Regeringens el-fiasko

? Den elproduktion som finns i södra Sverige räcker inte för att tillgodose efterfrågan, och därför är Sydsverige beroende av överföring av el från norra Sverige. Bristen på planerbar elproduktion i södra Sverige, innebär samtidigt och paradoxalt nog att det finns begränsningar i överföringskapaciteten i stamnätet. I det avseendet bidrar Karlshamnsverket allt oftare med effekttillskott till södra Sverige och till grannländerna. 

? Hade vi däremot haft kvar den planerbara produktionen från kärnkraft som har avvecklats under de senaste åren, det vill säga R1 och R2 på Ringhals samt O1 och O2 i Oskarshamn, så hade södra Sverige haft lägre priser och heller inte drabbats av effektbrist.

 

? Sverige kan mycket väl ha effektbrist och ett elöverskott. På årsbasis är det korrekt att Sverige har ett överskott om cirka 20 TWh. Men i elsystemet måste det i varje ögonblick råda balans mellan produktion och konsumtion. Därför kan det uppstå ett underskott, till exempel när reaktorer är i revision eller när vi har lite vind i systemet. Då pratar vi om en effektbrist. 

?Jag skulle säga att det är en faktor. Men det finns fler. Sveriges elsystem sitter ihop med våra grannländer i Norden, men också med Tyskland, Polen och Baltikum. Det här gör att när elpriserna är höga i dessa länder så tenderar elen att flöda dit. Men kablarna har en maxkapacitet, vi kan alltså rent tekniskt inte överföra hur mycket effekt som möjligt i dessa förbindelser. 

? Så ja, vi kopplar till våra grannländers elpriser, mindre så i de områden i Sverige där vi har mycket egen produktion (effektöverskott). Det är också tydligt att om vi hade haft kvar den planerbara elproduktion i södra Sverige som lagts ner de senaste åren hade elpriserna varit lägre i SE4 och vi hade heller inte behövt aktivera kostsam fossil elproduktion. Eller med andra ord, kablarna hade fyllts upp utan att det hade dränerat södra Sverige på tillgänglig elproduktion och priset hade varit lägre än det på kontinenten.

? Det finns flera anledningar. En är att efterfrågan inte har funnits. Dessutom finns det flera utmaningar med att gå över till ett biobränsle. Den första är att vi har identifierat att det finns en problematik kring att få tag i den här typen av bränsle i de mängder som behövs. 

? Det andra är att det för vår verksamhet, i egenskap av att reservkraftverk som inte är tänkt att användas som baskraft utan ska kunna rycka in under kortare perioder vid enstaka tillfällen, är viktigt med en god lagringsbeständighet. Bränslet måste alltså kunna förvaras under en lång tid utan att det påverkas, förstörs eller på annat sätt degraderas. De biobränslen vi har studerat lever inte riktigt upp till dessa krav. 

? När Karlshamnsverket avropas under sommartid beror det på att andra produktionsresurser inte är tillgängliga. Det kan till exempel handla om sämre vindförhållanden som påverkar vindkraftens leveransförmåga. Eller att någon av kärnkraftens reaktorer genomför sin årliga revision, som alltid planeras in under sommaren när elförbrukningen går ned. 

? Fossilfri elproduktion som vindkraft och kärnkraft ligger först i budstegen på Nord Pools elmarknad, medan fossil elproduktion aktiveras först när det är nödvändigt för att balansen mellan efterfrågan och tillgång ska gå ihop. Och då stiger också priset på el eftersom sådan elproduktion har kostnader för såväl bränsle som utsläppsrätter.