Biet skrev 2019-04-12 19:24:07 följande:
Givetvis när man är ett par (hetro) så vill man ju att ens partner skall även vara den biologiska pappan om det funkar.
Sedan är ju trygghet i det man gör också viktigt.
De gånger som jag hjälpt till privat är får man ju visa upp att man är frisk och sedan göra det på ett seriöst sätt. Som donator finns ju även risken att mamman ångrar sig och kommer o kräver underhåll för barnet och hotar med att ange en som fader eller faktist gör det. Så även som donator måste man våga lita på den man hjälper. Det är ömsesidigt.
Är man som donator med i närståendeadoptionsprocessen brukar den sedan gå ganska så snabbt.
Tack för erat svar Aleksandrajuni.
Då jag och min partner inte kan få biologiska barn är insemination vårat bästa alternativ och i vår situation passar det att vända oss till Landstinget. Jag tycker dock det är fint att privat donation finns. För många, vem vet kanske även för oss, kan det vara det enda alternativet. Det är fint att det finns människor som ställer upp att donera, det tycker jag verkligen, oavsett om man gör det privat eller via vården. Jag är övertygad om att de allra allra flesta gör det av helt rätt anledning och har hjärtat på helt rätt ställe. Man hjälper någon att uppfylla sin största dröm. Det är fantastiskt <3