• Anonym (Lollo)

    Bonusar

    Blir så ledsen när jag läser om er som inte accepterar era bonusar.

    Jag träffade en man som har både vuxna barn och hemmavarande barn. Dessutom barnbarn finns med i livet.

    Jag har med mig ett vuxet barn som bor hemma hos mig på 100% sen hon var 12. Hennes bio pappa avled i en hjärntumör.

    Denna man träffade jag för 2 år sedan. Jag njuter av hela min familj fast vi är särbo, jag älskar dom som mina egna. Min särbo behandlar min dotter med full respekt.

    Jag skulle inte kunna behandla mina bonusar på ett annat sätt än vad jag gör mot mitt eget barn.

    Ni som inte accepterar era bonusar kan sitta själva för ni är inte värda ngt

  • Svar på tråden Bonusar
  • Anonym (Tur)

    Alla har inte samma tur och klickar.

    Min bonus harar mig och jag kämpar hårt för att motverka det. Känns hopplöst.

    Jag vill alltid ge acceptans och respekt för människor som är i mitt liv, även bonusen.

    Men det är svårt när man är avskydd och bonus vill att min sambo ska göra slut med mig. Det är inte så lätt då.

  • Anonym

    Ni är kloka som är särbo
    Brukar fungera bättre 
    Då blir inte bonusarna trängda i sina egna hem

  • Anonym (Biobonus)

    Allt är inte svart eller vitt.. 99,9 %av de som går in i en relation där det finns barn med i bilden vare sig det är på ena sidan eller från båda har en vision om att de ska bli en " riktig" familj där alla respekterar varandra och tycker om/älskar varandra....MEN eftersm livet inte är som i filmer så funkar det inte riktigt så.. Det finns fler inblandade som styr ens liv än bara ens partner..det finns en bioförälder till bonusbarnet som har åsikter och påverkar hur ni lägger upp er tid- som kanske ändrar umgängestider hej vilt, som ställer krav på hur din partner ska betee sig , åsikter som kanske går heeelt emot dina egna om hur man uppfostrar ett barn ...har man en partner som står upp för sig själv och dig och er familj så funkar detta ändå men har man en partner som inte släpper in dig, tar beslut som påverkar dig över ditt huvud , inte backar upp dig i ert hem och visar sitt barn att du har lika stor rätt att bestämma saker som hen...DÅ går det ut över din och bonusens relation!

  • Anonym (Biobonus)

    Jag lever själv i en bonus relation sedan 20+ år och har och har haft en bra relation till mina bonusar MEN kan ändå förstå och se att alla inte har det så..jag ser inte dessa inlägg från dem som kämpar och har en jobbig relation till sina bonusar som att de inte borde vara i en bonusrealtion..jag ser dessa inlägg som dels ett sätt att bearbeta allt som är jobbigt, att få tips och idéer om hur man kan tänka och även få hopp från andra som haft en tuff period att det kan ändra sig , det kan bli bättre. Gemensamt för de flesta som har en ansträngd realtion till sina bonusar är att de finns en bioförälder som inte ser och förmedlar till sina barn att hens nya partner är en extraförälder med lika mycket mandat att bestämma och sätta regler i deras gemensamma hem som hen själv har..att de två är ett team inte att föräldern och barnet är ett team och den " nya" står utanför och bara ska anpassa sig och serva bonusen ( och Exet) en partner som inte klara av att säga till sitt Ex " jag måste kolla med NN innan jag lovar att YY kan komma hela påsklovet trots att YY egentligen skulle vara hos dig eftersom jag jobbar och det är YY som är hemma" utan istället bara lovar att barnet ska komma och förutsätter utan att kola av med sin partner att det är ok...att partnerna bara ska släppa sina planer ,ge upp sin lediga tid och ställa upp och ta barnen när båda biologiska föräldrarna jobbar

  • sextiotalist
    Anonym (Biobonus) skrev 2021-07-08 07:46:13 följande:

    Jag lever själv i en bonus relation sedan 20+ år och har och har haft en bra relation till mina bonusar MEN kan ändå förstå och se att alla inte har det så..jag ser inte dessa inlägg från dem som kämpar och har en jobbig relation till sina bonusar som att de inte borde vara i en bonusrealtion..jag ser dessa inlägg som dels ett sätt att bearbeta allt som är jobbigt, att få tips och idéer om hur man kan tänka och även få hopp från andra som haft en tuff period att det kan ändra sig , det kan bli bättre. Gemensamt för de flesta som har en ansträngd realtion till sina bonusar är att de finns en bioförälder som inte ser och förmedlar till sina barn att hens nya partner är en extraförälder med lika mycket mandat att bestämma och sätta regler i deras gemensamma hem som hen själv har..att de två är ett team inte att föräldern och barnet är ett team och den " nya" står utanför och bara ska anpassa sig och serva bonusen ( och Exet) en partner som inte klara av att säga till sitt Ex " jag måste kolla med NN innan jag lovar att YY kan komma hela påsklovet trots att YY egentligen skulle vara hos dig eftersom jag jobbar och det är YY som är hemma" utan istället bara lovar att barnet ska komma och förutsätter utan att kola av med sin partner att det är ok...att partnerna bara ska släppa sina planer ,ge upp sin lediga tid och ställa upp och ta barnen när båda biologiska föräldrarna jobbar


    Instämmer, det är tufft, även om man klickar. Jag tolkar att 90% av inläggen är just det som du skriver. Sedan går det inte att förneka att det finns nya partners, både män och kvinnor, som beter sig riktigt illa.
    Jag misstänker att du håller med mig, men ett gott råd till er alla som är på väg in i en relation med någon som har barn eller om ni själva har barn. Om det inte fungerar i början, så kommer det inte fungera längre fram heller. 
    Välj istället att vara särbos. 
    Det är inte bara vi vuxna som ska trivas med varandra, det är fler som är involverade.
    Personligen skulle jag inte vilja leva med en person som jag inte trivs med, vare sig det är barn eller vuxna, det stämmer nog med barn också
  • Anonym (bonus)
    Anonym (Biobonus) skrev 2021-07-08 07:12:42 följande:

    Allt är inte svart eller vitt.. 99,9 %av de som går in i en relation där det finns barn med i bilden vare sig det är på ena sidan eller från båda har en vision om att de ska bli en " riktig" familj där alla respekterar varandra och tycker om/älskar varandra....MEN eftersm livet inte är som i filmer så funkar det inte riktigt så.. Det finns fler inblandade som styr ens liv än bara ens partner..det finns en bioförälder till bonusbarnet som har åsikter och påverkar hur ni lägger upp er tid- som kanske ändrar umgängestider hej vilt, som ställer krav på hur din partner ska betee sig , åsikter som kanske går heeelt emot dina egna om hur man uppfostrar ett barn ...har man en partner som står upp för sig själv och dig och er familj så funkar detta ändå men har man en partner som inte släpper in dig, tar beslut som påverkar dig över ditt huvud , inte backar upp dig i ert hem och visar sitt barn att du har lika stor rätt att bestämma saker som hen...DÅ går det ut över din och bonusens relation!


    Kunde inte själv skrivit det bättre.
    När man inte känner att man överhuvudtaget får vara med och bestämma något vad gäller bonusbarnen, förändringar i scheman eller annat, så blir det aldrig bra. Allt bestäms över huvudet på mig. Dessutom gillar inte hans bonus mig ifrån första början, eftersom jag var en konkurrent som tog pappan, Pappan är så rädd att förlora sina barn och därför går han med på allt de säger.

    Särboliv är 100% det enklaste alternativet för då känner aldrig bonusarna sig hotade på något sätt och de får ha sin förälder för sig själv.

    Detta är dock inget alternativ för min sambo, som tvungen måste vara sambo.
  • Anonym (Fd malusstyvhäxa till malusstyvungar)
    Anonym (Lollo) skrev 2021-07-07 21:51:21 följande:

    Blir så ledsen när jag läser om er som inte accepterar era bonusar.

    Jag träffade en man som har både vuxna barn och hemmavarande barn. Dessutom barnbarn finns med i livet.

    Jag har med mig ett vuxet barn som bor hemma hos mig på 100% sen hon var 12. Hennes bio pappa avled i en hjärntumör.

    Denna man träffade jag för 2 år sedan. Jag njuter av hela min familj fast vi är särbo, jag älskar dom som mina egna. Min särbo behandlar min dotter med full respekt.

    Jag skulle inte kunna behandla mina bonusar på ett annat sätt än vad jag gör mot mitt eget barn.

    Ni som inte accepterar era bonusar kan sitta själva för ni är inte värda ngt


    Haha, ja du. Bor man inte ihop så går det ju alltid att gå hem när det blir jobbigt. 
    Din dotter är vuxen och ingen "bonus" till din särbo!
    Utöver det, efter bara två år brukar inte de värsta slitningarna ens blivit uttalade i de flesta fall.

    Jag tycker att du ska stänga foderluckan och flytta in hos din gubbe och återkomma om sisådär fem år.

    Då kanske det inte är så rosaskimrande längre.

    Lycka till
  • sextiotalist
    Anonym (Fd malusstyvhäxa till malusstyvungar) skrev 2021-07-08 13:02:17 följande:
    Haha, ja du. Bor man inte ihop så går det ju alltid att gå hem när det blir jobbigt. 
    Din dotter är vuxen och ingen "bonus" till din särbo!
    Utöver det, efter bara två år brukar inte de värsta slitningarna ens blivit uttalade i de flesta fall.

    Jag tycker att du ska stänga foderluckan och flytta in hos din gubbe och återkomma om sisådär fem år.

    Då kanske det inte är så rosaskimrande längre.

    Lycka till
    Håller med, det är jättelätt att vara åskådare. Ts är ju särbo, hon slipper vardagsslitningarna, hennes dotter är vuxen och behöver inte sin mamma på samma sätt som hon varit 8 år. Ts behöver inte ta ansvar över sin särbos barn, och det förväntas inte heller detta.
    De kan njuta av de fina stunderna ihop, inget som jag missunnar ts, troligen ett val jag själv hade gjort om jag hade blivit singel idag.
    Men det är inte samma sak om att man bor ihop, ska få vardagen att fungera, med barn som fortfarande behöver sina föräldrar i vardagen.
  • Anonym (Peter)
    Upplever att problem kan uppstå av att en ny partner gärna vill bestämma över bonusarna. Kan vara alltifrån hur de ska få komma till sitt eget hem till hur de ska bete sig i hemmet. Vad de ska göra, etc. Samtidigt vill heller inte ny partner ha något som helst ansvar för barnen, vill inte ge utan mest bara förvänta sig att bonusarna ska respektera en i lik nivå som sin egen förälder. Vilket givetvis inte går hand i hand. Man förväntas få samma respekt som föräldern men ger inte samma typ av respekt och omhändertagande tillbaka som en förälder ville ge sitt barn. 

    Det blir motsägelsefullt och jag är egentligen genuint förvånad över hur många entitled styvföräldrar det finns, som förväntar att barnen bara ska ta och ta av ens så kallad rätt att få diktera över beslut gällande barnen, men samtidigt vill heller inte dessa styvföräldrar ge motsvarande tillbaka, som förväntas av en vuxen guardian som faktiskt har rätt att diktera det bonusföräldern gärna vill diktera. 

    Först måste man förtjäna bonusarnas respekt, innan man kan börja kräva det av dem. I olika familjer kräver det olika lång tid. Det är oerhört viktigt också att föräldern faktiskt stöttar det här, åt båda hållen. Tyvärr som man ser på familjeliv klarar inte alla föräldrar det här och varken barnen eller ny partner lyckas mötas. 
  • Ess
    Anonym (Lollo) skrev 2021-07-07 21:51:21 följande:

    Blir så ledsen när jag läser om er som inte accepterar era bonusar.

    Jag träffade en man som har både vuxna barn och hemmavarande barn. Dessutom barnbarn finns med i livet.

    Jag har med mig ett vuxet barn som bor hemma hos mig på 100% sen hon var 12. Hennes bio pappa avled i en hjärntumör.

    Denna man träffade jag för 2 år sedan. Jag njuter av hela min familj fast vi är särbo, jag älskar dom som mina egna. Min särbo behandlar min dotter med full respekt.

    Jag skulle inte kunna behandla mina bonusar på ett annat sätt än vad jag gör mot mitt eget barn.

    Ni som inte accepterar era bonusar kan sitta själva för ni är inte värda ngt


    Låter väldigt underligt. Brukar du älska vuxna människor som om de vore dina barn?
Svar på tråden Bonusar