IVF sommar/höst 2018

Jag skriver sällan men läser mycket, så det känns lite som jag känner er.

Jag är igång igen började med sprutorna igår och det känns sisådär.
Jag vet inte vilken gång i ordningen det är kanske tionde men så är det syskon försök också.
Jag går privat i Uppsala men bor långt därifrån så jag hade avtal med en läkare här där jag bor men i julas började problemen med honom.
Mitt under behandlingen fick jag inte tag på honom, hela tiden upptaget och jag tänkte att han kanske stängt av mobilen pga julledigt. Hela våren var det så och det känns så illa för vi har inte bråkat eller flörtat med varandra eller något annat som skulle kunna förklara saken. I våras fick jag leta upp ett ny läkare som kan ta prover och  göra UL. Jag har sett honom på kliniken där han jobbade så han jobbar och lever fortfarande. Jag är lite sur för det tar onödig extra tid för mig som jag vill lägga på roligare saker än att leta en läkare.
Och ja jag är nyfiken på varför han blockat mig. Ska iaf ringa Uppsala på måndag och prata med dem, dem är ju snälla och lösningsorienterade som det heter så någon lösning blir det väl.

Jag går och har gått själv på allt utom äggplocket för där behövs han. Enklast och smidigast så. UL är ju inte så spännande direkt och jag berättar när jag kommer hem. 

Tack tack!

Det var i julas och den behandlingen kunde slutföras men med extra stress. 
Jag kör korta programmet menopur och orgalutran och sen allt det andra, ovitrelle och lutinus som bara kladdar och aldrig tar slut.......
Ska försöka passa in första UL snart på fredag och sen känns det verkligen som man är nära äggplock och insättning. 
Jag har testat det mesta började utomlands med stimulering och sex hemma, sen insemination och sen ivf med icsi och vanlig ivf både korta och långa protokollet. I utlandet fick jag prova på äggplock helt utan bedövning. Det är inget jag rekommenderar men det var första gången och jag hade ingen koll

Det var ivfbarn jag har ingen ägglossning och troligtvis pco så det är kört naturligt. 
Det var skitjobigt innan jag blev gravid precis som många av er känner, alla känslor men känner när andra blir gravida till höger och vänster. Besvikelsen när det misslyckas osv. 
Det är värt allt jobb och nu känns det mycket bättre känslomässigt då jag lyckats en gång och har barn. 

Jag hoppas att alla ni får uppleva det snart.

Sista försöket innan semestern så fick de ut ganska många ägg och typ 16 blev befruktade eller liknande. De ringde ca dag tre och vi bokade återförandet då dag fem, för typ åtta hade gått vidare. I bilen på väg till kliniken ringde de och sa att det blev inget, inget delade sig som det borde så vi skulle inte göra något. Fick vända bilen och köra hem igen hade kört ca halvvägs dvs 2tim. Det var jobbigt kan jag säga. Så jag har en aning om hur du kan tänkas må. 

De har inte gett mig något svar på vad som hände och jag har inte frågar heller. Jag har släppt den kontrollen, det går inte att påverka och jag blir inte lyckligare av att försöka ta reda på varför. 
Innan jag blev gravid och det gick hela vägen så hade jag grävt ner mig i "varför" och blivit mer ledsen än jag blev. 
Vi började nu igen efter att de öppnat igen och min mens kommit. Så jag har UL imorgon precis som Akira öken. 
Hur känner du dig nu?

Det gjorde ont, det är den värsta smärtan jag kan komma ihåg att jag upplevt.

Jag går hos Carl von Linne i Uppsala, de är underbara

Du och jag ligger nog ganska lika i tid jag gjorde också äggplock idag. Fick ut 28st vilket är färre än jag brukar och jag är inte överstimulerad, har inte varit det heller vad jag vet.
Pga min historia och läkarens tankar och idéer så sätter de in ett på söndag och fryser resten. Annars brukar de ta sk långtidsodling och det är väldigt få av mina/våra embryon eller om det är blastisar som överlever det. 

Vi borde ha TD ungefär samtidigt, det känns lite spännande....Hoppas det går bra för dig. 

Jag var inte där imorse jag var där strax innan lunch
Dessutom såg jag ingen som elak ut

14 blev befruktade bara men det är bättre än inget. Jag vet inte hur många jag vill ha, vore ju praktiskt om "alla" tar sig så jag får ett fotbollslag till frysen för det är ju billigare sen än att gå igenom hela ivfen. VI betalar själva nämligen och hade ett paket på tre och imorgon får jag tillbaka det sista i det paketet. 
Det kändes bra tills de plockat mig, då fick jag ont i magen och känner mig lite svullen sådär. Men det är ungefär som när jag ska ha mens så det är inte något jag reflekterar över direkt. 
Har ju som sagt "mensvärk" och känner mig svullen men annars är det bra. 
Tänker leva som vanligt under ruvningen med träning och sånt. Allt känns bra!

På grund av min historia så ville de sätta in på dag tre istället för dag fem som de brukar. Många av mina embryos/blastisar tacklar av och dör i labbet tydligen.
Generellt sett kan de få ut som nu då 28blåsor och hälften blir befruktade ungefär 14st. Sen brukar det bara bli 1-2 kvar dag fem. Förra omgången i våras så ringde de när jag var på väg för återförande och sa att det blir inget för inget har utvecklats som det skulle. 
Därför chansade de på att ta ett nu dag tre och fortsätter odla de andra. Livmodern är förhoppningsvis bättre än labbet

Jag läser det mesta men loggar sällan in av olika orsaker där lathet nog är den största :)

Jag ruvar ju sen en vecka tillbaka och kan erkänna en hel del.
Jag skulle ta synarela tillsammans med ovitrellen men det gjorde jag inte.
Jag har tränat som jag brukar och stressar lika mycket/lite som vanligt, jag dricker kaffe som jag brukar utan att räkna på ev mängd. 
Jag har denna gång beslutat att strunta i Lutinus. Tidigare gånger har jag jobbat hemifrån men nu jobbar jag på kontor och vill inte hålla på med sånt på jobbet. Dessutom hatar jag lutinus, kladdigt och slibbigt och ofräscht. 
Jag försöker att inte inbilla mig saker och dra slutsatser. Det som är är att jag vaknar varje natt och är väldigt väldigt kissnödig oberoende av hur mycket jag druckit under dag/kväll. Jag är öm omkring livmodern och lite svullen, ibland är det svårt att inte dra slutsatser och vilja testa nu nu nu nu.
Men tänker vänta tills jag är säker på att ovitrellen försvunnit ur kroppen