Första besöket hos barnmorskan
En annan sak som kan vara bra att tänka på (det ser man här på Familjeliv) är att många tidiga ultraljud skapar mer oro än lycka. Hela det här forumet kryllar av trådar där olyckliga mammor har varit på tidigt ultraljud och fått negativa besked (för litet foster för veckan, inget foster alls, inga hjärtslag mm) och sen gått två veckor (man väntar två veckor till nästa UL för att bekräfta ett missfall) i total oro för att vid nästa ultraljud få se ett fint foster med bra hjärtverksamhet.
Jag har själv varit med om det. Det var inte speciellt tidigt in i graviditeten heller. I vecka 9 var jag hos gynekolog pga smärtor i nedre delen av magen. Då sa hon att fostret var alldeles för litet för graviditetsveckan (två hela veckor för litet) och att det troligen var ett missfall. Jag gick inte tillbaka till samma läkare för två veckor senare hade jag kub-ultraljud inbokat på sjukhuset och då var fostret precis så stort som det skulle vara. De veckorna av väntan var inte speciellt roliga kan jag säga. Och så onödigt. Hade jag inte varit på tidigt ultraljud så hade jag sluppit oron.
Är bara nyfiken och vill höra hur man går tillväga.
Själv plussade jag för första gången förra veckan och va tvungen att ta flera stycken för att fatta, haha. Har tagit ett senast idag som visar starkt. Räknade då ut att jag borde vara i vecka 5. Jag antog att man skulle kontakta barnmorskan så fort som möjligt så jag hörde av mig i Måndags och fick tid nu på Fredag. Det är dock bara inskrivning del 1 jag ska på. Då gör de inte något sorts ultraljud? Jag menar, man vill veta om man verkligen har något i magen. Om man ska vänta till vecka 12 så kommer man ju att oroa sig ännu mer. Eller är det så att så länge man inte har ont eller blöder så är allt ok? Hur har ni gått tillväga?