Inlägg från: Anonym (Ledsen) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Ledsen)

    Hur ska man orka?

    Hade ett tidigt missfall i mitten av augusti, hann till vecka 6 (5+0). Blev så klart jätteledsen, men kände att det fanns stort hopp att bli gravida snart igen. Och så blev det, ingen mens imellan utan blev gravid direkt.

    Men igår började jag blöda igen och ett nytt missfall är faktum. Kom till vecka 8 (7+0). Trodde verkligen att det skulle gå denna gången och att vi skulle få en liten majbebis.

    Hur fan ska man orka? Just nu känns det som att vi inte kommer kunna få fler barn, har en snart tvååring.

    Att inte få uppleva bebistiden igen känns helt fruktansvärt, hur lycklig jag än är att jag har fått göra det en gång. Känns som att jag går sönder inombords när jag tänker på det.

    Hur gör ni som har fått upprepade missfall för att orka?

  • Svar på tråden Hur ska man orka?
  • Anonym (Ledsen)
    Anonym (Susanne) skrev 2021-10-02 20:27:43 följande:

    Beklagar missfallet och förstår din sorg och frustration då jag kände så under flera månader som vi försökte få till ett syskon. Jag fick inga missfall utan jag blev inte gravid. Efter ett halvår gjorde vi en fertilitetsutredning där allt såg normalt ut och den sista undersökningen jag gjorde var en spolning av äggledarna, och den månaden blev jag gravid! Det kan ha varit en slump, eller inte. Men oavsett så är det skönt att veta att inget är fel.

    Det positiva för er är ju att ni kan bli gravida i alla fall, men en utredning kanske kan visa varför det blir missfall. Gå privat så går det fortare. Hur gamla är ni?


    Tack för att du svarar <3 Grattis till graviditeten! Ja, funderar på att gå privat, just om det faktiskt är något som kanske är "lätt" ordnat så att vi kan gå vidare. Jag är 31 år och min man 35.
  • Anonym (Ledsen)
    Anonym (G.) skrev 2021-10-02 20:35:57 följande:

    Beklagar sorgen! Jag har ?bara? ett ma i v 12, upptäcktes på kub (dog i v 11+2) men det tog fruktansvärt hårt på mig. Mådde så dåligt, var sjukskriven och kände ingen glädje alls. Skulle blivit vårt första barn. Var så orolig och rädd att de aldrig skulle fungera. Var på efterkontroll och då såg de en cysta på ena äggstocken. Bröt ihop totalt.

    Men nästa gång jag skulle på återkontroll av cystan så fanns den inte kvar och istället fanns där en liten bebis. Vår dotter! Har sedan två söner varav graviditeterna kantats av blödningar, myom osv.

    Hoppas så det är er tur nästa gång. Ta samtalsstöd och tillåt dig sörja det som inte blev. Blicka framåt och skulle det hända en gång till så får ni en utredning och hjälp. En liten tröst mitt i sorgen. Hur gamla är ni?


    Tack för att du svara <3

    Vad underbart att ni fick se en bebis på kontrollen! Vilken överraskning det måste ha varit.

    Försöker sörja men finner det svårt att hitta "rätt nivå" då det blir mörk väldigt fort. Ja, om det skulle bli ett missfall till måste vi orka med en utredning. Jag är 31 år och min man 35.
Svar på tråden Hur ska man orka?