Hej!
Pga Covid får man här (Örebro) enbart komma ensam på ultraljud. Jag var själv på KUB och tänkte att det är ok om jag får ha med min man på rul i början på januari men har nu fått veta att han inte får följa med. Kanske förstorar jag upp det här men det känns så ledsamt.
Hur tänker ni andra? Hur har ni gjort i covid tider?
Jag hoppas verkligen att din partner får följa med nästa gång!
Jag tycker att det är jobbigt att han inte får vara med, ifall det blir ett tråkigt besked.
Jag var själv på både kub och rul i våras. Vid rul fick jag veta att vår bebis hjärta hade slutet slå någon vecka tidigare. Det var tufft att vara själv i rummet med det beskedet, men ännu värre att gå igenom det mesta efteråt själv. Vi fick dispens så att min man var med mig under själva förlossningen/utdrivandet/aborten eller vad man nu vill kalla det. Men jag hade en hel del komplikationer och fick gå igenom allt själv.
Att sitta i väntrummet hos specialistmödravården alldeles ensam, med flera höggravida i väntrummet, var bland det värsta. Det fick jag göra många gånger i våras. Det kändes nog tuffast. Där hade jag helst haft min mans trygga famn att luta mig mot, eller trycka hans hand när det blev som värst.
Är nu gravid igen och tycker att det här med ultraljud ensam känns obehagligt.
Jag tycker att man får acceptera läget. Kan tycka synd om de som får negativa besked men för de allra flesta ser ju allt bra ut. Jag fick prematurt barn pga akut havandeskapsförgiftning i somras. Min man fick komma in först strax före kejsarsnittet. Han fick sedan stanna på neo med sonen några dagar medan jag låg på IVA och BB. Därefter fick han inte träffa vår son på fyra veckor, då vi fick komma hem. Jag kunde inte heller träffa vår 3-åring mer än någon timme i taget. Vi accepterade att det var så läget var och tog oss igenom det utan gnäll på covid-reglerna.
Kristdemokraterna har tagit kampen för gravida och deras rättigheter nu under pandemin. De föreslår bland annat att pappor/medföljande ska få testa sig för covid och på så sätt kunna vara med på ultraljud.
Dock inget som gått igenom ännu.
Förstår din känsla. Kanske kan han vara med på Facetime eller liknande?
Efter stor sorg efter ett missfall i våras så letade vi upp en privat klinik där pappan fick följa med på UL den här graviditeten. Så värt varenda krona!
Efter stor sorg efter ett missfall i våras så letade vi upp en privat klinik där pappan fick följa med på UL den här graviditeten. Så värt varenda krona!
Usch, min bebis dog i magen i v.21 i våras (av hydrops fetalis till följd av en förkylning som jag själv inte fick symptom av, men som tillslut dödade bebisen.) Alla turer kring det, utan min partner var verkligen vidriga.
Nu är jag gravid igen och försöker bita ihop och ta mig igenom alla vårdbesök utan honom. Jag ser verkligen inte fram emot ännu ett RUL utan honom, men det är som det är. Det bästa vi kan göra åt situationen är enligt mig att le mot varandra och småprata lite i väntrummen så att vi känner oss lite mindre utsatta:)
Usch, min bebis dog i magen i v.21 i våras (av hydrops fetalis till följd av en förkylning som jag själv inte fick symptom av, men som tillslut dödade bebisen.) Alla turer kring det, utan min partner var verkligen vidriga.
Nu är jag gravid igen och försöker bita ihop och ta mig igenom alla vårdbesök utan honom. Jag ser verkligen inte fram emot ännu ett RUL utan honom, men det är som det är. Det bästa vi kan göra åt situationen är enligt mig att le mot varandra och småprata lite i väntrummen så att vi känner oss lite mindre utsatta:)
Det finns en liknande tråd från i somras (kanske några andra också, men det här är den jag följde). Även där fanns det lite olika grad av medkänsla:www.familjeliv.se/forum/thread/80518595-corona-att-inte-fa-vara-med-pa-mvc-mm