Godmorgon allihop. Trots övertygad pga hur jag mådde i januari så kom mensen nästan som en klocka..
1/2 - Milor, mijjan12
2/2 - Izzy123
4/2 - boshab, LBP91, Ringingrid
5/2 - Barbrastreisand, Etaj, Emalie
6/2 - Carline
7/2 - Arneliis
8/2 - Nixtie
9/2 - Trollkvinnan
10/2 - Bellsss
11/2 - Sofieelises, Sarakarolina
12/2 - Snarttrettiochtrevar89
13/2 Scrootie
15/2 myownworstenemy
16/2 Mikkan
[quote=80176058][quote-nick]Sofieelises skrev 2020-01-20 09:29:34 följande:[/quote-nick]Välkommen hit, då hänger vi ihop här med denna månaden :)[/
Tack för det! Det behövdes för jag gick ju med motvilligt. Alltid lika jobbigt när det känns som att kroppen lurar mig. Hur mår du?
Alla som försöker få till syskon: hur resonerar/önskar/drömmer ni? Jag är själv så kluven, längtan bara river i mig, samtidigt så känner jag mig så egoistisk när jag överväger att skjuta på försöken för att liksom spara på det; att ännu ha lite kvar framför mig av bebistid, och att ge syskonen mer uppmärksamhet lite till så länge de är små och kräver den på ett annat sätt. Men i det så tänker jag också hur värdefullt det skulle kunna vara för dem att ha ett syskon på skolan/förskolan, vilket får mig att tänka att jag gärna önskar dem tätt.
Vår son fyller 2 år på söndag. Optimala vore om han var runt 3 år när syskon kommer tänker vi. Dels orkar vi inte börja om för mkt med bebistiden igen och dels vore det fint om dom har lite glädje av varann :) nu vet vi att jag kommer ha extremt svårt att bli gravid så det kan lika gärna inte bli syskon eller bli 4-5 år mellan dom. Vi sparar till ivf. Men får jag drömma så vore 3 år perfekt!
[quote=80193169][quote-nick]Gnusmas skrev 2020-01-29 08:35:31 följande:[/quote-nick]Grattis!!!
Jag har fortfarande min "ickemens". Extremt sparsamma flytningar som är ljust ljust rosa. BIM+3.. negativt test. Borde ju ge upp nu men av ngn anledning håller man kvar in i det sista.. skriver ju i februaritråden så borde ställa in mig på nästa försök..[/
Hej! Jag känner igen mig i det där med ickemensen och trasslet. Du skrev tidigt i tråden att du oroar dig för att det ska vara tecken på svagare ägglossning och lägre fertilitet och jag har tänkt samma sak om mig själv. Jag är nyligen fyllda trettio med tre barn som har kommit väldigt enkelt. Men jag känner en förändring i kroppen nu. Håller tummarna att det stabiliseras för dig.
Hej! Håller tummarna för dig med! Ringde faktiskt gyn imorse och bokade tid för kontroll. Lika bra att kolla upp!
Känner ni också att "alla andra" blir gravida men inte ni?
Detta är mitt 6e eller 7e försök. Vet att det inte är någonting i sammanhanget men för mig är det en evighet. Har barn sedan innan och är med i några Facebookgrupper (mammagrupper) där flera andra också försöker bli gravida. Och SJÄLVKLART tar det sig på första eller andra försöket och själv står man där månad efter månad medans de droppar av. Och nu fick jag veta att två av mina väninnor ska ha barn, båda två på FÖRSTA försöket ofc.
Jag har barn sedan innan och jag vet att jag inte ska gnälla men den här resan är inte rolig, känner mig urdeppig idag.
ÄL idag men känner redan på mig att det inte blev något denna månaden, varför vet jag inte. Varit "hälsosam" alla dessa månader för att främja graviditet men nu skiter jag i det känner jag så nu åkte energidrycken fram (dragit ner på koffeinet innan t ex) och i helgen ska jag unna mig ett glas vin.
Ursäkta gnäll, men är verkligen låg idag. Om det finns NÅGON som känner som mig så hojta gärna.
Och vill absolut inte trampa någon på tårna med inlägget, vet att mina försök är futtiga i jämförelse med många andras. Ni som försökt länge - fan vilka kämpar ni är.
Så kloka, ödmjuka och omtänksamma inlägg här. Tack för att ni tar er tid att skriva dem. Det gör skillnad i hur tillåtande jag är gentemot mig själv och likaså för er andra hoppas jag. Hoppas alla får en härlig helg! Jag checkar nog ut för ett tag. Vi försöker så halvhjärtat att jag inte räknar alls med att det ska bli något den här månaden. Det beror nog framför allt på mig. Jag vet att min man inte kommer vilja ha fler barn efter fyra så jag vill liksom både äta kakan och ha den kvar ett tag till. Det är ju så ljuvligt att få gå igenom all förväntan, allt pirr, allt nytt och jag vill ha det framför mig ett tag till. Stort varmt lycka till till er allihop!
Fortfarande fullt utslag och nu börjar jag även känna en hel del molande värk från äggstockarna.
Maken var såå osugen igår så det blev inget.. Hoppas på att det ska gå bättre ikväll. Egentligen är han nöjd med ett barn och inte så där super hajpad över att vi ska försöka få en till. Lite svårt när jag vill ha en stor familj!
Hur är era partners i babyplanerandet? Pratar dom och planerar med er? Lika entusiastiska?
Blir tokig av att varje månad känna av samma tankemönster. Alltså att beroende på var jag är i cykeln så är jag olika optimistisk och hoppfull om att vara gravid. Bim -11 som jag är på idag är alltid värst av någon anledning. Trots att jag vet att det är nästan omöjligt att kunna känna symptom såhär tidigt så inbillar jag mig alla möjliga och låter mig övertygas. Är det någon annan som känner igen sig?