ivf med donatorägg

Ja i Sverige vet jag att det fungerar så men inte utomlands i flera länder. Oavsett vad berövar man ett barn rätten till sin fulla identitet. Jag har mina åsikter, men också en lång utbildning där jag själv skrivit arbete i ämnet och tittat på mängder av studier.

Ja, tyvärr är det lagligt och vi hoppas på en lagändring som sätter barns rättigheter och välbefinnande i första rummet och inte sekundärt till de vuxnas drifter och behov.

Intressant, du får gärna länka.

Du läser inte vad jag skriver.

Jo, och jag är intresserad av de studierna du talar om.

Nej, du läser uppenbarligen inte det inlägg jag hänvisade till.

[quote=81083884][quote-nick]Anonym (M) skrev 2021-04-23 17:04:31 följande:[/quote-nick]Det är inte så att de paren som tar emot äggen är nå random pundare från gatan, utan vanliga människor som förmodligen blir lika bra föräldrar som jag skulle vara. Så jag håller inte med om att det är ansvarslöst att donera könsceller som blir till barn hos andra människor.

Huruvida de är pundare eller ej är inte relevant. Oavsett är det fortfarande oetiskt att beröva ett barn dess identitet. En del av dess identitet. Vidare genomgår inte de någon utredning så som adoptivföräldrar gör utan de behöver enbart gå på ett kurstorsamtal så de kan i praktiken vara vilka som helst.

I många fall är ju inte donationen (i många fall försäljningen av ägg) med öppen donator. Att detta är tillåtet är djupt oetiskt.

Du tror inte det. Men kvinnorna genomgår för kroppen påfrestande behandlingar för att kunna få fram dessa ägg.

Det är snarare regel än undantag att svenska kvinnor åker utomlands för att ta utländska kvinnors ägg och inte inom Sverige. Därav kan man heller inte säkerställa att det gått till på ett etiskt sätt.

Jag har skrivit ett arbete i ämnet och den databas jag använde då har jag inte längre tillgång till i och med att jag sedan länge avslutat mina studier. Men är du intresserad i ämnet kan du försöka efterforska lite självständigt. Jag hade mycket underlag att välja på när jag tillsammans med en nuvarande kollega skrev uppsats i ämnet.

Gällande adoption finns redan dessa barn till skillnad från donerade barn och dessa är utsatta redan och behöver således snabbt hjälp.

Genetik är viktigt för de allra flesta, vem som är ens föräldrar på riktigt varför man ser ut som man gör, varför man har vissa talanger osv. Om du frågar mig personligen handlar det väl om en fråga att ha kontroll över hela sin identitet, sin kulturella tillhörighet, att få känna sig hel och det är en rättighet alla människor faktiskt har, att få reda på vem som är ens föräldrar.

Även om det är föga viktigt för dig är det inte lika med att det inte är det för de flesta andra. Det är lätt för gemene man att säga som inte varit i situationen. Men du kan inte veta vad du föder för känslor genom att begå detta övergrepp mot ett barn.

Förklara exakt för mig varför man ska göra skillnad på adopterade barn och äggdonerqde barn? De är precis lika lite släkt med mamman på pappret.

Så varför ska inte donerade barn få rätt till sitt ursprung, varför göra skillnad?

Du kan tycka vad du vill men ett barn är lika lite släkt med sin surrogatmamma som ett äggdonerat barn är med mamman på pappret.

Om jag vänder på det, varför adopterar man inte istället ett barn som behöver det istället för att skapa ett problem som inte behöver finnas?

Vad är poängen med att välja en äd framför adoption? Förstår verkligen inte.

Ja men precis då borde ju surrogatmamman i och med att hon bör betraktas som biologisk mor också ha vårdnaden och umgängesrätt med de barn hon fött, inte sant? Det är exakt samma sak.

Ger man bort sin könscell är man barnets ena förälder. Det kan ingen förneka.

Läs mitt senaste svar (det innan detta angående studier). Det är inte mitt eget tyckande som ligger till grund för mina påståenden även om jag personligen är helt anti äd och anser att det bör förbjudas.

Studier i ämnet talar sitt tydliga språk.

Har ens kvinnor som tar ägg från andra reflekterat över detta? Känns skrämmande att så många lever i total förnekelse kring dessa frågor och försöker låtsas att de är barnets riktiga föräldrar (genetiska föräldrar alltså den riktiga mamman). Det är att ljuga inte bara för sig själv och omgivningen utan mest illa, för barnet vilket är det centrala och egentligen enda viktiga i sammanhanget.

Hur hade du själv känt om du fått veta att din mamma inte är din riktiga mamma och att din riktiga mamma finns utomlands? Men blivit uppmanad att släppa det då genetik inte är viktigt för kvinnan du växte upp med.

Ja precis där ligger felet.

Nä och hur många donerade barn umgås med sina genetiska föräldrar här i Sverige menar du? Det är i alla fall bra att de har rätten på sin sida lagligt i Sverige i varje fall. Men att de flesta skulle ske inom Sverige stämmer ju inte alls överens med sanningen. Oftast sker det utomlands med anonym donator.

Nej, du ser inte det, men barnet lär göra det på ena eller andra sättet. Om vi för en stund kan bortse från vad du som vuxen tycker och känner som faktiskt inte ens bör uttala dig då du inte är den målgruppen som diskussionen gäller. Det gäller barns rättigheter. Bortse från dina egna tyckanden. Kan du tänka dig in i situationen barnet utsätts för? Att få veta att mamma är inte mamma och du kan inte söka upp henne. Du är från ett annat land och har dessutom syskon (det är ofta ett krav att mamman ska ha sedan tidigare). Men du kommer aldrig att få träffa dessa. Vet att du säger att du inte förespråkar utomlandsdonation men verkligheten ser så ut.

Jag har förklarat att jag inte har tillgång till detta material längre och det ligger inte heller på mitt bord yrkesmässigt i den roll jag har just nu att ha forskningsansvaret. Jag delar mina kunskaper baserat på en gedigen forskning i ämnet som inte är allt för inaktuell. Har du själv studerat vet du ju hur det där fungerar, inte sant?

Tvivlar starkt på att du när du går till en läkare exempelvis eller uppsöker en advokat kräver att få ut en lista över kurslitteratur som ligger till grund för dennes uttalanden. Liknelsen blir svår då ingen här känner mig eller vet vad jag specifikt arbetar med, men jag tror du förstår kontentan.

Mitt arbete med barnrättsfrågor ligger mig varmt om hjärtat som sagt och så är det. Det är naturligtvis frånskilt mitt eget tyckande i mitt yrkesliv.

Surrogatmödraskap tog jag upp som ett illustrerande exempel utan att lägga in någon personlig värdering i det. Vad anser du själv? Varför bör inte surrogatmödrar och barnen de burit om de med din logik är barnet/-s biologiska mor? Om inte - varför ska man i så fall ge bort ägg överhuvudtaget? Det talar ju emot sig själv.

Det kan inte för dig vara helt främmande att genetisk bakgrund är viktig. Har du till exempel haft nära kontakt med någon adopterad någon gång?

Ja precis där ligger felet.

Nä och hur många donerade barn umgås med sina genetiska föräldrar här i Sverige menar du? Det är i alla fall bra att de har rätten på sin sida lagligt i Sverige i varje fall. Men att de flesta skulle ske inom Sverige stämmer ju inte alls överens med sanningen. Oftast sker det utomlands med anonym donator.

Nej, du ser inte det, men barnet lär göra det på ena eller andra sättet. Om vi för en stund kan bortse från vad du som vuxen tycker och känner som faktiskt inte ens bör uttala dig då du inte är den målgruppen som diskussionen gäller. Det gäller barns rättigheter. Bortse från dina egna tyckanden. Kan du tänka dig in i situationen barnet utsätts för? Att få veta att mamma är inte mamma och du kan inte söka upp henne. Du är från ett annat land och har dessutom syskon (det är ofta ett krav att mamman ska ha sedan tidigare). Men du kommer aldrig att få träffa dessa. Vet att du säger att du inte förespråkar utomlandsdonation men verkligheten ser så ut.

Jag har förklarat att jag inte har tillgång till detta material längre och det ligger inte heller på mitt bord yrkesmässigt i den roll jag har just nu att ha forskningsansvaret. Jag delar mina kunskaper baserat på en gedigen forskning i ämnet som inte är allt för inaktuell. Har du själv studerat vet du ju hur det där fungerar, inte sant?

Tvivlar starkt på att du när du går till en läkare exempelvis eller uppsöker en advokat kräver att få ut en lista över kurslitteratur som ligger till grund för dennes uttalanden. Liknelsen blir svår då ingen här känner mig eller vet vad jag specifikt arbetar med, men jag tror du förstår kontentan.

Mitt arbete med barnrättsfrågor ligger mig varmt om hjärtat som sagt och så är det. Det är naturligtvis frånskilt mitt eget tyckande i mitt yrkesliv.

Surrogatmödraskap tog jag upp som ett illustrerande exempel utan att lägga in någon personlig värdering i det. Vad anser du själv? Varför bör inte surrogatmödrar och barnen de burit om de med din logik är barnet/-s biologiska mor? Om inte - varför ska man i så fall ge bort ägg överhuvudtaget? Det talar ju emot sig själv.

Det kan inte för dig vara helt främmande att genetisk bakgrund är viktig. Har du till exempel haft nära kontakt med någon adopterad någon gång?

Alla är anonyma här på forumet. Du kan skrika lungorna ur dig. Fortfarande är det oetiskt att beröva någon sin identitet och lura barn vem som är ens föräldrar.

Spelar ingen roll vad du säger. Inte för jag bryr mig nämnvärt men jag bryter inte mot någon forumregler genom att påpeka det.

Alla är anonyma här på forumet. Du kan skrika lungorna ur dig. Fortfarande är det oetiskt att beröva någon sin identitet och lura barn vem som är ens föräldrar.

Spelar ingen roll vad du säger. Inte för jag bryr mig nämnvärt men jag bryter inte mot någon forumregler genom att påpeka det.

Hej! Undrar om det är någon här som upplevt samma problem som vi..: är ett par, jag är 43 och min sambo är 33. Vi har försökt att få barn i ca tre år snart och aldrig lyckats bli gravida. I höstas gjorde vi två ivf i Danmark på Vitanova med mina ägg och hans spermier, båda ggr sattes två embryon in men inget tog sig. Inför tredje gången fick ja veta att våra chanser att lyckas är mellan 3-4 %. Det kändes som för dåliga odds så vi beslutade att prova med en donator. Så äntligen fick vi en donator och redan en och en halv vecka senare vart det äggutplock. Jag tyckte det var lite märkligt att dom redan börjat hennes cykel innan dom tillfrågade oss men så var det i alla fall. Dom fick ut 7 ägg varav bara tre visade tecken på befruktning. Dag två var inget av äggen av den kvaliten att de kunde frysas in så de sa att de ville vänta en dag till för att se om kvaliten blev bättre. Jag var vi det här laget otroligt besviken och skeptisk, till saken hör att de garanterar ett embryo dvs inte en blastocyst som de flesta kliniker i Sverige garanterar. Så kom nästa dag och då ringde en läkare och sa att ett ägg nu visade på tillräcklig kvalitet för att kunna frysas in. Jag är nu livrädd för att dom bara har gjort det för att inte min garanti ska gälla och att dom ska behöva hitta en ny donator till oss utan att vi behöver stå för kostnaden...

Är det någon annan därute som fått så dåligt resultat med donator ägg?

/Ledsenochfrustrerad