• Frallanz

    BIM juni 2018

    JoWiAn skrev 2018-07-03 21:52:50 följande:

    Vd konstigt att snittet ska spricka. Är det livmodern då? För huden på magen spricker ju inte.


    Ja, livmodern. När den töjs ut, samt när krystvärkarna kommer igång har fallen hänt att det spruckit upp. Den risken är väl kanske inte stor men den finns och det skrämmer mig tillräckligt för att hellre välja ett planerat snitt. Mitt förra snitt var så lugnt och harmoniskt, jag låg o skrattade på operationsbordet åt mina roliga läkare jag hade vid min sida, tills min son kom ut då jag började gråta av lycka ist och glömde helt tid o rum. Helt magisk förlossning trots 3 sega o vakna dygn på förlossningen :)
  • Frallanz
    JoWiAn skrev 2018-07-03 21:52:50 följande:

    Vd konstigt att snittet ska spricka. Är det livmodern då? För huden på magen spricker ju inte.


    När jag skrev "SKA" spricka så menar jag ju givetvis att det KAN spricka :)
  • Frallanz
    SL185 skrev 2018-07-04 15:04:41 följande:

    Jag var på gynakuten idag pga svåra smärtor..fanns bara säck kvar utan foster..missfall igen :( vilket jävla helvete :(


    Men vad säger du?! Ååh nej så tungt :(

    Fan vad orättvist livet är ibland. Finner inte ord <3

    Ska du tillbaka till gyn nåt? STYRKEKRAMAR!
  • Frallanz
    SL185 skrev 2018-07-04 15:40:53 följande:

    Jag har tid hos gyn på fredag..vet inte om jag ska gå eller avboka. Vill bara gräva ner mig nåstans just nu :( :( det känns för jävligt, vet inte vad jag gjort så att jag förtjänar detta :(


    Jag tycker du ska gå dit iallafall <3

    Förstår givetvis att detta är oerhört jobbigt och olyckligt :( glöm bara inte att du INTE är ensam i detta, stöd finns att få här från oss som vet vad du går igenom, det är ingen lätt grej och det tar mer än vad man tror många gånger. Ena dagen är bättre än den andra osv. Du får vara ledsen, arg, besviken. Ut med allt, så du kan resa dig igen och försöka igen. STYRKEKRAM!
  • Frallanz
    SL185 skrev 2018-07-05 10:46:20 följande:

    Tack, du är bäst! Har gråtit hela natten, kan inte ens uttala ordet missfall utan att gråta..men det går över o det får ta sin tid. Min semester börjar nu..hade tänkt at det kom så lägligt så att den sista farliga månaden (3 månaden) är precis över när jag går tillbaka till jobbet.. men nu känns livet meningslöst. Känns dock mindre ensamt tack vare er <3

    man får vara tacksam för det man har och det man inte har.. kramar!


    Så tokigt allting blev :( just när det är en sak man inte kan kontrollera heller. Man får se det så att det är kroppens sätt att säga att nåt inte stod rätt till, som min bm sa. Finns ju inget som man kan säga som får smärtan att försvinna, man måste få sörja på sitt sätt innan man kan resa sig. Snart är det eran tur <3
  • Frallanz
    SL185 skrev 2018-07-06 23:04:33 följande:

    Ja du har rätt, kroppen säger ifrån när något inte står rätt till o det får man lita på. Jag tycker att det blev mer påtagligt på något sätt när vi såg hjärtat..då kändes det verkligen som att det är ett liv där inne:) men den är i himlen nu, en påminnelse om hur livet kan vända på några timmar!

    Vi ska börja med missfallsutredning efter sommaren..min gyn rekommenderar inte att jag blir gravid innan dess. Vi ska börja när jag får nästa mens.. Känns som en jäkla lång väntan :( egentligen är det inte så långt..man vet ju inte ens om man får ägglossning precis efter missfallet (utan mens emellan). Så man kanske inte missar nåt ändå. Men ändå känns det långt? Jag får sörja fram till under helgen sen är det slut med det har jag bestämt. Man måste blicka framåt o tänka på allt fint man har istället <3


    Ja man ska aldrig ta något för givet, varje dag man får vakna frisk och välmående är en gåva. Men visst är det tungt att förlora något man längtar efter och håller kär från dag ett. Kan inte ens föreställa mig hur det känns att se ett hjärta och sen vara med om ett mf... <3 beklagar verkligen din sorg. All styrka och lycka till dig o din man!

    Vad skönt att ni ändå ska få utreda, och kolla läget på om det är nåt som är tokigt. Även om ingen förtjänar att det ska behöva komma till den vägkorsningen där hjälp behövs så är det ändå väldigt bra och tryggt att hjälp finns att få. Jag tänker bara att OM ni blir gravida i sommar så är väl det bra? Kroppen ska väl få återhämta sig först och främst kanske.. kanske kan ni spendera extra mkt tid ihop på tu man hand du o din man i sommar. Unna er någon resa eller annat ni kan få energi ifrån?
  • Frallanz
    SL185 skrev 2018-07-06 23:43:47 följande:

    Ja det känns verkligen tryggt, att man blir tagen på allvar och att man kan få hjälp om det är något som inte står rätt till.

    Min gyn tyckte att det inte är bra för mig psykiskt och framför allt för min kropp att behöva gå igenom ytterligare ett missfall på så kort tid OM det senare vid utredning visar sig att det hade kunnat förhindras. Problemet är att man kan inte göra den djupa utredningen med alla prover när man väl är gravid, så då kan man inte heller utesluta vissa saker.

    Men nu känns det som att kroppen kommer vara extra mottaglig för graviditet just för att man helst inte ska/får, för ens egna skull.

    Fokus kommer nog inte vara på att skaffa barn nu direkt efter missfallet, utan precis som du säger ägna tiden åt att ta hand om varann. Jag vet själv inte om jag orkar med ny graviditet så pass tidigt.. men ni vet hur det är, man vill för att man inte får, lustigt.

    Va hade ni gjort? Hade ni kört på ändå eller väntat en mens?


    Jaha okej, det låter ju självklart det du säger att det inte är bra för psyket tex o så. Och som du säger, när man vet att man inte får brukar saker bli mer efterlängtade... så länge ni har varandra så klarar ni det mesta ihop <3

    Oj, jadu vi har ju kört på efter båda mf... första missfallet som var i mars visade jag positivt i 7 veckor så hade aldrig äl då jag hade rester kvar som skulle komma ut, i början på maj började jag blöda och samma dag visade stickan negativt, dagen efter blödde jag ingenting mer så vi började mysa på igen och plussade 30e maj då jag började blöda dagen efter, blödde i 3 dar sen körde vi på igen då jag fick negativt efter 2 dagar med blödningen. Och här är jag nu, så jag har ju bara kört på. Men det har varit det som fått mig att kunna gå vidare, att det var inte meningen dem två ggr och att vårat pyre är menat att komma en annan gång och hoppas den gången är nu..

    Så som sagt har vi kört på MEN jag tror inte jag hade orkat med det psykiskt om jag som du sett ett hjärta bara dagen innan :/ mina var ju så pass tidiga att dem räknas som mens egentligen, hade jag inte tagit gravtest innan så hade jag ju tex aldrig vetat om det andra missfallet.
  • Frallanz
    SL185 skrev 2018-07-07 10:54:55 följande:

    Nej precis, jag vet inte om det är så bra för en att testa innan bim, ibland är det inte något fel på det sättet utan det är för att ägget inte har fäst, ska man då räkna det som missfall o må dåligt över det? Det är en helt annan sak om det skulle vara så varje gång men om det vara händer någon enstaka gång så känns det onödigt att oroa sig för det.

    Tack så mkt för att du alltid besvarar mina frågor o min oro, känns som att jag har en liten ängel här <3

    Hur mår du? Du är väl i vecka 6 nu eller hur? Hur känns det nu när du kommit förbi den veckan där tidigare missfall har skett? Jag ber att allt går som det ska o att du inte behöver gå igenom flera missfall fina du <3

    Jag hörde någon på youtube, tror jag, som sa att när man väl har sin bebis i famnen så förstår man att det är så klart JUST DEN bebisen som man skulle få o ingen annan o inget annat som hänt tidigare kommer betyda nåt längre :)


    Precis, det är därför dem rekommenderar att man testar en-två veckor efter bim sa min senaste bm. Men vem klarar att hålla sig tills dess egentligen ;) det där du skrev om de du hörde på youtube har jag också hört, men det var nog från charlotte perelli jag hörde det, hon har gått igenom ett par missfall innan hon nu blev gravid med den hon väntar.

    Gullig du är du! Jag är oerhört glad över att mina ord kan stötta dig lite grann iallafall, inget roligt att gå igenom och det är ju så otroligt skönt att prata med andra i samma sits vid sånna stunder.

    Jag mår bra. Känner mig väldigt svälld och trög i magen, o kissar hela tiden men annars så mår jag rätt bra. Jobbigt o ha känslan av att vara uppsvälld men vad gör man inte för de små :) Ja jag gick in i vecka 6 i fredags, så 5+1 idag. Känns väl helt okej, vill ha vul gjort nu så att jag ser att det faktiskt finns nåt där.
  • Frallanz
    SL185 skrev 2018-07-07 20:00:51 följande:

    Åh visste inte att hon drabbats så många gånger..googlade o fick fram en podd. Så hemsk historia :(

    Ja men det har du verkligen, stort tack ska du ha <3

    Låter ju som riktiga graviditetssymtom, hihi :) försök att inte oroa dig, tänk att det går bra de allra flesta gånger :) hoppas att du kan få göra ett tidigt vul för att se lille pyret där inne, brukar vara lugnande <3 du hade barn sedan tidigare eller?


    Ja dem har kämpat dem där två, Perrelli och hennes kille. Men nu äntligen så ska de få bebis :) lyckligt slut.

    Ja man försöker att tänka gott om graviditeten, jag känner mig ganska lugn men dumma tankar kommer o går trots det. Tar en dag i taget och försöker njuta så gott de går :) vi har ju ett vul inbokat den 18/7 så får se vad som visas då :) Ja vi har en son som fyllde 3 nu i juni :) du har inga barn ännu eller hur var det? Hur många mf har du gått igenom nu o med hur lång tid emellan? Minnet är bra men kort och könner att jag hellre frågar än att inte hänga med.. hoppas du inte tar illa vid dig <3
  • Frallanz
    SL185 skrev 2018-07-08 17:05:47 följande:

    Ja man blir så glad för deras skull :)

    Åh va spännande, snart ju :) va härligt med en liten buse som gör att livet känns lite lättare mitt i allt <3

    Nej precis, vi har inga barn. Nej så klart jag inte tar illa upp :) det är svårt att ha koll på alla, man har knappt koll på sig själv längre haha <3

    Grejen är så här, jag tog ett test innan årsskiftet som antingen var supersvagt eller spök..Just där o då räknade jag det inte som missfall.. tänkte inte ens i dom banorna på den tiden. Men vi hade typ precis börjat försöka få barn..så vi tog det lugnt i början men i februari började vi väldigt seriöst o aktivt hela tiden. I mars/april blev jag gravid men det slutade i tidigt missfall i april, början av v5. (Testade 3 dagar innan bim) o missfallet kom 2 dagar efter bim. Det var första gången det kändes som ett missfall, fick de smärtorna o den typen av blödningen osv.

    Efter första mensen efter missfallet, blev jag gravid igen i slutet av maj, som slutade i missfall nu i slutet av v7.

    För mig känns det egentligen inte som att jag gått igenom 3 missfall, utan 2 bara. Men sa till läkaren att det är 3 för att jag var väldigt orolig att det första innan årsskiftet faktiskt var ett missfall o något är på tok nu när jag isf haft 3 st, så jag vill så klart ha en utredning.

    Men har läst här att många får 2 missfall o tredje graviditet går oftast jättebra..därför känner jag mig kluven i om vi ska försöka när jag slutat blöda (just eftersom vi har semester o har all tid i världen för varann nu, båda tyckte att det var jobbigt o stressigt med bebisverkstad när vi jobbade) eller vänta en mens så att läkaren kan ta prover i början av mensen. Proverna kunde vi inte ta nu direkt, utan det får vi börja i början av mensen som kommer efter missfallet. O man kan tydligen inte ta alla dom proverna om man skulle vara gravid då :/


    Hehe ja han är väldigt energifylld våran kille så man har ju alltid nåt att göra dvs :) och som du säger gör han det lättare varje dag med allt som kan va jobbigt o så.

    Okej då är jag med lite iaf! Men bra att du sa 3 till läkaren, så att ni kan få den hjälp ni behöver om det nu behövs dvs :)

    Har också hört att tre missfall i rad är ovanligt, men går det åt helvete denna gång så kmr jag också be om utredning, jag är snittad med sonen så är rädd att mitt ärr kanske orsakar nåt eller försvårar det hela... men det ska inte göra det sa gyn när jag frågade vid vul då vid senaste missfallet.

    Vilken svår sits du sitter i, att inte veta om du ska försöka eller om du ska avvakta :/ jag själv hade nog gett det ett försök till, och skulle det därefter sluta illa igen hade jag gått i en utredning, men samtidigt vill man ju veta via utredning också... svårt det där :/ vad säger din sambo då? Hur tänker han kring p försöka igen o utredningen?
  • Frallanz
    SL185 skrev 2018-07-09 18:19:37 följande:

    Nej men det ska väl inte påverka? Tänk inte, försök att vara positiv nu när du är gravid, vet att det är svårt. Men försök att njuta, för oavsett om man njuter eller är orolig o stressad hela tiden o vill inte bli för glad, så kommer smärtan o sorgen vara lika stor om nåt mot förmodan skulle gå snett. Men det kommer gå bra fina du <3

    Maken är inte så hjälpsam där..han lämnar helst såna beslut åt mig. Men han tänker att processen med bebisverkstad är ju betydligt enklare nu när vi är lediga ä senare när vi jobbar o man är helt sliten o trött efter jobb. Men han är orolig att vi kör på, trots läkarens instruktioner att låta bli, o det skiter sig igen..då har man slösat ännu mer tid än att vänta en mens bara. Han är lite orolig att vi kanske inte kommer kunna bli gravida om vi går igenom så många missfall.


    Nej du har helt rätt i det du säger, man ska njuta så gott man kan. Just idag har illamåendet eskalerat och jag får inte i mig mat :( vet inte om det har med hettan att göra eller om jag bara just idag är extra illamående.. väldigt jobbigt men man ska väl inte klaga, är ett gott tecken att det sker saker i kroppen kanske...

    Åh, jadu ni sitter verkligen i en jobbig sits med att dras åt två olika håll gällande vad man ska göra o välja :( Förstår ju det där med att om ni blir gravida, och det går snett, att ni sen får vänta igen. MEn samtidigt så är det ju ändå 50/50 chans, ni kan ju faktiskt få en givande graviditet härnäst också. Men frågan är ju om man är beredd att chansa :/ hm, vet inte själv vad jag skulle ha gjort faktiskt. Ibland önskar man att man kunde se framåt ett tag... <3
  • Frallanz
    SL185 skrev 2018-07-12 18:29:02 följande:

    Jag tror att vi kommer köra på de dagar vi är sugna, dock utan äl-test o utan någon ansträngning som helst, kommer inte ens kolla på kalendern när jag beräknas ha ägglossning. Köra helt blint alltså, det känns typ bra :) Blir det ändå bebis då är det väl meningen isf tänker jag? Som du säger har vi 50/50 chans att det blir lyckat.

    Undra om de ändå kan ta vissa enstaka prover om man nu skulle råka bli gravid? Bara för att se om man behöver käka nån medicin, tex progesteron eller blodförtunnande mot blodproppar osv


    Jag hade nog gjort samma sak faktiskt :) i med du är osäker så tycker jag ni ska köra på "händer det så händer det" :) jag håller mina tummar för er nu! <3

    Dem borde ju kunna ta prover för sånt, eller? Tycker dem kan ju det mesta i dagsläget. Du kanske kan ringa nån o fråga, bara sådär "bra att veta" liksom. Skadar ju inte :) men dem borde ju kunna se via blodprover om nåt fattas eller dylikt tycker man! Men så vet inte jag hur det där fungerar heller haha
  • Frallanz
    SL185 skrev 2018-07-15 16:49:21 följande:

    Jag känner att lusten är helt borta.. känner mig inte heller så taggad längre till att skaffa barn av nån anledning..det känns jobbigt o som en process liksom, inte roligt. Förra gången ville jag bara försöka igen så fort som möjligt men inte nu. Dock måste jag säga att dey känns på nåt sätt skönt att jag inte stressar inför äl för första gången på ett halvt år typ haha!


    Förstår att du känner så :( det är ju det som är det viktiga, att det ska ske när det sker och inte på bestämda tider. Att tex ha sex sådär liksom "ikväll ska vi ha sex" funkar inte för mig. Det går bara inte det, det måste falla sig naturligt. Jag vet att kroppen slutar fungera ju mer man verkligen försöker, det blir en sorts ond bubbla av stress. Det är ingen lätt grej det här med bebisverkstaden, tyvärr :( man önskar det var liks lätt för alla som vissa andra är lyckligt lottade att ha det. Jag hoppas du mår bättre snart och finner en sorts tröts i det hela att du faktiskt en dag kommer ha din bebis i famnen <3
  • Frallanz
    SL185 skrev 2018-07-17 22:53:54 följande:

    Ja du har så rätt, ju mer man försöker desto värre blir det! Man får kanske testa att lägga fokus på annat under en period så kroppen o hjärnan får vila från bebisverkstad. Tack så mycket för dina fina o kloka ord :) <3


    Försök att njuta av varandra, kanske ni ska försöka göra små saker med varandra, middag ute, duscha/bada ihop med tända ljus, se en film tätt ihop, promenader tillsammans, biokväll, eller vad som. Låter kanske löjligt, haha. Men det är saker jag gillar att göra med min sambo iaf och det låter lite vissa saker men det gör så mkt :) (förutom bada/duscha ihop för där vill jag va ifred hahaha). Nu kanske ni redan gör massa saker, men min poäng är att göra saker ihop o ta tid för varandra. Hemskt lätt att man hamnar i nån sorts bubbla där allt går på rutiner, o jag trivs inte med sånt för man glömmer lätt bort varandra. Haha söt du, vet inte om mina ord är så kloka men kan jag göra en enda människa lite glad varje dag så gör jag gärna det <3
Svar på tråden BIM juni 2018