Vi som har ett eller flera MF/MA i bagaget och kämpar för ny graviditet
lonelygirl92 skrev 2019-04-27 21:08:39 följande:
Utslag på ÄL test idag 18 dagar efter missfallet, äntligen! Nu blir det mys & hoppas på det bästa :D
Inlägg från: Jsv17
|
-
Håller tummarna!!
-
Tack, antingen det eller att hcg typ halverats till på Måndag... men jag har typ slutat blöda igen så det har det säkert inte... Jag har liksom redan ställt in mig på att kämpa vidare med bara en äggledare.... Det ska ju gå bra säger dom, annars har vi redan bestämt att vi ger det 6 månader efter det sedan går vi privata vägen med ivf och missfallsutredning i samma svep. Ivf hemma och utredning i Aten isfUndrandeSökare skrev 2019-04-27 19:54:17 följande:
Jsv17- Hoppas de kan hitta graviditeten vid ditt nästa vul.
-
Tack för all pepp tjejer
Tyvärr ökar mitt hcg, men är fortfarande lågt, även för att var ett utomkveds och de kunde inte se nånting idag heller... så nu har jag fått remiss till specialistenheten med modernaste bästa ul-maskinen med läkare som håller på med detta dagarna i ända så hoppas de ska kunna bringa klarhet i vad som händer och hur vi går vidare.
-
Svarade precis dig i en annan tråd, usch va tråkigt!Jilo skrev 2019-05-03 07:17:20 följande:
Här blev det missfall igen :( Plussade för en vecka sedan ganska svagt, starkt efter två dagar och ?Gravid 1-2? på cb digital. Kunde inte tro det var sant, vilken lycka! Hade precis blivit övertygad om att det var för sent, är för gammal. Har varit i sådant glädjerus dessa dagar!! Men igår på bim+2 fick jag ?Ej gravid? :(((((((( Testade med sticka i morse och strecket är kvar, men betydligt svagare än innan. Någon som vet när jag kan förvänta mig att blödningen startar?
Jsv17, hur går det för dig? Har man hittat graviditeten än? Styrkekram <3
Nej här stiger hcg, långsamt, men upp går det och INGEN kan hitta VAR det sitter... men på Måndag ska jag till specialisterna och enligt dem själva på telefon så finns det nåt att hitta då ska de hitta det, så hoppas på besked då
-
Absolut, de kollade efter det också, men jag hade ingen vätska i buken eller något som tydde på det, men specialisten kommer kolla det igen på MåndagUndrandeSökare skrev 2019-05-03 15:04:01 följande:
Jag har läst för länge sen om någon tjej där graviditeten satte sig i bukhålan (alltså utanför livmodern) väldigt ovanligt men det kan tydligen hända. Be din läkare att de kollar upp om det skulle kunna vara fallet för dig.
Jag har för mig att hon fick ta cellgifter för att ta död på graviditeten och sen kunde kroppen ta reda på resten själv.
Det de finner konstigt är att det är så lågt sett till när jag hade äl... det borde ha ökat mer om det satt helt fast, även fast i äggledaren så läkaren pratade om en inkomplett inplantation, alltså att min kropp har försökt rensa själv men att något/rester sitter kvar som fortfarande producerar hcg. Då kan det ibland bli så (eftersom jag varken blöder eller har ont) att man fortsätter följa hcg så tar kroppen förhoppningsvis resten också sinom tid så slipper man både operation och ev. cellgifter, men allt är ju spekulationer tills de kollar så jag får helt enkelt avvakta och se, men jag mår ju iaf inte dåligt så känns ok även om det är psykiskt påfrestande. -
Hej tjejer!
Nu hittade de äntligen var det sitter, en liten rest i höger äggledare, det ser ut som kroppen avstannat det själv men inte lyckats rensa helt, än iaf.
Min äggledare såg hel och fin ut så de såg ingen som helst anledning att ta den.
Så nu fick jag lämna nytt hcg-prov, har hcg sjunkit då gör man ingenting utan jag får komma tillbaka på några prov till så att de ser att det går ut kroppen och inte ökar igen. Har hcg ökat (i samma långsamma takt) då kan det bli cellgifter för att hjälpa kroppen, enda negativa med det är att då FÅR jag inte bli gravid på tre månader, men hellre det än op Tänker att då kanske vi hinner ta lite prover och komma igång lite med en utredning. Så med lite tur nu så kan jag komma ur detta med båda äggledarna i behåll och kunna dra igång bebisverkstaden direkt och värsta fall blir det lite bebis-paus under sommaren vilket kanske inte heller är jättedåligt. Så känner mig väldigt nöjd, men håll tummarna för sjunkande hcg och att kroppen löser detta själv!
-
Hcg hade ökat och ganska mycket snabbare än de ville så fick akuttid idag för att ta cellgifter. Det positiva med besöket var att jag behöver inte vänta riktigt 3 hela månader innan vi försöker igen. Det är inte medicinen i sig som är farlig för fostret i efterhand utan då den stoppar celldelning så nollar den din/a folsyra-depåer/nivå vilket är viktigt i tidig graviditet men detta är ju främst efter ett ägg fäst, så bim runt, eller lite innan är också ok. Så läkaren gav mig klartecken att så länge jag äter folsyratillskott direkt från behandlingens slut så får vi börja försöka från mitten på Juli, så då blir det ju i praktiken bara typ 2 månader
Under tiden har jag beställt natural cycles och ska tempa lite för att få koll på kroppen och ska lämna lite blodprover, ska även tjata till mig en äggledare-spolning efter detta (för att säkerställa att allt ser bra ut efteråt) så en liten mini-utredning För galet nog så räknas ju inte utomkveds som ett missfall så vi får ingen riktig utredning än.... Så jag kämpar på ändå
-
Alltså ibland är vården ett skämt... de nya moderna graviditetstesten är väldigt bra och har det visat gravid så var du det, och nåt tidigt missfall kommer inte ut med nån flytning?! Vad var det för utspel...?!
Jag var inne med mitt tidiga missfall (de misstänkte utomkveds då också men då var det inte det) sde kan se om du har en förtjockad slemhinna och de kan ta hcg i blodet för att se hur det ser ut, det finns saker de kan göra men just missfallsåtgärder och problematik är ju inte nåt område som är prioriterat direkt, så man ska ju alltid bara vänta, ta ett test senare, avvakta på både det ena och det andra... jag blir så arg!!! Jag tjatade till mig min undersökning nu på gynakuten då jag bara VISSTE att det var ett utomkveds, första sköterskan sa typ ?men du är gravid, var glad? men jag stod på mig, vilket förmodligen räddat min äggledare då det nu upptäckts så tidigt att det räcker med cellgifter, jag har nämligen inte ont och blöder inte så hade jag inte själv varit påläst och litat på testen (som var för svaga för hur långt gången jag borde vara) och känslan i kroppen som sa att nåt var fel hade det nog blivit akutoperation om ett pat veckor då hcg ökar långsamt men stadigt...
Förlåt för långt svar men jag känner med dig och jag blir så arg på kvinnovården i det här landet, jag vill GÖRA nånting åt det men jag vet inte vart jag ska börja... <3
Jilo skrev 2019-05-08 09:41:12 följande:Det enda tecknet är mitt fruktansvärda humör idag, men det kan ju lika gärna vara pga frustrationen över situationen...
Det här blir nog ett långt inlägg.. :)
Igår ringde jag två samtal:
Först till mvc. Bm sa att det inte ger någon medicin om man inte kan se att det varit en graviditet, vilket man inte kan när det avstannat så här tidigt, såklart. Det märkliga hon sa var att jag skulle vänta en cykel, för man kan ha tidiga mf utan blödning, att det som sker då är att det lilla som finns dels absorberas av kroppen, dels kommer ut med flytning istället??? Aldrig hört??
Ringde 1177 istället. Fick prata med en gammal tant (hennes ord) som aldrig hört talas om att man kan ta test så tidigt som bim+1...Tidigast bim+14 var det på hennes tid. Enligt henne var det fel på sådana konstiga tester och jag var nog visst gravid. Så vänta en vecka och ta ett nytt test var hennes ordination.......
-
Tyvärr är det något jag fått lära mig, och du med, att med kvinnovård måste man vara påläst och veta själv vad man ska kräva... Så sorgligt att det ska vara så, har en kvinna i en annan grupp jag är med i som haft ÅTTA missfall och vården försöker säga till henne att hon har otur, OTUR, ÅTTA gånger!!!? Vem har otur åtta gånger?! Specialistläkaren jag har träffat nu har dock varit helt fantastisk så ska göra ALLT jag kan för att hålla fast i henne, lite ovanlig också då hon lyssnade på mina teorier kring saker och inte avfärdade nånting utan istället nämnde att hon läst studier på det, bekräftade att det inte var gängse praktik i Sverige men verkade inte omöjlig på nånting egentligen. Som hon sa, nu ska vi ta dig igenom det här först, sen tar vi tag i nästa problem, känns Så bra att åtminstone bli lyssnad på!UndrandeSökare skrev 2019-05-08 12:08:20 följande:
Väldigt tråkigt att du måste ta Cellgifter iallafall, men vilken tur att du var så påläst att du slipper operation iallafall. Ta hand om dig.
-
Helt galet dåligt, när man själv är den som informerar läkare om saker ibland... jag har hittat en toppen barnmorska och nu en läkare, gör allt jag kan för att hålla fast i dem.Ellendellen skrev 2019-05-08 20:10:47 följande:
Håller med dig om vården kring missfallproblematik. Man får alltid tjata till sig undersökningar. Jag upplever också att barnmorskor aldrig tar ens oro på allvar, de rycker på axlarna och tycker att man ska njuta av att vara gravid. Det är ju lätt att säga till nån som haft tre missfall tidigare...
HUR kan man säga till nån med missfallsproblematik som söker för ett misstänkt utomkveds att ?men grattis, du är ju gravid det är ju den svåra biten? alltså jag ville slå kvinnan på käften, bli gravid är UPPENBARLIGEN inte mitt problem, det har jag blivit tre ggr på ett halvår, så vartannat försök ungefär, ett missfall, ett MA och ett utomkveds, att jag ska vara GLAD att jag är gravid det är ett hån.... Jag vet inte jag vill typ engagera mig politiskt eller göra NÅT för så här kan det fasiken inte få vara! Det kanske inte hjälpa mig, men det flickor som växer upp nu ska inte behöva ha det så här... -
Grattis! Nu är det er tur <3Ellendellen skrev 2019-05-10 20:10:44 följande:
Idag gjorde jag ultraljud på magen för första gången nånsin. Fick se lilla bebisen och allt såg bra ut. Är nu i vecka 13+0 så kan äntligen pusta ut och berätta för familj och vänner. Man kommer nog alltid vara extra orolig när man har gått igenom många missfall, men nu hoppas jag verkligen att det är vår tur.
-
Gick jättebra att ta sprutan det gjorde inte ont och jag har inte fått någon av de biverkningar de pratade om så det har varit helt problemfritt hittills. Lämnade första uppföljningsprovet i Fredags och nästa blir imorgon sedan ska läkaren ringa upp på eftermiddagen, står det still alternativt sjunker långsammare än de vill så kan det bli tal om ytterligare en spruta, ökar det fortfarande då blir det förmodligen operation men jag är ok med alla scenarion, känner mig väl omhändertagen där, de kommer lösa det på bästa sätt för mig. Jag har dock inte ont och inte heller blöder jag men det kunde dröja sa läkaren, kan ta ca 2v för hcg att sjunka undan så pass mycket.Jilo skrev 2019-05-12 20:18:52 följande:
Tack för era ord! <3
Nej, det är klart båda hade fel. Två predictor early och två digitala var positiva. Sedan blev det digitala negativt och PE svagare, så det var ju tveklöst missfall. Inte så roligt att höra att man nog visst är gravid...Eller som för dig Jsv17, grattis du är gravid när man vet att det måste vara ett x, fy faaaaan alltså!!!
Nu har det iaf ÄNTLIGEN startat idag, bim +12, 10:e dagen efter neg test. Nu hoppas jag att det inte ska hålla på i evigheter bara.
@Smlan, ja, jag är gammal, snart 45. Och har ni åsikter om det så är det ok för mig, hade det själv för några år sedan...Men nu har jag en ettåring och det är helt underbart! Och jag vill inget hellre än ge honom ett litet syskon samt uppleva den lyckan igen.
Visst var det väl du som liksom jag ammade och fick mf för några månader sedan?
Hur går det för er @Jsv17 och @Smlan? Hoppas ni känner er ok! <3
Va skönt att det ändå kommit igång, hoppas verkligen att det inte blir långdraget för dig och att ni snart kan försöka igen <3 -
Kommer få passera minst den första, då jag ju inte får gravid på ett par månader nu, men känns skönare att redan veta det innan på nåt vis, har kunnat hantera den besvikelsen i förväg.Nykär15 skrev 2019-05-14 08:01:48 följande:
Den där bf-dagen man haft är skit...jag var tvungen uppleva att gå förbi två bf-dagar innan jag till slut lyckades bli gravid tredje gången... :(
Jag var 40 år när jag blev gravid, hade ÄL på min födelsedag, enda jag önskade var att bli gravid...och det blev jag! Vårt mirakel!
Nu är jag sååå sugen på en till...men vet inte om jag vågar öppna den dörren en gång till med allt vad det innebär :/
Är du sugen så kör! Vi tänker mycket på det, nu hoppas vi ju att det SKA bli en två iaf nästa år, men vi kände väl oss kanske inte 100 på att vara klara då isf och min man har tyckt att det här har varit väldigt jobbigt (mest att se mig så uppriven) började redan nu prata om att fixar vi det här så kanske han inte orkar en vända till. Vi tänkte lite att sätta en tidsbegränsning på det, att man ger det ett år och vill det sig så vill det sig och annars så får vi nöja oss med två, jag är sån som kan känna ett lugn i att det är bestämt på förväg hur man ska göra, kan ju vara stressande också beroende på hur man känner.
Vi har ju iaf våra fina December-killar <3 -
Haha det brukar min man säga. Jag är bara sådan som känner att att bli stressad nu hjälper ju inte. Så jag laddade hem natural cycles och bestämde mig för att jag ska använda de cykler jag inte får bli gravid på att lära känna min kropp ännu bättreJilo skrev 2019-05-13 20:43:37 följande:
Jag hoppas verkligen du slipper ännu en spruta och att det istället börjar gå din väg nu äntligen! Jobbigt när allt ska ta sån tid men du verkar ha en ängels tålamod! Vilket ju är bra när det kommer till barnverkstad...förr eller senare! <3
Bebis SKA det bli, nån fång iaf
-
GRATTIS!!!Smlan skrev 2019-06-30 14:32:41 följande:
Se på fan, jag är äntligen gravid igen! Är på BIM-4, ÄL+10 så att veckoindikatorn visar Gravid 2-3 veckor oroar mig lite. Först tänkte jag att det bara är positivt att hcg verkar så högt redan nu men efter en del googling så kan det också visa sig vara en mola. Eller tvillinggraviditet :) Nån som har några tankar kring det?
Jag vet att jag bara borde vara glad och njuta men djävulen på axeln sätter igång på en gång....
Jag hoppas så innerligt på en marsbebis nu!
Min kusin fick tvillingar och hon testade väldigt starkt och veckoindikatorn stegrade sig för ?för fort? så kanske
-
Hej tjejer,
Jag har legat lågt med uppdateringar då jag behövt en paus från alltihop. Mitt X blev en ganska dramatisk historia i slutändan. Efter jag tog cellgiftssprutan gick mitt hcg ner, för att sedan gå upp igen så jag ringdes in till gyn akut, och väl på gynakuten vågade ansvarig läkare där inte skicka hem mig då de var rädda att det skulle brista och ansåg att jag bodde för långt från sjukhuset så jag blev inlagd. Detta utan planering eller förvarning och jag hade inte ens sagt hejdå till min son (som jag aldrig sovit ifrån sedan han föddes) och det blev ganska traumatiskt, för mig, för sonen gick det toppen. Så låg på gyn över natten, de gjorde nytt kvalificerat ul morgonen därefter och då kunde man se att det verkade som strukturen sjunkit ihop något bara under natten, och hcg även sjunkit något igen, så jag fick välja op eller om jag ville testa en ny spruta, jag valde ändå sprutan och den tog. Så sedan dess har hcg sjunkit stadigt varje vecka och för 2v sedan var den ÄNTLIGEN nere på 7 och gyn släppte mig. Vi väntar nu på äl och har bestämt oss försöka igen (jag har haft mens 2ggr här emellan där vi ju inte fått försöka) trots att det inte riktigt gått tre månader sedan sista sprutan men läkaren sa att det var ok, det är en rekomendation att vänta pga folsyranivåerna men jag som ätit tillskott hela vägen och fått så små doser cellgift så är risken så minimal att den knappt existerar så efter diskussioner så sa vi att vi kör på, jag är trots allt 36 och ett halvt nu, skulle det behövas utredning och hjälp till slut ändå så har vi inte tid att hålla på att vänta utan vi kör på och hoppas på det bästa
Den här gången testar jag progesteron och barnalbyl (om vi blir gravida igen dvs) och ser om dessa smågrejjer kanske räcker, orkar inte göra ingenting och bara leva på hoppet en gång till....
-
Vid mitt tidiga missfall (5+2) var blödningen mer som en kraftig mens och inte alls några större klumpar (lite koagulerat blod som man kan få små i mensen också) så tror det är normalt vid tidiga missfall och behöver inte alls betyda att det finns rester, oftast klarar kroppen de tidiga missfallen själv.Soligtochfint skrev 2019-07-05 10:39:47 följande:
Vid mitt förra missfall så kom det två eller tre stora klumpar som jag förstod var ?bebisen? och en liten moderkaka, då förstod jag liksom att nu är allt ute. Men den här gången har det inte kommit några klumpar, så nu blir jag lite orolig att det inte har kommit ut som det ska, gjorde ett gravtest igår som var lite svagare än dom tidigare. Är det någon som vet om det ?ska? komma klumpar för ett missfall så att allt är ute? Vill också tillägga att första dagen jag blödde hade jag så himla ont över hela nedre magen, och sedan har smärtan suttit mer vid vänster äggstock och strålat ut i låret. Är det normalt?
-
Det var riktigt tufft faktiskt, var tom skönt att vara på ordinerad bebis-paus, behövde nog den för återhämta mig mentalt från allting... men nu känner jag mig redo och ganska positiv, 2020 SKA vi få en bebis!Smlan skrev 2019-07-05 13:27:14 följande:
TACK!!
Haha, tänk om det skulle vara tvillingar Det vore på ett sätt lite coolt men å andra sidan vet jag ju att det blir en mer riskfylld graviditet så nu sitter jag lugnt ner i båten tills vi vet vad som finns där inne. Om allt går vägen vill säga... Jag har fått igenom att jag ska få ett tidigt ultraljud i alla fall. Har inte fått datum än men jag tror att det blir i slutet av juli. Så spännande! Och jag är glad att det är semester så man har mycket som distraherar en från att tänka och längta för mycket.
Jag läste om din resa i inlägget efter. Vad tufft för dig och familjen! Skönt att du till slut slapp operation eftersom det var det du siktade med att ta sprutan (antar jag). Jag hoppas att ni får ett plus på stickan snart (och att den lille vill stanna kvar). Tänker att det blir lite skönare att försöka under sommaren/semestern trots det dåliga vädret :) Då brukar man ju ha lite annat fokus samtidigt i alla fall.
Ja perfekt att detta hände oss precis innan sommaren också sen kom ju liksom sommaren, högtider och midsommar och långa sköna sommarkvällar i trädgården där man fått annat att tänka på. Jag kommer hålla ALLA tummar och tår för dig, klart det ska gå bra nu! <3 -
Tack, ja nu är det bara skönt att det är överUndrandeSökare skrev 2019-07-05 11:16:16 följande:
Skönt att du är hemma ni igen !
Du kan även göra IvfSerums Mensblodtest som man gör hemifrån och skickar till labbet i Aten och äta ev antibiotikakur (både mannen och kvinnan) innan nästa försök.
Googla på ivfSerum infection screening. Man gör Både Locus Medicus testet och 11 in one testet, det kostar 300euro. Då ingår receptskrivning om baciller hittas.
Hur går det för er nu? <3 -
Vi har tyvärr inte blivit gravida igen efter vårt utomkveds... Väntar på bim här i dagarna men känns inte som det tagit sig nu heller, men man vet ju aldrig
Hur har det gått för dig?