Mer material från artikeln som KillBill tidigare refererade till
www.dn.se/sverige/sa-skapade-politik-och-marknad-en-perfekt-storm-som-stangde-reaktorerna/
"När alliansregeringen tillträdde på hösten 2006 var det mindre än fyra år kvar tills kärnkraften egentligen skulle ha varit helt avvecklad i Sverige. Efter folkomröstningen 1980 beslutade riksdagen att den sista reaktorn borde stängas senast 2010. Men 1997 slopade S-regeringen ett slutdatum för avvecklingen och någon ny bortre gräns sattes aldrig.
Elleverantörerna gjorde goda vinster och den avgående S-regeringen hade nyligen höjt den så kallade effektskatten på kärnkraft för att ta tillbaka en del av överskotten till statskassan. Det var inget som alliansregeringen motsatte sig, tvärtom. Finansminister Anders Borg (M) följde den tidigare regeringens exempel och höjde effektskatten ytterligare.
Men den stora omläggningen av energipolitiken återstod. 2009 träffade de fyra borgerliga partierna en överenskommelse där både Centerpartiet och Kristdemokraterna övergav sitt tidigare kärnkraftsmotstånd och istället gick med på att det under vissa omständigheter skulle vara tillåtet att bygga nya reaktorer.
...
Kärnkraften skulle inte längre få några statliga subventioner och kärnkraftsägarna fick ett utökat skadeståndsansvar vid stora olyckor. M, KD, FP och C var överens om att det inte längre skulle vara politiken som beslutade om kärnkraftens framtid, det skulle marknaden sköta genom strikt kommersiella bedömningar.
...
I Sverige som i många andra länder ledde olyckan till omfattande skärpningar av säkerhetskraven. Kärnkraftsbolagen stod inför mångmiljardinvesteringar. Dessutom led en del reaktorer, som närmade sig slutet av sin livslängd, av andra brister som krävde kostsamma åtgärder.
Samtidigt tog utbyggnaden av vindkraften fart på allvar, med understöd av systemet med elcertifikat som hade förstärkts av alliansregeringen. Den tekniska utvecklingen gjorde också vindturbinerna mer kostnadseffektiva. Elpriset pressades ner till rekordlåga nivåer. Investerarnas kalkyler talade tydligt till vindkraftens fördel.
...
Dessutom lade den rödgröna regeringen på ännu en höjning av effektskatten.
Då kom beskedet från Vattenfall: Reaktorerna 1 och 2 i Ringhals skulle läggas ner några år i förtid.
– Det var ingen påtryckning från den politiska sidan. Det var ett rent kommersiellt beslut, sade dåvarande styrelseordförande Lars G Nordström i en intervju med SvD förra året.
...
– Den sista höjningen gjordes av Magdalena Andersson, men den största gjordes av Anders Borg. Partierna var lika goda kålsupare, de byggde upp skatten till orimliga höjder. Att bara säga att det var onda socialister och miljöpartister, det är helt enkelt inte sant, säger Mikael Odenberg.
...
När nedläggningsbeskedet kom från Vattenfall hade Stefan Löfven redan dragit slutsatsen att det krävdes ett bredare politiskt grepp. Statsrådet Ibrahim Baylan fick i uppdrag att leda en energikommission. Det var också ett sätt att skapa en motvikt till MP:s radikala linje. Målet var en överenskommelse som skulle hålla över maktskiften.
...
Slutresultatet blev i mångt och mycket en fortsättning på alliansens energiuppgörelse från 2009. Nya reaktorer skulle fortfarande få byggas på de platser där kärnkraftverken ligger i dag. Inga stängningar skulle ske genom politiska beslut. Ett mål hade satts upp om ett helt förnybart elsystem 2040, men det innebar inget förbud mot kärnkraft bortom det årtalet.
Och effektskatten fasades ut.
Förre Centerledaren Maud Olofsson hade vid den här tiden lämnat politiken och satt i styrelsen för organisationen Svenskt näringsliv. Där var energikommissionen ett givet samtalsämne.
– Vattenfall visste mycket väl att det diskuterades att ta bort effektskatten i energiuppgörelsen, säger Maud Olofsson.
...
När Ulf Kristersson i höstas tog över statsministerposten var det med ett löfte om mer kärnkraft. Och det ska delvis ske genom att överge grundtanken från de tidigare överenskommelserna om att det är marknaden som ska styra över utbyggnaden. Regeringspartierna och Sverigedemokraterna vill subventionera kärnkraften genom kreditgarantier i mångmiljardklassen och en prissättning som gynnar kärnkraftsel framför andra effektslag. Det är en linje som förre C-ledaren Maud Olofsson har svårt att förstå.
– Jag hade aldrig trott att en borgerlig regering skulle börja med planekonomisk energipolitik. Det är så socialistiskt att man inte förstår. Det är inte politiken som ska bestämma vilka kraftslag vi ska ha, säger hon."
..