Regeringens el-fiasko

Att företag som ör stora elförbrukare får ersättning för att dra ned på sin elförbrukning är ingenting nytt - det har pekats på detta tidigare  itråden och det är en del av effektreserven  - de som påstår sig vara insatta i ämnet torde känna till detta.

www.nepp.se/etapp1/pdf/F%C3%B6ruts%C3%A4ttningar_justera_f%C3%B6rbrukning.pdf

"Riksdagen beslutade den 20 april 2010 om dels fortsatt giltighet av lagen om effektreserv, dels ändring i samma lag från och med den 16 mars 201128. Beslutet innebär att lagen om effektreserven med den centralt upphandlade reserven förlängs för att successivt fasas ut till den 15 mars 2020. Lagändringen innebär också att den systemansvariga aktören ska kunna ingå avtal om minskad elförbrukning även med elleverantörer, inte bara med elproducenter och elförbrukare såsom tidigare. Målet är att en ökad del av effektreserven ska skapas genom avtal om minskad energiförbrukning.

5.2 Aktivering av effektreserven

Det är också av stor vikt för elmarknadens funktionssätt hur de upphandlade reserverna aktiveras. Till 2011 aktiverades såväl förbruknings- som produktionsresurserna på Elspot efter att alla kommersiella bud kommit in, alltså utan att dessa var med i prisbildningen. Om resurserna inte aktiverades på Elspot fanns de istället aktiverbara på reglerkraftmarknaden men även då först efter det att alla kommersiella bud hade avropats

På grund av ändrade förutsättningar för hantering av effektreserven som nämndes ovan, sågs hantering av effektreserven över. Syftet med översynen var att på ett mer kostnadseffektivt och konkurrensneutralt sätt upphandla och aktivera effektreserven utifrån de nya förutsättningarna och säkerställa att resurser inte riskerar att utestängas från prisbildningen på Elspot.

Upphandlingen av förbrukningsreduktioner29 ska omfatta budgivning till reglerkraftmarknaden. Hanteringen av förbrukningsreduktionsresurserna tillåter även att en anläggningsägare själv får lämna bud för resurser till Elspotmarknaden, alltså dessa deltar i prisbildningen på Elspot. Om resursen inte blir aktiverad på Elspot finns den kvar till reglerkraftmarknadens förfogande. Reduktionsresurserna ska aktiveras på reglerkraftmarknaden i prisordning först efter det att alla kommersiella bud har tagits i anspråk.

Upphandlingen av produktionsresurserna30 ändrades inte i översynen, utan även fortsättningsvis har Svenska Kraftnät full dispositionsrätt till de upphandlade produktionsanläggningarna.

Produktionsresurserna aktiveras på Elspotmarknaden först efter det att köpbuden på Elspot måste reduceras proportionellt (avkortningssituation). Resursen prissätts då till det högsta kommersiella budet med ett påslag på 0,1 euro per MWh. Detta minsta möjliga prissteg i spotmarknaden har valts för att minimera marknadspåverkan och inte konkurrera med kommersiella bud. Som en nedre prisgräns finns ett lägsta pris angivet, ett s.k. minimipris. Aktivering på reglerkraftmarknaden sker i prisordningen först efter det att alla kommersiella bud har tagits i anspråk. Resursen prissätts till rörlig kostnad enligt anbud.

5.3 Den fragmenterade elmarknaden

Att elmarknaden är fragmenterad kan utforma ett hinder för implementering av efterfrågeflexibiliteten, eftersom det gör det svårt för en marknadsaktör att ta del av samtliga vinster. Utformning av nya priskonstruktioner behövs som kan erbjuda tillräckligt stora ekonomiska incitament till kunder. Denfragmenterade värdekedjan försvårar införandet av affärsmodeller som kompenserar kunderna för energi och effektbesparingar31 .

En fråga som diskuterats i branschen är om det är meningsfullt att både nätägaren och elleverantören har en löpande kundkontakt. Eftersom elpris och tariffer har olika struktur blir det svårt för kunden i dagens situation att förstå hur han ska agera för att sänka sin totala kostnad för både elförbrukning och nättariff. Den modellen som många förespråkat och som också är vanlig i Europa är att elleverantören ensam upprättar löpande avtal och löpande fakturerar kunden, en s.k. supplier centric model. Om de Nordiska reglerarna får sin plan genomförd kommer denna modell att tillämpas på den nordiska elmarknaden från 2015 som en del av reformen mot en gemensam nordisk slutkundsmarknad. Elleverantören får då möjligheten att inkludera samtliga värden kopplade till efterfrågeflexibilitet i det erbjudande som presenteras och kunden behöver bara följa upp och förstå en faktura32. Nackdelen är att för nätbolaget kan det bli svårare att erbjuda tjänster för laststyrning till slutkunder om man inte längre har direktkontakt med dem33"

Du menar att svensk rea ger ett inflöde av utländskt kapital? - Gränshandel har alltid varit viktig för människorna som bor och lever där.

Ja, just nu är det ganska ensidigt. Det är bara svenska handlare som tjänar pengar på de som kommer över gränsen för att spendera sina pengar.

Jag ska leta reda på inlägget där du skriver att politikerna inte kan göra då mycket då det är världsläget som styr...

Om svenskarna ska ha det som danskarna får regeringen skynda sig att lägga ner kärnkraften, göra sig beroende av import, vind och gas för el och skaffa sig ett ordentligt instabilt elnät.. det ger hygge det

Danskarna vet allt hur de skapar hygge

De försökte lära svenskarna att göra samma sak genom att lägga ner Barsebäck 

Men svenskarna stretar mot och ska nu bygga massa SMRer istället för att se till att ordna hygge för befolkningen 

Yes, danskarna tvingade Sverige att stänga Barsebäck och att införa elområden. De höga elpriserna i södra Sverige kom dom ett brev på posten, innan svenska posten och danska posten slogs ihop, och danskarna kunde med det köpa billig svensk el. 

Det är hygge det

Tom,

Att stora elförbrukare ingår i det som kallas effektreserven är inte nytt. Det är ett samhällsekonomiskt effektivt sätt att hushålla med resurser på samma sätt som att ha reservkraft tillgänglig som får ersättning trots att de inte producerar. 

Att ha produktionskapacitet tillgänglig för varje tänkbar toppbelastning skulle ge konsumenter och andra förbrukare betydligt högre elpriser.

Att kritisera detta som.ä misslyckad energipolitik är oseriöst, det är en fråga om samhällsekonomiska överväganden snarare än eneegipolitiska överväganden. Jag är helt säker på att just du förstår en sån sak.

Det är tydligen det marknaden anser - det finns i alla fall ett antal företag som anser att de är beredda att mot ersättning dra ner på in förbrukning.

sv.wikipedia.org/wiki/Effektreserv_(elkraft)

"Effektreserv är ett begrepp inom elkraft och som används i lagen (2003:436) om effektreserv.

Effektreserven skapas genom avtal mellan affärsverket Svenska Kraftnät och ett antal elproducenter och vissa stora elförbrukare. Avtalen ger Svenska kraftnät befogenhet att med kort varsel dels beordra ökad elproduktion i vissa anläggningar som normalt inte används, dels att reducera elförbrukningen hos vissa stora elförbrukare i industrin. Urvalet av vilka anläggningar och elproducenter som ingår i effektreserven sker genom en upphandling som sköts av Svenska Kraftnät.

Syftet med effektreserven är att upprätthålla rätt spänning, nätfrekvens och acceptabel fasvinkel även vid ovanliga väderförhållanden (extremt kallt väder i kombination med svaga vindar i hela Sverige, en orkan i södra Sverige etc) eller någon annan störning (oplanerat stopp i en kärnreaktor, brand i en viktig transformator, ett stort driftstopp på grund av nödvändigt underhåll etc). Ett oplanerat bortfall av någon av de största kärnreaktorerna kan innebära att 1 400 MW försvinner från nätet på någon sekund. Risken för bortfall av ett stort kärnkraftverk var tidigare dimensionerande för storleken på effektreserven.

Enligt lagen om effektreserv får effektreservens kapacitet vara högst 2 000 MW. I förordningen (2010:2004) om effektreserv föreskrivs emellertid att effektreserven ska uppgå till högst 1 000 megawatt under perioden den 16 mars 2015 till och med den 15 mars 2017 och högst 750 megawatt under perioden den 16 mars 2017 till och med den 15 mars 2020. Lagen om effektreserv upphörde enligt sin dåvarande lydelse att gälla år 2020. Regeringen har dock den 3 mars 2016 beslutat en proposition med ett lagförslag som innebär att effektreserven ska finnas kvar till 2025.[1]"

www.svk.se/aktorsportalen/bidra-med-reserver/om-olika-reserver/effektreserv/hantering-av-effektreserven-vintern-2020-2025/

"Hantering av effektreserven vintern 2020-2025Jovisst skulle det bli dyrare - för såväl producenter som konsumenter. Redan idag är överkapacitet prissatt av marknaden med minuspris - för att det blir billigare för marknaden att hålla igång kraftverken och sälja med minuspris än att stänga ned kraftverken. Att stänga ned ett kärkraftverk för att senare starta upp det är  inte gratis, det innebär såväl förlorade intäkter som kostnader - som av markandsaktörerna anses vara dyrare än att sälja med minuspris.  Jag har varit med att tillfälligt stänga ned kärnkraftverk och vet att det redan då kostade enorma summor, det talaces om en årslön för en vanlig arbetare.

Vad säger svenska kraftnät om det då?

www.svk.se/press-och-nyheter/temasidor/tema-elmarknad-och-elpriser/den-gemensamma-elmarknaden-i-europa/

"

– I princip har vi idag en europeisk marknad för el. Det är mindre relevant att tala om en svensk elmarknad. Elnäten är hopkopplade och elen kan flöda över nationsgränser. Men så har det inte alltid varit.

Det berättar Niclas Damsgaard, chefsstrateg för elmarknadsfrågor, Svenska kraftnät.

Utvecklingen mot en avreglerad elmarknad har skett successivt. Det första stora steget togs 1996 när delar av elsektorn i Sverige avreglerades. Det innebar att elproduktion och handel med el konkurrensutsattes. Det andra stora steget har skett inom ramen för Sveriges medlemskap i EU och framväxten av en inre gemensam marknad för el.

En bärande idé bakom denna utveckling har varit en strävan efter att effektivisera elsektorn. Enligt Niclas Damsgaard fanns det till exempel tecken på överinvesteringar i elproduktion i Sverige före avregleringen. Och med skapandet av en gemensam elmarknad skulle resurserna i elsektorn – alltså produktionsanläggningarna – utnyttjas effektivare.

– Konkret innebär att Sverige kopplar upp sig mot omvärlden att vi kan exportera el vid överskott och importera vid tillfällen då vi behöver det, säger Niclas Damsgaard.

Sett över hela året är Sverige en stor exportör av el, men vid dagar under året – vanligtvis när det är som kallast – räcker inte den inhemska elproduktionen. Då nettoimporterar Sverige el.

Nu när Sverige har varit en del av den europeiska elmarknaden går det att säga något om konsekvenserna? Har vi fått lägre elpriser?

– För att svara på den frågan är det helt centralt att ha med de snabba förändringar som har skett på produktionssidan i Sverige. Å ena sidan har vi haft en mycket snabb utbyggnad av vindkraften, framför allt i den norra delen av landet. Å andra sidan har relativ mycket elproduktion i södra Sverige avvecklats. Dessvärre går det snabbare att avveckla elproduktion än att bygga elnät för att jämna ut tillgången på el i landet.

– Till detta har handelskapaciteten med våra grannländer och kontinenten ökat under senare år. Det har inneburit att vi har fått en utveckling där vi i södra delen av landet har fått priser som bestäms mer av de kontinentala priserna och ett nordligt område där priserna mer bestäms av tillgång av vatten- och vindkraft.

Går det att bygga bort denna skillnad med mer elnät?

– Ja, det är möjligt på sikt. Men det räcker inte med att bara investera i nytt elnät. Vi behöver också få investeringar i ny planerbar produktion i södra Sverige.  

Finns det något som talar för lägre elpriser om Sverige klipper sina utlandsförbindelser?

– Vid tillfällen, när priset är högt på kontinenten, skulle det kunna vara fallet. Men i ett längre perspektiv skulle det innebära att vi behövde bygga en överkapacitet för att klara alla situationer själv, vilket är en dyrare lösning samhällsekonomiskt."

second-opinion.se/hellre-effektreserv-an-kapacitetsmarknad/

"Många länder ersätter elproducenter för att ställa kapacitet till förfogande för elmarknaden. På USA:s kapacitetsmarknader får alla anläggningar stöd, i Sverige är stödet begränsat till en strategisk reserv. Det svenska systemet är att föredra på marknader som domineras av vattenkraft och förnybar el, skriver Pär Holmberg och Thomas Tangerås på Institutet för Näringslivsforskning.

Många länder har infört kapacitetsmekanismer på elmarknaden. Dessa innebär att producenter får ekonomiskt stöd för att ställa viss kapacitet till förfogande för en given period. Ersättning utgår även om kapaciteten inte tas i anspråk. Syftet med sådana kapacitetsbetalningar är att säkerställa tillräcklig kapacitet för att upprätthålla tillförlitligheten i elförsörjningen. I en ny uppsats  ”Strategic Reserves versus Market-wide Capacity Mechanisms” jämför vi de två vanligaste typerna av stödsystem. Kapacitetsmarknader används i USA, Storbritannien och Frankrike, där varje enhet på marknaden får ett stöd som är proportionellt mot anläggningens tillförlitliga kapacitet. För strategiska effektreserver är det endast anläggningar i reserven som får ett stöd, vilket är fallet i Sverige, Tyskland, Finland och Belgien.

...

Ett grundläggande problem med kapacitetsmarknader är att utbudet av kapacitet är begränsat och att den som ålagts att upphandla kapaciteten ska köpa upp nästan hela detta utbud. I stort sett alla kapacitetsmarknader i USA brottas därför med bristfällig konkurrens som nästan oundvikligen leder till höga kapacitetsbetalningar.

Fördelen med en strategisk effektreserv är att endast en mindre mängd kapacitet behöver upphandlas, vilket förbättrar konkurrensen i upphandlingen. Även här måste man beräkna tillförlitlig kapacitet för de anläggningar som ingår i reserven. Men problemet är mindre, eftersom endast en liten del av alla anläggningar får kapacitetsbetalningar, och dessa kommer oftast att vara olje- och gaskraftverk vars tillförlitliga kapacitet är enkel att beräkna."

Du får uppvakta din riksdagsledamot och lägga fram förslaget.

Bidrag har ju getts till energieffektivisering och installation av tex solpaneler, det kan ses som bidrag för att minska elförbrukningen.

Annars har insatserna för att påverka konsumenternas förbrukning varit att införa avtal med rörliga priser på förbrukning och det kommer att komma effekttariffer på nätavgiften.   Varje enskild konsument kan inte påverka så mycket, det kan vara svårt att som konsument stänga av värmesystem och andra funktioner vi har i hemmet, det behövs dessutom en stor grupp som faktiskt gör det enligt de avtal som de i så fall skulle ha.  Men det kommer modernare teknik där varje system i hemmet kan ha on/offstyrning, vad det faktiskt kommer att innebära för kylvaror, fukt i bostäder och annat återstår att se.

det är de stora förbrukarna som har ingått i effektreserven då de kan styra sin produktion, snarare än att värme, varmvatten,  appliances hemma ska tas ur drift.