lövet2 skrev 2021-01-02 23:12:13 följande:
De flesta föräldrar tycker att tiden runt 8 månader är väldigt jobbig, för babyn går i genom en viktig period i sitt liv just då. Nästan alla spädbarn sover dåligt i den åldern. De är ängsliga om mamma/pappa försvinner ur sikte och verkar t o m vara lite rädda för att somna, för tänk om föräldrarna inte är där när man vaknar! 
En del barn blir väldigt rädda för främmande människor eller för människor utanför den närmaste familjen. Min yngsta blev livrädd för sin morfar i den åldern, minns jag. Ändå träffade hon honom ett par gånger i veckan.
Mina barn har ätit sig till sömns vid 8 månader. Enkelt och smärtfritt eftersom jag fortfarande ammat då. Sedan har de sovit hos mig i sängen, för de har vaknat ofta och kollat så jag inte försvunnit någonstans.
Vid ca 9 månader har det vänt och blivit lite bättre i taget.
Jo det där känner vi igen. Hon blir jätteledsen om man försvinner ur hennes synfält. Hon följer en med blicken och så fort man försvinner ut ur rummet så kommer tårarna. Hon är även väldigt rädd för andra människor (främst farmor).
Jo proceduren vid sövning för natten just nu är så att pappan bär henne i famnen tills hon somnar, sedan måste hon försiktigt läggas ner intill bröstet. Kommer hon inte snabbt till rätta vid bröstet är det rinse and repeat. Det går ALDRIG att bära henne till sömns och sedan lägga ner henne i sängen så hon fortsätter sova. Det enda som funkar är att bära henne till sömns, sen lägga ner henne i vagnen och sedan gungan den tills man är säker på att hon inte vaknar.
