Pco och dåliga spermier

Hej!

Vi började vår resa likadant som er. Nu är vi 30 och 32 och har genomgått 8 IVF, varav en ledde till födelse av vår dotter. Hennes hjärta hade däremot slutat slå två dagar tidigare.

Vi tvekade aldrig på IVF när läkarna föreslog det för oss. De gav oss dåliga chanser på att försöka vidare på egen hand så vi hoppade på IVF. Jag har däremot inga problem med sprutor. Med IVF tar du många sprutor, så mycket möjligt att du kan komma över din rädsla efter det.

Vi har från början valt att inte prata öppet om våra IVF-försök. Våra första försök visste inte ens min mans familj om. Vi kände också att det blev jobbigt med frågor och press inför varje försök. Sen har successivt fler och fler vänner ändå fått reda på det, även om vi inte pratar helt öppet om det.

Till några vänner har vi bett de att inte fråga hur det går, utan vi berättar när vi känner för det. Dagarna efter en misslyckad behandling kan det vara jobbigt att prata om det och då har vi inte velat få frågan "Hur gick det?". Utan snarare velat vänta på ett tillfälle där man är starkare och förberedd på att berätta hur det gick. 

Frågor om när vi ska ha barn har vi bemött med att öppet berätta om att vi försöker bli gravida men att det inte är raka spåret. Till en del har vi då också berättat om vår IVF, medan till andra har vi gett mer diffusa svar. Beror på relation och förtroende till den som frågar.

Eftersom vi har genomgått en del så får du ställa fler frågor om du har fler funderingar. Hoppas verkligen att ni hittar en väg som känns bra för er!