Bonusar

Blir så ledsen när jag läser om er som inte accepterar era bonusar.

Jag träffade en man som har både vuxna barn och hemmavarande barn. Dessutom barnbarn finns med i livet.

Jag har med mig ett vuxet barn som bor hemma hos mig på 100% sen hon var 12. Hennes bio pappa avled i en hjärntumör.

Denna man träffade jag för 2 år sedan. Jag njuter av hela min familj fast vi är särbo, jag älskar dom som mina egna. Min särbo behandlar min dotter med full respekt.

Jag skulle inte kunna behandla mina bonusar på ett annat sätt än vad jag gör mot mitt eget barn.

Ni som inte accepterar era bonusar kan sitta själva för ni är inte värda ngt

Håller med dig, tycker ts med vuxen dotter kan flytta ihop med mannen och hans ena hemmaboende barn. Sen får vi se hur länge det dröjer innan de börjar skava på varann, när mannen tycker att ts dotter ska flytta ut, och ts börjar störa sig på hans barn som inte gör lika mycket hemma som ts dotter gör, osv i all oändlighet.

För egen del så blev relationen till särkullarna sämre ju längre vi bodde ihop och ju mer jag träffade dem. 
Det märktes verkligen att det var människor som jag aldrig själv skulle valt att umgås med. Vi är artiga och så, men det är hur stelt som helst för vi har absolut inget att säga varann. 

Det beror helt på människan.Väldigt sociala,öppna vuxna har det lättare att leva i bonusfamilj.Dom som inte vill vara ensamma.Det är perfekt då.