Vi som har ett eller flera MF/MA i bagaget och kämpar för ny graviditet

Gravid blev jag ju direkt efter att jag slutade helamma vilket var ganska överraskande efter jag aldrig tidigare blivit spontant gravid. Har läst att det inte finns något vetenskapligt som säger att amningen orsakar missfall men visst blir jag ändå lite fundersam.. hade det kunnat gå annorlunda. Nu var ju motsvarade ju inte fostret veckorna så troligen var det något som inte stämde men ändå. Men men.... kanske bäst att inte tänka på der för mycket nu, blir bara ledsen.

Tack för informationen! Nu har jag aldrig haft läckande bröst (även när jag ammar) eller liknande som tyder på högt prolaktin men kanske senare när jag inte ammar alls kan jag ju kolla upp det.

Tack! Ja men verkligen, har aldrig fått sett hjärta slå. Tre gånger jag har legat där med benen i vädret och fått höra att fostret inte lever. Så jag fick en chock när hon sa "jag ser direkt att allt ser normalt ut och hjärtat slår som det ska". Nu ska jag försöka att släppa tankarna på missfall även om det fortfarande är tidigt i graviditeten. 

Ja precis, dom två du nämnde. 

Någon som äter trombyl för att minska missfallsrisken?

Har fått det utskrivet då ja haft 2 missfall sen vi börja försök igen.

E livrädd för å få missfall igen nu när vi lyckats komma längre än innan.

Tänkte om nån som haft missfall å fått trombyl att det gått vägen.

Hej på er,

Vi har försökt två ägglossningar efter MAt, i torsdags plussade jag igen (svagt) men i går kom mensen:( Känns oändligt mycket lättare än att ha gått och varit gravid i en längre tid och sen få missfall så som i januari men ändå lite sorgligt för det verkar ju ha blivit fel i utvecklingen igen. Vi får kämpa på helt enkelt.

Stor styrkekram till er alla!

Svarade precis dig i en annan tråd, usch va tråkigt!

Nej här stiger hcg, långsamt, men upp går det och INGEN kan hitta VAR det sitter... men på Måndag ska jag till specialisterna och enligt dem själva på telefon så finns det nåt att hitta då ska de hitta det, så hoppas på besked då

Hcg hade ökat och ganska mycket snabbare än de ville så fick akuttid idag för att ta cellgifter. Det positiva med besöket var att jag behöver inte vänta riktigt 3 hela månader innan vi försöker igen. Det är inte medicinen i sig som är farlig för fostret i efterhand utan då den stoppar celldelning så nollar den din/a folsyra-depåer/nivå vilket är viktigt i tidig graviditet men detta är ju främst efter ett ägg fäst, så bim runt, eller lite innan är också ok. Så läkaren gav mig klartecken att så länge jag äter folsyratillskott direkt från behandlingens slut så får vi börja försöka från mitten på Juli, så då blir det ju i praktiken bara typ 2 månader

Under tiden har jag beställt natural cycles och ska tempa lite för att få koll på kroppen och ska lämna lite blodprover, ska även tjata till mig en äggledare-spolning efter detta (för att säkerställa att allt ser bra ut efteråt) så en liten mini-utredning För galet nog så räknas ju inte utomkveds som ett missfall så vi får ingen riktig utredning än.... Så jag kämpar på ändå

Nu vänder jag mig till er experter. Har lyxen att ha privat sjukvårdsförsäkring via jobbet så idag hade jag tid hos en specialist. Fick ta blodprov och gjorde undersökning med ultraljud. Han kunde se att det fanns rester kvar från missfallet i förra veckan. Jag har inte slutat blöda men det är väldigt sparsamt nu så han trodde inte att de rester som fanns kvar skulle komma ut nu utan först vid nästa mens. Det var endast 3 mm så det var inte så mycket att man skulle göra nån åtgärd med cytotec eller dylikt. Han sa att han rekommenderar att vänta en cykel med att försöka bli gravid. Detta pga att man vill ha en ren och tom slemhinna för att ha de bästa förutsättningarna för att en ny graviditet inte ska bli missfall igen. Han menade alltså att rester kan leda till att öka risken för missfall. Jag sade att jag har träffat många läkare under den här missfalls-resan och att det har varit olika bud om man måste vänta en mens eller inte. Men han var fast vid sin rekommendation om att vänta. Hur har ni resonerat? Vad har ni fått för rekommendationer? Vill så gärna försöka igen så jag kommer ha väldigt svårt att inte köra all in vid nästa ÄL ändå men det kanske är dumt...

Tack för ditt svar! Känns så himla jobbigt att behöva pausa. Men skönt på nåt sätt att ni här inne och läkaren är överens. Då behöver jag inte dividera så mycket med mig själv. Nu bara är det så här.

Hur går det för dig?

Jag har läst om er resa, det låter otroligt tungt. Vad skönt att ni tillåter er själva en paus under semestern. Helt rätt! Det förstår jag att man behöver med era erfarenheter. Har ni en plan för efter semestern eller tar ni det då?

Gick jättebra att ta sprutan det gjorde inte ont och jag har inte fått någon av de biverkningar de pratade om så det har varit helt problemfritt hittills. Lämnade första uppföljningsprovet i Fredags och nästa blir imorgon sedan ska läkaren ringa upp på eftermiddagen, står det still alternativt sjunker långsammare än de vill så kan det bli tal om ytterligare en spruta, ökar det fortfarande då blir det förmodligen operation men jag är ok med alla scenarion, känner mig väl omhändertagen där, de kommer lösa det på bästa sätt för mig. Jag har dock inte ont och inte heller blöder jag men det kunde dröja sa läkaren, kan ta ca 2v för hcg att sjunka undan så pass mycket.

Å tack för svaret. Hur långt gången var du när du fick missfall? Tänker att det kanske beror på sånt oxå....jag testade imorse och är negativt på grav test men positiv på äggläggningen ( har inte ägglossning utan vet att de kan visa positiv när de känner HCG)

Se på fan, jag är äntligen gravid igen! Är på BIM-4, ÄL+10 så att veckoindikatorn visar Gravid 2-3 veckor oroar mig lite. Först tänkte jag att det bara är positivt att hcg verkar så högt redan nu men efter en del googling så kan det också visa sig vara en mola. Eller tvillinggraviditet :) Nån som har några tankar kring det?

Jag vet att jag bara borde vara glad och njuta men djävulen på axeln sätter igång på en gång....

Jag hoppas så innerligt på en marsbebis nu!

Hej, har två missfall bakom mig. Plussade igen på midsommar dagen, blev glad men oron tog över direkt! Blev verkligen så rädd att få ett missfall igen och det ser tyvärr ut att vara på gång redan...:( har testat positivt med cb digital som visar 1-2, och har visat samma i 1,5 vecka nu, misstänkte ett nytt missfall direkt och idag på eftermiddagen började jag blöda lite smått. Allt hopp är ute och jag känner mig så himla dålig....3 graviditeten och 3 missfallet :(

Vad gör man vid en sån utredning? är såpass ung än så jag känner mig inge stressad. Blir såklart orolig vad det beror på. Men jag å killen har bara kört på och så blir det som det blir, känns som det skulle bli så ?seriös planering? om ni förstår hur jag menar. Har googlar lite hur en sån utredning går till men hittar ingen bra information

Hej tjejer,

Jag har legat lågt med uppdateringar då jag behövt en paus från alltihop. Mitt X blev en ganska dramatisk historia i slutändan. Efter jag tog cellgiftssprutan gick mitt hcg ner, för att sedan gå upp igen så jag ringdes in till gyn akut, och väl på gynakuten vågade ansvarig läkare där inte skicka hem mig då de var rädda att det skulle brista och ansåg att jag bodde för långt från sjukhuset så jag blev inlagd. Detta utan planering eller förvarning och jag hade inte ens sagt hejdå till min son (som jag aldrig sovit ifrån sedan han föddes) och det blev ganska traumatiskt, för mig, för sonen gick det toppen. Så låg på gyn över natten, de gjorde nytt kvalificerat ul morgonen därefter och då kunde man se att det verkade som strukturen sjunkit ihop något bara under natten, och hcg även sjunkit något igen, så jag fick välja op eller om jag ville testa en ny spruta, jag valde ändå sprutan och den tog. Så sedan dess har hcg sjunkit stadigt varje vecka och för 2v sedan var den ÄNTLIGEN nere på 7 och gyn släppte mig. Vi väntar nu på äl och har bestämt oss försöka igen (jag har haft mens 2ggr här emellan där vi ju inte fått försöka) trots att det inte riktigt gått tre månader sedan sista sprutan men läkaren sa att det var ok, det är en rekomendation att vänta pga folsyranivåerna men jag som ätit tillskott hela vägen och fått så små doser cellgift så är risken så minimal att den knappt existerar så efter diskussioner så sa vi att vi kör på, jag är trots allt 36 och ett halvt nu, skulle det behövas utredning och hjälp till slut ändå så har vi inte tid att hålla på att vänta utan vi kör på och hoppas på det bästa

Den här gången testar jag progesteron och barnalbyl (om vi blir gravida igen dvs) och ser om dessa smågrejjer kanske räcker, orkar inte göra ingenting och bara leva på hoppet en gång till....