Ser att många tänker att de ska försöka låta bli att testa. Som testnarkoman ;) så har det också varit min tanke att försöka med det eftersom det lätt går överstyr. Men min mens senaste två gångerna har varit försenade med 3 och 4 dagar så hade jag inte testat hade jag absolut trott att jag var gravid.. Så nu vågar jag inte inte testa hehe.. Dock ska jag försöka att testa senare än jag brukar. Känns som att när man väl börjat testa så kan man inte sluta sen.. Mammaresan skrev 2020-01-31 16:34:26 följande:
Här är snart mensen slut, borde vara sista dagen idag, så det är lååångt kvar. Haha!
Vi har 3 barn sedan innan så vi har ju flera stycken också. Självklart har en rätten att också få längta och känna smärta av att det inte blev som en tänkt, trots att en har barn sedan innan! Jag skulle själv bli ledsen om möjligheten att skaffa fler barn togs ifrån mig. Just nu har ingen av oss bråttom för att det ska bli plus men trots det blir jag lika besatt över det där plusset varje månad och lika besviken också.
Det här blir tredje månaden för oss varav vi försökt ganska avslappant förra månaden då det är svårt att få till det. Månaden dessförinnan så trodde jag att jag kanske råkat bli gravid (då försökte vi inte aktivt). Och det där med att testa, undra, fundera och hoppas sliter oerhört. Har inte gjort det så länge ens men har redan stor avsmak av stressen som uppstår mellan ÄL till BIM!
Men för egen del verkar det vara knas med ÄL och även långa cykler mellan varven så vet inte ens om vi har en rättvis chans just nu. Kroppen har inte riktigt varit med hittills. Den här månaden kanske det blir en mer "normal" cykel med tydlig ÄL. :)
Och den här månaden vill jag försöka pricka bättre. Varannan dag är annars den bästa metoden för att "pricka" ÄL men tror inte vi är där just nu för att hinna med det. Haha!
Känner igen mig i dina tankar.. Också mens som krånglat, typ samtidigt som vi började prata om en till.. Så funderar på om man ställt till det för sig själv på något sätt, men känns inte som att det borde vara så.. Jag har fått till mig att sex var tredje dag ska räcka för att pricka in. Man är ju rätt fertil både dagen innan under och efter ägglossningen då ja ingen press att ha sex varannan dag. Ngn extra vid misstänkt ägglossning skadar ju inte men tror absolut inte att det är nödvändigt.mea08 skrev 2020-01-31 16:35:33 följande:
Hej alla! Jag och min sambo började försöka i somras, men det har inte satt sig än. Jag följde dessa trådarna i början men tappade gnistan lite och vi har inte sedan oktober försökt aktivt utan bara legat när vi känt för det. Har dock ett underbart förhållande och sexliv så vi har bara njutit av varandra istället :)
Nu har jag dock upplevt en svag blödning i nästan en vecka CD 20-25) och ska först få mens om 4-6 dagar ungefär. Någon som upplevt liknande? Det har varit väldigt ljusrosa och ljusbrunt. Har kladdat ner trosorna ibland men knappt något alls. Definitivt inte tidig mens alltså.
Kan ju vara nidblödning, liten blödning som uppstår när ägget fäster. Men har aldrig råkat ut för det själv så vet inte hur mkt eller länge man blöder då...Mikkans skrev 2020-01-31 18:27:24 följande:
Hur är erat sekret vid ägglossning? Har hög på monitorn idag och har ägglossningskänningar. Mina flytningar är dock vattniga om än tilltagande. Vet inte om jag tycker jag hade trådiga flytningar förra cykeln heller...
Jag vet att jag tänkt så förut gällande mina flytningar, att de inte är trådiga, men jag har blivit gravid ändå.. Freya18 skrev 2020-02-02 10:39:50 följande:
Fortfarande fullt utslag och nu börjar jag även känna en hel del molande värk från äggstockarna.
Maken var såå osugen igår så det blev inget.. Hoppas på att det ska gå bättre ikväll. Egentligen är han nöjd med ett barn och inte så där super hajpad över att vi ska försöka få en till. Lite svårt när jag vill ha en stor familj!
Hur är era partners i babyplanerandet? Pratar dom och planerar med er? Lika entusiastiska?
När brukar du ha ägglossning annars i cykeln? Min man har samma inställning som din. Han frågar egentligen inte efter fler barn. Men jag vill ha det och han har "gått med på det". Jag har dock sagt att jag vill inte bli gravid om han inte är inställd på att också vilja. Jag vill ju inte att han ska bli besviken när jag blir gravid liksom. Så därför har vi bara gjort halvhjärtade försök hittills, typ kört avbrutet precis vid ägglossningen (på mitt intiativ) och oskyddat resten. Jag liksom väntar in honom lite, vill inte bli gravid förrns han är mer positivt inställd till det. Men nu har han sagt att vi kör. Så detta blir första gången med vårt riktiga försök. Svårt när man inte vill samma. Vi har ett jättebra förhållande och jag känner ju precis som han att jag vill ge honom det liv han vill ha. Jag har försökt att tänka att det inte blir fler barn och försökt vänja mig vid den tanken men det tar emot mycket. Så detta är "vårt" beslut även om det eg bara är jag som vill ha ett barn till. Vet ju att han såklart kommer älska detta barnet lika mycket som de andra. Men att vara förväntansfull inför att jag blir gravid och under graviditeten kommer han inte att vara, det har han aldrig varit, han är mer orolig av sig och det lär han väl va denna gången också..