• Vicki89

    Vi som plussat från tråden letrozol, PCO

    Russin112 skrev 2021-07-16 20:25:59 följande:

    Tack <3

    När är det din tur med rul?


    På fredag 23/7! Så rätt så snart! Ska bli så kul att få se bebisen igen, är bara ledsen att min man inte får följa med.
  • Vicki89
    Javelina skrev 2021-07-17 13:22:24 följande:

    Ja visst är det trist att de inte får följa med, rent av diskriminerande då man trots allt är lika mycket föräldrar till barnet. Konstigt att det är tillåtet i det här landet där allt ska vara så jämställt...

    Hoppas ni kan facetimea iallafall under tiden och att det blir en fin upplevelse trots allt.


    Ingen facetime tillåten heller tyvärr, men är i alla fall glad att det är vårt andra barn och inte vårt första, men jag tror att det hade hjälpt honom också att känna att det var lite mer verkligt. Man får bilder och några filmsnuttar.
  • Vicki89
    Russin112 skrev 2021-07-25 10:04:13 följande:

    Hur gick det för er på rul? :)


    Det gick jättebra! Allt såg fint ut och det var en väldigt livlig pojke därinne som knappt ville ligga still haha! Halva graviditeten avklarad idag! :O Kan inte förstå hur fort det har gått!
  • Vicki89
    Lofffsan skrev 2021-08-28 11:11:24 följande:

    Hej på er! Var väldigt längesedan jag tittade in här! :)

    Hur mår ni allihop? Känns så overkligt att man är gravid och att det faktiskt "snart" är där, om man jämför den långa resan hit man gjort!!

    Och välkommen Ik96 och grattis <3


    Allt bra här också! Jobbar hemma idag och lade mig precis på soffan en stund. Lillkillen i magen sparkar som bara den! Har moderkakan i bakvägg den här graviditeten, förra gången var den i framvägg, så jag känner mycket mer den här gången vilket jag tycker är jätteskönt!

    Vecka 26 nu, inte långt kvar! Mår bra förutom en hel del sammandragningar. Men var in till läkaren förra veckan som kollade tappen och den var opåverkad så det var ändå skönt!
  • Vicki89
    Lofffsan skrev 2021-09-08 12:19:58 följande:

    Vad bra att tappen va opåverkad! Sånt kan verkligen göra en oroad. Jag tittade till min med igår och den var med helt opåverkad.

    Har du mycket sammandragning som påverkar din vardag?


    Vad skönt att din också var opåverkad. Fick du göra kontroll pga sammandragningar också?

    Ja, jag tycker verkligen att mina sammandragningar är hemska. På eftermiddagen håller de i sig hela tiden och så fort jag ens rör på mig. Känns väldigt obehagligt och begränsar mig så mycket då det blir stelt och hårt bara jag ska gå 50 meter från jobbet till bilen på parkeringen. Behöver jag dessutom hämta sonen på förskolan och ha honom några timmar så är det inte roligt? känns både oroande och obekvämt.
  • Vicki89
    Lofffsan skrev 2021-09-09 10:34:24 följande:

    Ja, kontroll för sammandragningar och foglossning. Hade väldigt mycket sammandragningar med dotter så inte känt mig orolig att tappen skulle vara påverkad men usch, det är verkligen inget roligt!

    Jag känner så igen mig med det där. Minsta rörelse och det drar ihop sig.! Jag är ju hemma på graviditetspenning och får för tillfället bara ha dottern på förskola 15h, men har fått en 50% sjukskrivning nu för att kunna ha henne mer på förskolan.

    Dagar som hon är hemme med bara mig är det tårar för att klara av. Både för hennes skull och för min!

    Har du din son mycket ensam eller hur ser det ut för dig?


    Ja, jag hade också mycket sammandragningar sist, men då föddes han också tidigt?

    Skönt att du kan vara hemma lite mer med dottern på förskola!

    Jag jobbar 100% fram till första veckan i november? har försökt bli sjukskriven, bara 50% hade hjälpt, men i och med att tappen var opåverkad tyckte läkten inte att det behövdes. Börjar kännas väldigt obekvämt att röra mig minsta lilla nu. Känns ju fel att inte vila när kroppen reagerar så. Ska se om jag kan få till att träffa en annan läkare.

    Sonen är på förskola. Mannen lämnar och jag har sonen några timmar själv varje kväll innan mannen kommer hem, och de timmarna är kämpiga.
  • Vicki89
    Russin112 skrev 2021-11-10 16:53:11 följande:

    Hej! Så dålig jag har varit på att svara/skriva här på familjeliv. Hur mår ni alla? Är det kanske någon som har fått sitt mirakel redan?

    Jag är i vecka 37 nu och börjar bli riktigt trött på att vara gravid, blivit utlovad hinnsvepning vid nästa besök dvs 38+0 (om det går). Så håller tummarna att det funkar och att hon tittar ut snart :D


    Hej hej!

    Vecka 36 här (35+2). Hoppas så på att få komma över 37+0 då bebisen räknas som fullgången eftersom mitt första barn föddes prematurt. Bara 1,5 vecka kvar tills dess nu, det är så nära!!

    I övrigt är det bra. Jobbar inte längre och har rätt att ha sonen på förskola innan förlossning så jag tar det väldigt lugnt på dagarna och bara vilar. Har haft mycket onda förvärkar och har flera gånger varit rädd att det ska sätta igång, men det har alltid bara blivit någon enstaka åt gången. Så jag hoppas att det håller sig så några veckor till! Fick bricanylspruta för två veckor sedan pga täta förvärkar, men väldigt tacksam att bebisen inte har kommit än.

    Hur mår du annars? Spännande med hinnsvepning! Känner mig också trött på att vara gravid, väldigt tungt nu? men ändå tacksam att jag kommit så långt.
  • Vicki89
    Russin112 skrev 2021-11-11 08:42:47 följande:

    Aaah okej. Hur tidig var sonen och vet ni varför han blev prematur?

    Skönt att få ta det lugnt och vila upp sig inför vad som komma skall, jag är också hemma nu men måste erkänna att jag har väldigt tråkigt haha. Usch vad jobbigt med förvärkar, håller tummar och tår att bebis stannar kvar åtminstone till 37+0 och att du slipper dessa förvärkar.

    Jag mår bra, eller ja jag har ju hemsk foglossning, sover knappt, förstoppad, hemorrojder, ilningar och bara allmänt trött/tung men bortsett från det så mår jag bra haha. Trodde verkligen jag skulle vara sån som älskar att vara gravid men nej fy tusan, jag avskyr det mesta delen av tiden.


    ?Men bortsett från det mår jag bra? haha! :D Ja, jag har tur som sluppit ha ont (mer än förvärkar, men de går ju över) och kunnat sova bra under mina graviditeter. Tycker verkligen om att vara gravid mellan vecka 20-30, men nu är jag väldigt redo för att bli av med den här gigantiska magen, så fort barnet är klart. Kan knappt ta mig upp ur soffan!

    Vi vet inte varför sonen föddes för tidigt, jag hade inga tecken på det. Varken jag eller min syster eller någon annan i släkten är född för tidigt vad jag vet, och jag hade ingen infektion i kroppen eller så. Vattnet gick bara plötsligt en morgon och fyra timmar senare var han ute. Är därför lite orolig att det ska gå ännu snabbare denna gång och att jag inte ska hinna in till sjukhuset. Men har läst på om hur man ska göra om man måste föda hemma så jag litar på att det ska gå bra hur det än blir den här gången.

    Jag försöker baka och fylla upp frysen nu under dagarna - bullar, småkakor, lussekatter, pizzabullar. Håller mig lite sysselsatt. Kan också tipsa om the Bachelorette USA som jag plöjde en hel säsong av på typ två dagar haha!

    Sonen föddes motsvarande imorgon, 35+4. Känns som en oerhörd milstolpe att ta sig förbi den dagen!
  • Vicki89
    Russin112 skrev 2021-11-12 14:29:09 följande:

    Hahah ja men det är ingen dans på rosor att vara gravid, speciellt inte när man är tung som bly ;)

    Aaah okej, vad märkligt. Skönt att allt gick bra och att han inte kom tidigare än så. Måste vara sån lättnad att ha gått över 35+4 nu. Tänker att efter 37+0 får iaf min bebis gärna komma ut då hon förmodligen är helt färdig då :)

    Tack för tipset! Ska ta och kika på det. Känns som om jag sett allt som går att se nu. Sen att förbereda med mat till frysen ska jag nog också ta tag i (så det inte bara blir foodora varje dag) haha


    Nej, verkligen inte. Idag har jag städat hemma och bakar bullar och nu är jag så tung och stel att jag vaggar fram som en anka och ryggslutet värker. Ja, den här ungen får gärna ploppa ut på 37+0 också!
  • Vicki89
    Lofffsan skrev 2021-11-16 21:10:14 följande:

    Hej tjejer!

    Det var verkligen längesedsn jag var här inne. Känns som vi alla börjar känna att det lider mot sitt slut!

    Jag går in i 37+0 och är mer än redo för detta lilla liv. I helgen började jag få förvärkar och dela av den berömda slemproppen började komma ut. Så just nu går jag verkligen och inväntar tecken på att det ska starta igång.

    Och likt Vicki89 hade jag med en extremt snabb förlossning som förstföderska, på fyra timmar, så går här och känner en oro att inte hinna in... Hur har du hanterat den oron Vicki89?

    Får man fråga varför du ska få en hinnsvepning Russin112? Jag känner mig inte speciellt påläst om just det :)

    Nu är även dottern hemma med vattkoppor som är riktigt tungt för henne, och jag klarar inte av att vårda henne (och mig) just nu. Så mannen får jobba hemma/vabba för att vi ska klara oss. Sen kommer han vara hemma här från nästa vecka och fram till efter julledigt. Känns så sjukt konstigt ändå! Att man liksom redan är här!!


    Så knäppt att vi är så nära varandra i tid allihop, känns ju som en så konstig slump att vi alla tre plussade så tätt inpå efter att ha försökt så länge som vi hade!

    Ja, det låter ju väldigt likt mig. Började din första förlossning också med vattenavgång? Det är verkligen en oro. Vi har grannar som är hemma föräldralediga som kan ställa upp med kort varsel och ta vår son om han snabbt behöver en barnvakt, så kan de ha honom fram tills dess att mina föräldrar kommer (de bor en timme bort). Men om de inte är hemma så jag har förvarnat ganska många personer om att de kan behöva komma med kort varsel. Jag och min man har lagt upp en plan för olika scenarion - vad gör vi och vem ringer vi och hur tar vi oss snabbt in till sjukhuset. Och så fort jag får kraftiga förvärkar planerar jag i huvudet vem jag ska ringa och hur jag tar mig in.

    Sedan bad jag om att redan förra veckan ha planeringssamtalet med bm om önskemål inför förlossningen osv, och då skrev hon i min journal att de inte ska neka mig att komma in om jag ringer och tror att det är på riktigt. De får liksom inte ge mig rådet att ta två Alvedon och vänta hemma. Så det känns skönt att det står där.

    Sedan har jag läst på hur man ska göra om det trots allt går så fort att jag måste föda hemma. Så att jag vet ungefär hur man ska göra så att jag kan känna någon slags trygghet i det. Har även gått igenom detta med min man.

    På ett sätt hoppas jag att det sätter igång med vattenavgång den här gången också. Då vet man ju att det har satt igång och att det bara är att åka in. Det här med värkstart är så himla svårt att avgöra när det är på riktigt och hur snabbt man ska agera. I förrgår kväll hade jag förvärkar med två minuters mellanrum, men de avtog efter tjugo minuter och kom inte tillbaka sen? men då var jag beredd att åka.

    Hur känner du Loffsan? Hur har du förberett dig och hanterat oron? Har du några bra tips?

    Och grattis till vecka 37+0! Fullgången, wow! Jag längtar tills måndag när jag är i 37+0. Då ska jag laga superfin middag och dricka alkoholfritt bubbel med mannen!
Svar på tråden Vi som plussat från tråden letrozol, PCO