• Hooon

    Skärmtid, lek, vardag?

    Hur gör ni med tv och telefon med era små? Mellan 1 och 1,5 år? :)

    Och hur ser dagarna ut med lek och aktiviteter?

    Leker ni Med eller sysslar ni med eget?

    Tacksam för alla svar <3

    Har en kille på 14mån. Hade han fått bestämma hade det varit tv hela dagen. Och tyvärr är han inte särskillt intresserad av att leka.. Om man inte tvingar på det. Dock riva ur alla skåp går.

  • Svar på tråden Skärmtid, lek, vardag?
  • Hooon
    Alexi skrev 2019-02-20 15:48:25 följande:

    Fast det är ju du som behöver lugn efter utelek, inte barnet. Kan du inte ha en rolig låda med grejor att plocka i och ur.. ?


    Jag har faktiskt inte sett det så. Har tänkt att även han velat sitta ner och ta det lugnt. Men det stämmer nog så att det är Jag som egentligen vill sitta en stund. Tack för tipset.
    Alexi skrev 2019-02-20 15:48:25 följande:

    Fast det är ju du som behöver lugn efter utelek, inte barnet. Kan du inte ha en rolig låda med grejor att plocka i och ur somdu bara tar fram vid den typen av tillfällen när du behöver ta det lugnt. Roligt plastdjur, klossar osv?


    Jag har faktiskt inte sett det så. Har tänkt att även han velat sitta ner och ta det lugnt. Men det stämmer nog så att det är Jag som egentligen vill sitta en stund. Tack för tipset.
  • Hooon
    Norbottensfia skrev 2019-02-20 20:28:52 följande:

    Så många "duktiga" föräldrar här inne ;) min snart 2 åring har en egen platta med barnläge och massa pedagogiska spel. Hon älskar även att kolla på Pippi på tv. Hon är VÄLDIGT aktiv och vi pusslar så hon har rätt mycket tid med pappa och mamma även om hon är på förskola ett par timmar bara tre fyra dagar i veckan. Vi leker väldigt mycket med henne, aktiverar och läser, är ute. Det är snarare så att när hon blir för överaktiv och för trött, då får hon spela på plattan för att varva ner. Ett tag varje dag. Men allt är vårt val - hon får inte plattan genom att tjata tex, bara om det är "rätt läge".


    Joo det är faktiskt så vi gjort också. När han blivit överaktiv så har det funkat väldigt bra.
  • Hooon
    Anotherone skrev 2019-02-20 16:44:16 följande:

    Ja jag vet inte heller, en 1,5-2 åring "vilar" ju sällan. Min pojke är igång på max-effekt från det att han vaknar tills det är dags för vila efter lunch. En vanlig dag så leker vi med tåg/läser böcker/leker med djur etc fram till kanske 09-0930.  Vissa stunder är han ensam medan jag fixar frukost och får iväg hans syskon till skolan, vissa stunder vill han såklart ha sällskap. Sen klär vi på oss och går ut. Går till skogen, åker buss en sväng, handlar mat, går till biblioteket, matar fåglarna, leker i olika lekparker etc. fram till lunch. Möjligen kan det bli att vi går till öppna förskolan om det är riktigt dåligt väder men det är max 2-3ggr månad.

    Sen är det lunch och efter det sover han i ca 1,5h. Har vi varit uppe tidigt sover jag också. Sov när barnet sover är så jäkla sant!!! Allt annat är underordnat min sömn om jag är trött

    Eftermiddagen ser likadan ut, utelek, innelek, böcker mm. Ta emot syskon efter skolan, få igång deras arbete m läxor, förbereda aktiviteter, börja med middagsmaten. Kan också hända att vi går ut på tomten och kör bilar, sparkar boll eller nåt en stund även efter maten, om vi är trötta på att leka inne.

    Sen bada och så är det god natt.

    Jag önskar inget hellre än ett par timmar på soffan med en skål popcorn och en bra film. Det vore så_jäkla_skönt. Men det finns ingen möjlighet att prioritera det, jag har inte den sortens barn som bara sitter på en filt med en gris i plast och roar sig själv och då får jag helt enkelt lägga bort det. Allt har sin tid, en vacker dag ska jag slänga upp fötterna på bordet och VILA


    Fullrulle ni har! Gud vad kul dom måste tycka att det är. Nae jag har ju inte heller den killen som sitter still. Så sova på dagen är riktigt skönt!
  • neaaaak

    Jag tycker alla kommer med pek fingrar hit och dit, hur duktiga dom är. Den gör si och så och den andra gör fel.

    Alla fungerar helt olika. Jag har 3 barn . 8,7 och 1 år. Min ett åring älskar att sitta och kolla på babblarna t.ex. Sen gör hon inte det hela dagarna kanske men ändå. Men när dom större barnen kollar på tv så här även hon valet om hon vill kolla på tv eller leka med sina saker. Barnen här har liksom padd tid redan när dom är 2 år på dagis! När dom är 6 år får dom en helt egen padda i skolan.

    Jag är själv uppväxt mitt ute på landet och det jag lekte med var pinnar och kottar. Finns inte en möjlighet till att det enbart skulle funka på det viset idag!

    Vi är väldigt aktiva utomhus med och mina barn har begränsad tid till sina paddor. Oftast används dom bara på kvällarna när dom vill varva ner i sängen. Men som just nu är jag väldigt sjuk och det är sportlov vilket innebär att barnen är hemma och sitter en hel del vid sina paddor . Men vad gör det! Lyckliga barn , lycklig mamma. Det som funkar bäst för er är även rätt för er:)

  • Anotherone

    Det handlar inte om "duktig", det handlar om uppfostran och vad man vill ge sina barn. Jag önskar ibland att min lilla kunde ta det lugnt i soffan framför tv en stund ibland men han är inte nöjd med det. Han kan se 10-15 sek på ett babblarna-klipp, sen vill han byta till något annat. Det tolkar jag som att han inte förstår vad det handlar om. Och då finns det annat vi kan göra istället.

    Sen är det för mig en ålders-och mognadsgrej. Jag tänkte inte på samma vis med vårt första barn. Då fanns visserligen varken paddor eller smartphones på samma sätt som idag (han är 13). Men då hade jag lättare att utgå ifrån mina egna behov. Idag tycker jag det är lättare att bara följa barnet.

    Slutligen handlar det inte så mycket om att låta barn ha paddor eller kolla på tv utan mer vad man i så fall väljer bort eller INTE gör. Väljer man bort att rita, pussla och läsa böcker framför att ge barnet en padda vid precis varje givet tillfälle 7 dagar per vecka så är det inte sunt. Men om paddan är en aktivitet bland många andra så ser jag inget fel med det. Är helt övertygad om att sladdisen här hemma en vacker dag kommer inse vad som finns inuti den där paddan....

  • modsey
    Norbottensfia skrev 2019-02-20 22:02:41 följande:

    Hahaha, denna "momshaming" slutar verkligen aldrig! Dessa forum alltså... Klappa er på axeln ;)


    Fast det här är inte mumshaming! Utan svar på TS frågor och vad jag kan se i en ovanligt trevlig ton.
  • Alexi
    Hooon skrev 2019-02-20 23:26:27 följande:
    Jag har faktiskt inte sett det så. Har tänkt att även han velat sitta ner och ta det lugnt. Men det stämmer nog så att det är Jag som egentligen vill sitta en stund. Tack för tipset.

    Jag har faktiskt inte sett det så. Har tänkt att även han velat sitta ner och ta det lugnt. Men det stämmer nog så att det är Jag som egentligen vill sitta en stund. Tack för tipset.
    Det är det som är så bra med nya perspektiv. Man fastnar lätt i ett visst spår.

    Stor skillnad här mellan dig och "Norrlandsfia" på att våga reflektera över sina egna beteenden och varför man gör något.
  • Alexi
    neaaaak skrev 2019-02-20 23:49:16 följande:
    Jag tycker alla kommer med pek fingrar hit och dit, hur duktiga dom är. Den gör si och så och den andra gör fel.
    Alla fungerar helt olika. Jag har 3 barn . 8,7 och 1 år. Min ett åring älskar att sitta och kolla på babblarna t.ex. Sen gör hon inte det hela dagarna kanske men ändå. Men när dom större barnen kollar på tv så här även hon valet om hon vill kolla på tv eller leka med sina saker. Barnen här har liksom padd tid redan när dom är 2 år på dagis! När dom är 6 år får dom en helt egen padda i skolan.
    Jag är själv uppväxt mitt ute på landet och det jag lekte med var pinnar och kottar. Finns inte en möjlighet till att det enbart skulle funka på det viset idag!
    Vi är väldigt aktiva utomhus med och mina barn har begränsad tid till sina paddor. Oftast används dom bara på kvällarna när dom vill varva ner i sängen. Men som just nu är jag väldigt sjuk och det är sportlov vilket innebär att barnen är hemma och sitter en hel del vid sina paddor . Men vad gör det! Lyckliga barn , lycklig mamma. Det som funkar bäst för er är även rätt för er:)
    Nej detta är ingen duktighetstråd. Jag lät min ettåring se på tv också, för att jag inte orkade annat ibland. Men jag tänkte inte för en sekund att det var för hennes skull eller att det var något bra.
    Jag kan önska att mina barn sett mindre på tv som små men JAG klarade inte bättre då. Jag vet det och därför är det ingen idé att älta att jag gjorde dåliga val då. Men det är ju självklart att barn inte behöver tv - tv för små barn är för föräldrarnas skull, inget annat.

    Men utifrån mina egna erfarenheter kan jag ju nu ge input i andra perspektiv. Eftersom TS startar en tråd i ämnet vill hon ju sannolikt ha input och just andra perspektiv och idéer. Sen är det ingen som håller på och pratar om dåliga mammor eller mammashaming, att komma med sådana uttalanden gör bara de som inte vågar stå för sina handlingar och därför går i försvarsställning.


  • legomum

    Är jag ensam om att lära mina barn leka själva?

    Tycker det ser ut som så här i tråden. (Men jag vet att jag har fel)

    Jag har för att få min vardag (även som hemmaförälder) att fungera fått se till att de är "upptagna" med annat för att jag ska tex kunna laga mat. Från början satt de max en meter från mina fötter och lekte i lådor och skåp när de blev äldre hade jag en lekhörna precis bredvid mig med leksaker. Kan säga att jag trollade med knäna för att hålla dem på gott humör, det var sjunga och göra ljud och konstant prat med dem. Utan att jag behövde sitta ner och leka -hela tiden. Visst tog det längre tid med maten men det får man ju räkna med när de satt två ettåringar vid fötterna.

    Jag tror det är viktigt att lära sina barn att de inte måste bli underhållna av sina föräldrar varje stund de är vakna. Att det är ok att ha tråkigt.

    Deras fantasi utvecklas och deras lust för upptäcka ökar när de får tid till det utan en förälder som konstant hoovrar över dem och serverar lek.

    Så tänker jag.

  • Anotherone
    legomum skrev 2019-02-21 11:47:53 följande:

    Är jag ensam om att lära mina barn leka själva?

    Tycker det ser ut som så här i tråden. (Men jag vet att jag har fel)

    Jag har för att få min vardag (även som hemmaförälder) att fungera fått se till att de är "upptagna" med annat för att jag ska tex kunna laga mat. Från början satt de max en meter från mina fötter och lekte i lådor och skåp när de blev äldre hade jag en lekhörna precis bredvid mig med leksaker. Kan säga att jag trollade med knäna för att hålla dem på gott humör, det var sjunga och göra ljud och konstant prat med dem. Utan att jag behövde sitta ner och leka -hela tiden. Visst tog det längre tid med maten men det får man ju räkna med när de satt två ettåringar vid fötterna.

    Jag tror det är viktigt att lära sina barn att de inte måste bli underhållna av sina föräldrar varje stund de är vakna. Att det är ok att ha tråkigt.

    Deras fantasi utvecklas och deras lust för upptäcka ökar när de får tid till det utan en förälder som konstant hoovrar över dem och serverar lek.

    Så tänker jag.


    Bra input! Min lilla behöver ofta sättas igång, och kan visst leka själv vissa stunder. Särskilt om vi gjort något dagen innan så kan jag se att han sätter sig och gör precis det nån dag senare. Jättekul! Och då passar jag på att göra sånt som jag behöver få gjort.
    Men det är inte hans bästa gren. Hans storebror var enklare på det sättet....
  • legomum
    Norbottensfia skrev 2019-02-20 20:28:52 följande:

    Så många "duktiga" föräldrar här inne ;) min snart 2 åring har en egen platta med barnläge och massa pedagogiska spel. Hon älskar även att kolla på Pippi på tv. Hon är VÄLDIGT aktiv och vi pusslar så hon har rätt mycket tid med pappa och mamma även om hon är på förskola ett par timmar bara tre fyra dagar i veckan. Vi leker väldigt mycket med henne, aktiverar och läser, är ute. Det är snarare så att när hon blir för överaktiv och för trött, då får hon spela på plattan för att varva ner. Ett tag varje dag. Men allt är vårt val - hon får inte plattan genom att tjata tex, bara om det är "rätt läge".


    Det är väl du som mamashamar genom att säga att de som valt ett liv utan plattor o liknande är "duktiga" och med en smily som avslut.

    Det är inget konstigt att välja bort teknik till så små. Det är viktigt med rörelse och det är viktigt med vila.

    Skärmtid för en tvååring är inte vila. Kanske för benen men inte för hjärnan som också behöver pausen.

    Som sagt du gör dina val och det finns inte en enda anledning till att jag tycker du har det minsta rätt men det är dina val för ditt barn.

    De enda som blir drabbade av sina föräldrars okunskap är ens barn. Vad som är bra eller inte får man forska fram. En bra ide är att vara kritisk till att ändra det som fungerar och är bra.
  • legomum
    Anotherone skrev 2019-02-21 11:53:08 följande:

    Bra input! Min lilla behöver ofta sättas igång, och kan visst leka själv vissa stunder. Särskilt om vi gjort något dagen innan så kan jag se att han sätter sig och gör precis det nån dag senare. Jättekul! Och då passar jag på att göra sånt som jag behöver få gjort.

    Men det är inte hans bästa gren. Hans storebror var enklare på det sättet....


    Det är ju helt i fas med den åldern. Att man får hjälpa dem igång med något. Det har jag fått göra fram tills 3-4 års ålder. Nu som 5 åringar leker de helt själva de startar leken och fortsätter att öka den och ibland så spar de leken till senare.

    Håller med vissa barn behöver mer stöd i den biten mina tvillingars äldre bror var så.
  • Sonnet
    legomum skrev 2019-02-21 12:01:07 följande:

    Det är väl du som mamashamar genom att säga att de som valt ett liv utan plattor o liknande är "duktiga" och med en smily som avslut.

    Det är inget konstigt att välja bort teknik till så små. Det är viktigt med rörelse och det är viktigt med vila.

    Skärmtid för en tvååring är inte vila. Kanske för benen men inte för hjärnan som också behöver pausen.

    Som sagt du gör dina val och det finns inte en enda anledning till att jag tycker du har det minsta rätt men det är dina val för ditt barn.

    De enda som blir drabbade av sina föräldrars okunskap är ens barn. Vad som är bra eller inte får man forska fram. En bra ide är att vara kritisk till att ändra det som fungerar och är bra.


    Så uppenbart att hon själv har dåligt samvete för att hon sätter sitt barn framför en skärm. Och så kan hon inte stå för det, utan försöker intala sig själv och andra att hennes barn har behov av skärmar.
  • elsi
    legomum skrev 2019-02-21 11:47:53 följande:

    Är jag ensam om att lära mina barn leka själva?

    Tycker det ser ut som så här i tråden. (Men jag vet att jag har fel)

    Jag har för att få min vardag (även som hemmaförälder) att fungera fått se till att de är "upptagna" med annat för att jag ska tex kunna laga mat. Från början satt de max en meter från mina fötter och lekte i lådor och skåp när de blev äldre hade jag en lekhörna precis bredvid mig med leksaker. Kan säga att jag trollade med knäna för att hålla dem på gott humör, det var sjunga och göra ljud och konstant prat med dem. Utan att jag behövde sitta ner och leka -hela tiden. Visst tog det längre tid med maten men det får man ju räkna med när de satt två ettåringar vid fötterna.

    Jag tror det är viktigt att lära sina barn att de inte måste bli underhållna av sina föräldrar varje stund de är vakna. Att det är ok att ha tråkigt.

    Deras fantasi utvecklas och deras lust för upptäcka ökar när de får tid till det utan en förälder som konstant hoovrar över dem och serverar lek.

    Så tänker jag.


    Troligen är du inte ensam om att lära dina barn att leka. Men det är lite olika svårt beroende på barnets personlighet.

    Jag har ett barn som alltid varit nöjd med att leka själv, kunde sitta länge och pula med sitt, hade tidigt fantasilekar och lekte långa stunder på egen hand. Jag behövde oftast inte ens låta eller nånting utan hen var nöjd ändå.

    Och så har jag ett barn som var den totala motsatsen, ville alltid bli underhållen och kunde inte leka självständigt. Ville oftast göra farliga saker om hen var själv, typ klättra upp högt och inte kunna komma ner eller rymma iväg om man var ute. Så det barnet krävde alltid mer av mig när hen var liten. Var hen själv var det också gnälligt och frustrerat så att jag inte fick ro ändå att göra mitt.

    Jag har aldrig sett mina barns beteende som min ansträngning utan som en del av deras personlighet och att jag fått anpassa mitt föräldraskap utifrån deras behov och små egenheter. 

    Nu är de båda tonåringar och hyfsat självgående personer men fortfarande med tydligt sina personligheter.
  • milli79

    I den åldern såg inte våra på tv. Tror inte det är nyttigt alls innan de är 2 år och sen kanske max 30 min om dagen. De kan inte sortera intrycken så tidigt.

Svar på tråden Skärmtid, lek, vardag?