Det tycker jag.
Skulle tro att det finns folk som svarar i tråden som inte har egna hundar heller. Det är fritt fram att diskutera ändå. Det betyder ju inte att man inte har barn eller hundar i sin närhet tänker jag.
Mina hundar rasursförsvarar inte hellr, inte mot mig i alla fall, men jag skulle inte kräva av dem att de ska låta kreti och pleti pilla med deras mat för det. Det kan paja förtroendet tänker jag. Så vi tar inga risker
Man vet som sagt aldrig, och det är lika bra att barnet får lära sig från början att man inte bara kan klampa på i närheten av alla djur.
Och i TS fall talar vi ju inte om en hund med bakgrund av resursförsvar heller.
Fast arg på vem? På hunden? På barnet? På den vuxne? Jag skulle tro att de flesta känner sig okej att låta en hund och en åttaåring vara ensamma tillsammans i köket.
Mina hundar rasursförsvarar inte hellr, inte mot mig i alla fall, men jag skulle inte kräva av dem att de ska låta kreti och pleti pilla med deras mat för det. Det kan paja förtroendet tänker jag. Så vi tar inga risker
Man vet som sagt aldrig, och det är lika bra att barnet får lära sig från början att man inte bara kan klampa på i närheten av alla djur.
Och i TS fall talar vi ju inte om en hund med bakgrund av resursförsvar heller.
(Jag glömde citera första gången.)
Fast en hund resonerar liksom inte så. En hund är en hund och en opportunist, och när den fått tag på en resurs är den deras.
Tror de allra flesta är överens om att det inte är önskvärt att jycken snor från matbordet, men sånt händer ibland. Det finns hundar som är Hopplösa mattjuvar men som fungerar alldeles utmärkt i barnfamiljer ändå.
Om det nu var flickans macka hunden fick tag på agerade hon förmodligen snabbt och försökte grabba tag i mackan på ren impuls, varpå hunden också svarade impulsivt. En markering.
Att det inte ens blev några märken tycker jag talar för att hunden verkligen bara kommunicerade, knappast något att hojta avlivning för. Lättare är väl att helt enkelt hålla hunden ute från köket när det serveras mat?
Fast en del (de flesta skulle jag vilja säga till och med) sällskaphundar som föds idag har knappt något resursförsvar. Jag ser inte någonstans att Viseversa skrivit att hon behövt tillrättavisa eller träna sin hund- den protesterar helt enkelt inte trots att barnen kanske gräver i matskålen eller klappar när den äter.
Personligen tycker jag att det är olämpligt, men det betyder inte att just den familjen inte borde ha hund. Jisses liksom.
Tagga ned lite. :)
Jag har själv en hund som vem som helst förmodligen skulle kunna gräva i käften på och förmodligen dra i svansen och peta i ögat med. Det är ingenting jag gjort för att påverka, hon är helt enkelt en otroligt mjuk liten individ.
Sedan är det givetvis inte okej för vare sig vuxen eller barn att köra över henne för den skull, det är mitt ansvar.
Jag tror att du behöver uppdatera dig runt etologi och hundträning. Dominansteorin och allt som rör "alfa" och "flock" mellan olika arter är dementerat sedan länge.
Sedan håller jag med dig lite halvt. Är mackan stulen så är den liksom, sedan får man välja själv hur man hanterar det. Att burdust försöka lugga tillbaka smörgåsen vinner ingen på. :)
Inser att mitt sista meddelande blev lite mer allmänt. Förlåt Viseversa.
Lär hunden att sluta stjäla mat, och att den inte ska vakta. Om det är din flickväns unge så borde ju ungen räknas som flockmedlem och därför inte vara en främling, annars är det dags att börja jobba på den relationen med.
Det är aldrig ok att naffsa!
En del hundar vaktar och det är inte säkert att det alltid går att träna bort, men i TS fall har ju hunden inte visat några tidigare tecken på resursförsvar.
Skulle tippa att det var en impulsiv reaktion helt enkelt.
Det är en naturlig reaktion hos hunden att nafsa eller "stöta"med nos och mun om den blir skrämd, trängd, hotad eller överraskad.
Att det inte är önskvärt är självklart.
Vi vet ingenting om hur hunden "försvarat" smörgåsen. Jag tippar på att både barn och hund blev överraskade och helt enkelt reagerade. Hade hunden varit aggressiv i sin markering skulle nog både TS och dottern reagerat på ett helt annat sätt.
Nu är ju inte ens barnet oroat.
Och pappan kanske inte är riktigt klok? Svårt att veta.
Det är inte säkert att TS hund har för "vana" att ta saker från bordet heller. Som sagt kan saker och ting hända runt ungar och djur.
Men visst, för mig skulle det också vara en prioritering att vara extra uppmärksam runt hund och barn därefter.
Jag ser ingen som försöker skylla på barnet.