• Aryzza

    IVF hösten 2019

    Jagvetdåinte skrev 2019-09-06 16:52:03 följande:

    Nej inte nu, jag ska på mitt första besök nu i september och är så nervös. Vi har varit tvungna att vänta i ett halvår för att läka efter en operation på livmodern. Tog ni paus för att det var för tufft? Vad jobbigt att inte få veta vad det beror på. Då kanske det blir svårt för oss oxå, man brände bort ett endometrios ärr på livmodern i samband med operationen. Visste inte ens om att jag hade men de hittade ett. Vad skönt att ni fick bra med ägg och befruktning, än finns det hopp även om jag föratår att hålla hoppet uppe. Förstår inte hur man ska orka. Har du något samtalsstöd, kurator eller psykolog?


    Jag gick till en terapeut genom min vanliga vårdcentral. Bad särskilt om en som hade erfarenhet av barnlöshet och fick komma till en tjej som gått igenom samma. Ovärderlig hjälp! Fråga gyn om de kan rekommendera någon eller sök på nätet eller via vårdcentralen.
  • Aryzza
    LinneaWookie skrev 2019-09-12 11:17:08 följande:

    Någon mer som plussat och är konstant orolig?

    Med två missfall i historiken känns det så oerhört hjärtskärande att veta att det kan hända igen. Magkänslan är bra men jag vet ju hur det var de andra två gångerna- allt kändes bra fram till ca vecka 7 då det började bli blodspotting/rosa i "lutinuskladdet" och sen gick det bara åt helvete från den punkten.

    Nu är jag i vecka 5+4 och det känns ju att det händer saker (ilande känsla i livmodern då och då, ömma bröst, extrem trötthet) men har aldrig haft mer symptom än så och blev aldrig något illamående eller dylikt de andra gångerna heller. Vill bara få ett tydligt tecken på att allt går åt rätt håll- ÖNSKAR att jag kunde vakna med extremt illamående så jag får ett tecken på att denna gång vill det lilla krypet minsann stanna.

    Hur ska man stå ut till vecka 12 när man kan börja slappna av? Har som längst kommit till vecka 10 innan, men då hade fostret dött redan i v7 (MA)....

    Vet att det inte finns några svar på detta, vill bara skriva av mig.

    Ha en fin dag allihopa <3


    Jag med, v 5+2. Mina symptom kommer ungefär varannan dag så jag varannan dag mår nästan som vanligt och varannan dag har ont i livmodern, mår jätteilla och är trööööööött. Känns lite bättre på de dagarna symptomen är men de andra dagarna är hemska. Har aldrig plussat innan så inga missfall i bagaget men hu, kan inte ens tänka mig hur jobbigt det är. Har ultraljud 1 oktober (v 9) och vet inte hur jag ska kunna vänta tills dess på att få veta om där är något.
  • Aryzza
    LinneaWookie skrev 2019-09-12 14:46:25 följande:

    Aryzza nu råkade jag svara på mitt istället för ditt och FL är så dumt att man inte kan radera eller redigera inlägg, men du ser säkert att det var till dig jag ville svara haha...


    Förstår precis vad du menar. Har en illamåendedag idag och är ändå rätt glad för det jämfört med igår när jag hade ångest hela dagen pga ?mådde för bra?.

    Ja förstår det, håller verkligen alla tummar den 30e (om jag fattar rätt) då att det går bra denna gången och ni slipper tråkiga besked. Det går säkert bra denna gången, du måste ju haft din otur redan.

    Och tack för grattis, det var rätt sjukt, trodde ju aldrig det skulle funka :) grattis själv till plus och hoppas att detta är PLUSSET. <3
  • Aryzza
    Jooosen skrev 2019-09-26 21:03:45 följande:

    Blödde där jag stack med fyremadel ikväll. Alltså

    Inte jättemycket. Det gör väl inget? Den tar väl ändå haha...? Vet ni?


    Den tar absolut! Frågade om detta för va helnojig och på RMC Malmö så suckade de lite och typ ?det är trams, helt omöjligt att sticka i så stort kärl så det är farligt när man sticker i magen?. Tror inte det är att det inte tar, snarare risken för typ kraftig allergisk reaktion de oroar sig för. Jag fick nässelutslag över halva magen av första sprutan och det är tydligen ganska vanligt.
  • Aryzza
    Jooosen skrev 2019-09-27 10:45:57 följande:

    Nu kommer jag från andra vul, sprutdag 10. Ett helt annat utfall än förra ggn. Förra gången fick vi ut 10

    Ägg och var typ lika många blåsor såhär 3 dagar innan plock. Nu mättes det till närmare 30 (!) ägg. Sjukt. Jag kommer få äp på måndag men inte sätta tillbaka något denna cykel utan nästa. Nästa är jag eventuellt utomlands just då. Jag orkar INTE. Denna jävla väntan. Men jag vet att det är för min skull. Men ändå. Mitt äggplock förra ggn på 10 ägg var ju fruktansvärt. Hur jävligt kommer det vara denna gång när de ska försöka ta ut 30 :(


    Angående smärta vid äggplock blev en vännina till mig överstimulerad och hade 30-40 äggblåsor men hon fick något helt annat smärtstillande än vad man brukar få. Hon sa att hon va heeeelt väck och inte kände ett skit. Så fråga om smärtlindringen, du borde få mer/annat med så mycket blåsor. Håller alla tummar för dig på måndag, många fina ägg vill vi ha!
  • Aryzza
    Jooosen skrev 2019-09-27 11:18:02 följande:

    Åh skönt att höra. Jag förklarade min oro idag. Jag fick en lugnande tablett med mig hem som ja ska ta innan. Sen noterade hon min rädsla för smärta så hoppas det går bra. Hur ligger du till i processen?


    Jag har plussat och har ultraljud bokat på tisdag vilket är första dagen i v 9 för mig :) otroligt nervöst. Mår dock för jävligt nästan hela tiden då hoppas det är ett positivt tecken. Skäms nästan att vi lyckades på första när jag läser om et som kämpat så länge. Hoppas verkligen att det är er tur nästa gång! (Och att min böna vill stanna tiden ut)
  • Aryzza
    Jooosen skrev 2019-09-30 10:12:50 följande:

    Klar! Smärtsamt och jag grät från början till slut. Men alla va så himla snälla. Snålades inte på morfin iallafall. 14 ägg ut blev det. Är så himla glad. Totalfrys blir det.


    Stort grattis! 14 är ju superbra. Håller alla tummar för befruktningen. Skönt de tog din oro för smärtan på allvar.
  • Aryzza

    Nu har vi vart på ultraljud och sett en plutt på 16,4 millimeter med hjärtslag i V8+1. Ett steg längre, men ändå långt kvar känns det som. Kommer nog fortsätta följa er fantastiska krigarkvinnor men lite mer tillbakadraget. Håller alla tummar för er och hoppas ni får er tur var och en, det förtjänar ni!

  • Aryzza
    Nicciz skrev 2019-10-15 00:01:50 följande:

    Hej alla,

    Jag är ny när det gäller ivf. Vi har försökt 11 månader (då jag haft ÄL) under snart 1,5 års tid. Blev gravid förra året och fick avbryta i v15. Missfall förra månaden. Jag orkar inte försöka mer rent psykiskt och min gynläkare har sagt att ivf är ett alternativ för oss om vi vill. En fråga, från det att vi bestämt oss, hur lång tid tar det innan man börjar med själva försöket? Är orolig att det blir ännu mer väntan...ja, ni förstår, efter all denna väntan så orkar jag inte mer. Är på gränsen att bli sjukskriven.

    Mår man dåligt av hormonerna? Fick privata en månad och det var hemskt! Däremot har jag ätit letrozol vilket knappt har påverkat mig. Gör uttaget ont?

    Tack på förhand! (Har läst lite i tråden men inte kunnat läsa mig till detta)


    Beklagar verkligen dina missfall, det måste vara väldigt svårt. Hur lång tid det tar innan ni får börja är väldigt svårt att svara på eftersom det skiljer sig väldigt mellan olika landsting. Gör man privat går det nog fortare ofta. Från det vår remiss skickades tog två månader innan vi fick komma på första besök och prata medicinering osv. Sen tog det ytterligare fyra månader (sommaruppehåll emellan) innan vi fick göra första försöket. En kompis till mig fick dock börja första mensen efter första besöket på samma klinik så ibland har man tur. Vad jag hör är västra Götaland sämsta regionen att vara i, där tar det måååånga månader innan man får komma ens på första besök verkar det som. Jag bor i Skåne.

    Jag mådde skit av hormonerna, blev dimmig i huvudet, mådde illa osv. Andra mår bra. Jag tyckte inte plocket gjorde särskilt ont, andra tycker det är vidrigt, beror helt enkelt på från person till person.

    Ett råd i all välmening är att gör ivf om ni vill Och får men kom ihåg att det ofta inte är någon ?Quick-fix? och att det kan krävas många försök innan det blir en bebis. Jag tycker också du ska ta kontakt med en terapeut eller psykolog. Fråga om din gyn kan rekommendera någon eller gå via din vårdcentral Eller hitta privat.Jag gick till terapeut under tiden vi försökte eftersom jag mådde så dåligt och det hjälpte jättemycket och har gett mig ett helt annat lugn och acceptans. Barnlöshet är en kris och man kan behöva hjälp att ta sig igenom den. Med det sagt, stort lycka till oavsett vad ni bestämmer er för!
  • Aryzza
    Nicciz skrev 2019-10-15 07:11:24 följande:

    Stort tack för ditt svar! Vi har gått på utredning via landstinget i Stockholm och allt gick faktiskt snabbt och smidigt med utredningen iaf. Hoppas ivf funkar bättre än i västra Götaland, även om jag kan bli förbannad att sjukvården inte är likvärdig i hela landet. Ska definitivt tänka på det här med quick fix och förstår vad du menar! När orken tryter vill man gärna lösa det med enkla (förstå mig rätt) svar. Ska kontakta en psykolog och prata med. Har inte det stödet hemma som jag behöver och det känns som att ingen förstår, inte ens maken.

    Tack för att du tog dig tid att skriva!


    Det var verkligen det lilla. Hoppas för din skull att Stockholm är bättre och visst kan man bli vansinnig på att man får olika vård och det är olika regler beroende på vart man bor! Jag förstår absolut vad du menar med lätta svar, vi fick aldrig ett enda plus under den tid (19 mån) vi försökte själva och jag ville bara att någon skulle FIXA DET. Vi hade den otroliga turen att plussa på allra första försöket även om vi inte ropar hej än (v11). Men jag har en vännina som gjorde sju IVF:er med ännu fler återföringar innan de fick sin flicka så som sagt, man vet inte hur lång tid det kommer innan man når målet.

    Min man var ett bra stöd men jag tror ändå inte han förstod riktigt hur otroligt jobbigt jag tyckte allt var, han hade mycket mer tro att det skulle funka vilket kunde irritera livet ur mig ibland. Jag tycker egentligen det är väldigt konstigt att man inte en enda gång blivit erbjuden samtalsstöd, tycker det borde ingå! Att söka själv kan nog vara väldigt svårt för många men jag har rekommenderat det till alla jag har haft kontakt med angående barnlöshet eftersom det hjälpte mig så mycket.
Svar på tråden IVF hösten 2019