligt, ja, men inget som man ska avfärda med att såhär är det för alla/ såhär ska det vara, för det är det inte.
Och som lowhannah skriver, amningen kan fungera toppen rent fysiskt men vara ett helvete rent psykiskt. Så var det för mig, jag bara grät varenda gång jag skulle amma och blev såå mycket lyckligare när jag slutade. Den jävla amningshetsen i samhället är ju helt sjuk.
Och nej, det är inte så lätt för pappan att bara vara hemma med hjälp av dubbeldagar, för det måste hans arbetsgivare godkänna och då måste han anmäla tre månader i förväg. Om TS är sjukskriven däremot kan han vabba, och det kan arbetsgivaren inte neka ens med kort varsel.
Sluta skuldbelägga TS och säga att det är något hon måste uthärda för det är det inte. Det finns saker att göra åt situationen och hon kan och kommer att få hjälp av vården.
Fast jag skuldbelägger inte. Jag mådde precis så där dåligt. Jag grät varje dag i flera veckor. Jag kunde heller inte sova i samma rum som bebisen så jag sov i vårt gästrum och pappan sov med bebisen och väckte mig när det var dags för matning. Vi hjälptes åt och pappans sömn fick stå tillbaka för mitt mående.
För mig var matningen superstrulig första månaden, vi dribblade med amning, med ersättning osv. Och livet blev väldigt mycket lättare när amningen började fungera ordentligt och jag fick ordentlig kunskap kring hur amning fungerar.
Min poäng är att det inte är konstigt, men att man måste ta hjälp av pappan och familjen. Pappan kan inte vabba när barnet är under 8 månader så då är det ju ändå föräldrapenning han ska ta ut om mamman sjukskriver sig. Alltså kan han lika gärna ta dubbeldagar.
Vilken arbetsgivare menar du skulle neka fp till en nybliven pappa där mamman mår dåligt och behöver stöd?
Och ja, klart att TS ska prata med BVC men i första hand ska hon se till att pappan ger stöd, med sömnen och med att vara hemma osv.
