Dålig tillväxt, kärleksbrist?
Har en dotter på nu 2 månader som föddes i vecka 41 och var liten redan då, 48 cm lång nu så är hon 53 cm lång och har inte växt någon cm på ungefär 1 månad och nu börjar BVC reagera..
Till saken hör att jag har en lättare form av autism ( asperger ) men det är något som knappast märks äns av närstående. Men bvc är på mig en gång i veckan på mötena om jag ger henne tillräckligt med kärlek och om jag verkligen klarar de här med att ge henne närhet o kärlek och jag anser det att hon får allt vi bara kan men hon sover bäst ensam på nätterna så nej hon är inte på oss 24/7 för då får hon inte den sömnen hon också behöver..
Hur vet man om man ger tillräckligt med kärlek? Och kan de äns påverka längden? Kan jag bli soc anmäld pga detta?
Så mycket tankar men hon verkar så välmående och glad o ja helt underbar <3
Det du kan kolla konkret: Det viktiga är att reagera på barnets signaler, försök till kontakt. Det innebär ju i praktiken att "ge feedback" när barnet tar kontakt, dvs. tittar på dig, skriker, babblar, är vaken och kontaktbar. Det kan man göra på olika sätt. Ibland ler man kanske, andra gånger kommenterar man, typ "vill du ha din leksak" (om barnet t.ex. sträcker ut handen). Eller "är du trött" om barnet gäspar.
Man kan förstås också berätta vad man själv ska göra nu. Det är bra att prata en hel del, när det passar. Låt dem inte göra dig alltför osäker!