Hur kommer man in i föräldraledighet och njuter av den?

Jag blev också enormt chockad vid första barnet. Att inte hinna göra något av det man brukar göra, hela ens identitet blev totalt överkörd, det är en mindre livskris. Så upplevde jag det i alla fall. Fy vad jag avskydde den första tiden med bebis, jag sa det då och säger det nu.

Nu sitter jag med andra barnet och undrar hur tusan jag inte kunde se hur mycket tid jag faktiskt hade med bara ett barn. Med två små går dagarna på högvarv. Tvätt avlöser Babblarna avlöser turbomatlagning avlöser amning ståendes vid spisen avlöser bada två barn samtidigt avlöser bajsblöja på bajsblöja avlöser slänga soporna sju gånger om dagen.

Men ja, det går över. Men man behöver inte sakna den här tiden.