MiniNin skrev 2021-07-21 13:05:14 följande:
Hej, tjejer!
Hoppas allt är fint med er och era barn :) Nu har även jag blivit mamma!
Den 14/7 föddes vår son, 3535 g tung och 49 cm lång. Helt perfekt! <3 Det tog tre dygn med oregelbundna värkar tills vattnet gick. Vi åkte in på kontroll vid 04.00 på natten och var redan öppen 5 cm till min stora förvåning! Fick bli lustgas och epidural för min del under de kommande timmarna där och innan lunch var jag öppen 10 cm. Tog lite tid sen för honom att lägga sig rätt (vilket inte riktigt lyckades då han föddes i kronbjudning) och han är född strax efter kl. 14.00 på eftermiddagen.
Direkt efter födseln hamnade jag i en dimma. Som att jag var där men inte där. Jag såg att jag höll mitt barn men det kändes som jag såg det ut någon annans ögon. Som i en film liksom. Känslan höll i sig till kvällen. Upplevde ni nåt liknande?
Amningen krävde lite finess och tålamod de första dagarna men fungerar nu bra. Han är oftast nöjd efter ca 15 min och tydligen är det grädde i mjölken då han gått upp dubbelt så mycket som förväntat vid hembesöket av BVC. Så skönt för var orolig över om han fick i sig tillräckligt när han helt plötsligt gick från att amma 30 min-1 h till 10-20 min per gång. Har en del mjölkstaser i brösten så har fått pumpa ut lite extra för att släppa på trycket ibland när det går långt mellan amningstillfällena.
Sömnen var ju sådär de första dagarna men när vi kom hem så slappnade man av på ett annat sätt och det kändes som det även hjälpte honom. De senaste två nätterna har han varit vaken max tre timmar i olika omgångar så jag har själv kunnat ta igen mig.
Jag mår också bättre nu när det gått en vecka sen födseln. Förlossningen gick ju kanon även om det gjorde svinont. Fick ni uppleva den berömda "ring of fire"? Det fick jag. Ingen rekommendation på den, haha! Fick första gradens bristning och är så tacksam för att det inte blev värre då det var min största rädsla.
Allt är bra med bebisen och med mig men alltså, min man och jag har tjafsat mer denna veckan sen sonen kom än vad vi gjort på flera år känns det som. Känslorna är verkligen all over the place, det är svårt att hålla sig saklig och ödmjuk mitt i oro, välvilja och när allt är så nytt. Hur hade ni det med relationen i början? Nu när det gått ett tag?
Kram på er!
Åh wow stort grattis till er guldklimp, han ser så fin ut!! <3 så kul att vi alla är mammor nu, magiskt! Kul att höra om din förlossning, upplevde nog ingen dimma eller ring of fire, tror jag, känns som jag redan glömt alla detaljer haha! Men härligt att höra att allt gick så bra! Han var nästan lika stor som vår tös, 3562 gram och 50 cm.
Vad härligt att höra att allt gick så bra med amningen också! Jag tyckte det var väldigt tufft fram till typ 2,5 månad och sen släppte de, nu går det jättebra! Vi hade även problem med vikten i början men nu har hon hoppat upp två kurvor och är en liten knubbis haha.
Hur går allt för er nu? 2,5 vecka är han va? Hur har ni gjort med besök av släkt och vänner?
Har ni också tyckt det varit jobbigt med den extrema värmen? Nästan glad att det ska bli lite svalare framöver..
Gällande relationen med sambo, det var riktigt jobbigt tycker jag i början! Vi har alltid haft väldigt mkt närhet i vår relation, alltid ligga nära, hålla om varandra, pussa, hålla handen osv osv men dagen efter hon föddes och framåt var det som bortblåst. Samt att det var en del tjafs, mest rörande henne då vi tyckte olika om vissa saker, tex hur vi skulle klä henne i kylan osv. Allt fokus var på lillan coh det är väl så det ska va i början men jag tyckte det var SÅ jobbigt. grät några gånger i början och det var pga det. Pratade med sambon om de och de har absolut blivit bättre men verkligen inte som innan. Hoppas det kommer bli bättre, eller så vänjer vi oss vid detta haha. Hur är det nu? <3