Ensam på ultraljud
Usch, min bebis dog i magen i v.21 i våras (av hydrops fetalis till följd av en förkylning som jag själv inte fick symptom av, men som tillslut dödade bebisen.) Alla turer kring det, utan min partner var verkligen vidriga.
Nu är jag gravid igen och försöker bita ihop och ta mig igenom alla vårdbesök utan honom. Jag ser verkligen inte fram emot ännu ett RUL utan honom, men det är som det är. Det bästa vi kan göra åt situationen är enligt mig att le mot varandra och småprata lite i väntrummen så att vi känner oss lite mindre utsatta:)
Förstår inte hur jag ska hålla ihop i det där väntrummet när jag ska träffa läkaren.