• Anonym (Ts djurägare)

    Så ledsen, behöver en virtuell kram

    Har nu gråtit i två dagar i rad så jag behöver verkligen en virtuell kram.

    Har en katt som följt mig genom livet i tio års tid nu, alltid varit där sen han kom som en vuxen omplacering. Älskar den här katten något alldeles enormt, han betyder allt. Jag är ingen kattmänniska men han valde ut mig på något vis.

    Har i veckan fått reda på att han sannolikt har en tumör i magen i något organ. Det ska undersökas vad det är och vilka behandlingsalternativ som kanske finns. Men jag är så vansinnigt ledsen och oroad att det här kanske är slutet och målar fan på väggen konstant i huvudet. Ser bara värsta möjliga scenario.

    Han är min älskling och en sån katt man hittar en gång i livet. Att tänka att det kanske är slut känns som att jag faller ned i ett mörkt hål. Han är den enda katt jag kommer ha, tror inte jag kommer någonsin köpa en annan.

    Så fort jag pratar med någon börjar jag gråta.

    Han är en äldre katt men han har varit så pigg och alert och allt har alltid sett bra ut, så jag hade trott att vi hade många år kvar och att han skulle somna in själv. Har tom fått höra av veterinärer att han kommer bli en gammal katt. Och så kommer denna kalldusch från absolut ingenstans.

    Som sagt, sitter bara redan nu och störtgråter så behöver nog bara alla virtuella kramar jag kan få som stöd.

  • Svar på tråden Så ledsen, behöver en virtuell kram
  • Anonym (Ts djurägare)
    Kråkungen skrev 2021-10-15 20:32:12 följande:

    Och här kommer självklart ett helt lass stora kramar även från mig 


    Tack.

    Jag försöker hålla fast vid hoppet att tumören kommer visa sig antingen godartad eller iaf opererbar. Första bedömningen var otydlig om den var snäll eller elak. Så jag jobbar på det här med hopp och att det kommer finnas en väg framåt. Vissa timmar går bättre än andra.
  • Kråkungen
    Anonym (Ts djurägare) skrev 2021-10-16 14:18:30 följande:
    Tack.

    Jag försöker hålla fast vid hoppet att tumören kommer visa sig antingen godartad eller iaf opererbar. Första bedömningen var otydlig om den var snäll eller elak. Så jag jobbar på det här med hopp och att det kommer finnas en väg framåt. Vissa timmar går bättre än andra.
    Åh, jag fattar precis... Jag håller verkligen alla tummar och tår för att det visar sig vara en godartad tumör Hjärta
  • Anonym (Ts djurägare)
    Kråkungen skrev 2021-10-16 19:30:47 följande:

    Åh, jag fattar precis... Jag håller verkligen alla tummar och tår för att det visar sig vara en godartad tumör 


    Jag med. Så länge den går att behandla med gott resultat om livskvalitet är det ju en sak. Det är ju det man hoppas på så skrutten kan få må bra en stund till.

    Han har givit mig så mycket utan att nog veta om det själv, den kärlek man får av ett djur är så ovillkorlig på något vis. Så jag vill ju att han ska må bra.
  • Kråkungen
    Anonym (Ts djurägare) skrev 2021-10-16 20:17:17 följande:
    Jag med. Så länge den går att behandla med gott resultat om livskvalitet är det ju en sak. Det är ju det man hoppas på så skrutten kan få må bra en stund till.

    Han har givit mig så mycket utan att nog veta om det själv, den kärlek man får av ett djur är så ovillkorlig på något vis. Så jag vill ju att han ska må bra.
    När kommer du att få besked - vet du det? 
  • Anonym (Ts djurägare)
    Kråkungen skrev 2021-10-16 21:00:17 följande:

    När kommer du att få besked - vet du det? 


    Nä, ska bokas in undersökning nästa vecka som ska ge mer svar. Men dröjer nog inte allt för länge.
  • Kråkungen
    Anonym (Ts djurägare) skrev 2021-10-16 21:40:49 följande:
    Nä, ska bokas in undersökning nästa vecka som ska ge mer svar. Men dröjer nog inte allt för länge.
    Ok. Rapportera gärna hur det går Hjärta
  • Anonym (Ts djurägare)

    Tack alla som svarat. Tycker hela läget är så hemskt. Insåg också att min försäkring blivit minskad pga att kissen är äldre så alla kostnader för inlagda nätter och alla undersökningar de gjorde, plus skyhöga akutavgifter har som sagt tömt den. Det går fort när det blir mycket på en gång och akuttider är allt som går att få. Hade inte världens största försäkring pga att jag haft det i IF, det bolag som försäkrat bäst mot tandproblem historiskt. Har under årens lopp haft kostnader för kanske 30000 på det så det har känts som en bra lösning eftersom just alla veterinärer sagt att han varit frisk förutom sina tänder.

    Tyvärr kunde man inte byta till en större försäkring inom IF när kissen var äldre så det var låst. Har verkligen försökt tänka på allt med katten, försäkrad och chippad och kontrollerad och allt - och ändå hamnar man här med problem.

    Jag hoppas verkligen att det är botbart detta nya och på ett vis som ger livskvalitet flera år till. Just nu mår lillskrutten bra vad det verkar, äter och gosar, putsar sig, går på låda och är nyfiken på omgivningen. Men mattes oro är stor.

    Han skulle klara en operation eftersom han har så bra värden i övrigt så jag hoppas verkligen att det är allt som krävs, att det bara är olyckligt placerade inte-för-farliga tumörer som ställt till oreda. Sen är han äldre så jag tror ju inte jag får ha honom hos mig en evig tid till, men kan jag ge honom några fina seniorår till kommer jag kämpa för honom.

  • Anonym (Ts djurägare)
    Kråkungen skrev 2021-10-16 22:01:30 följande:

    Ok. Rapportera gärna hur det går 


    Rapporten hittills är bara att man inte vet något än. Kan vara godartade förändringar. Kan vara elakartade förändringar men som går att operera. Kan vara en primär tumör med metastas som går att operera och hålla borta i x antal år. Kan vara värre.

    Så många om. Så många funderingar. Om man kan operera bort tumörerna i en utsträckning så de inte skapar problem på flera år utan ger massa bra liv så kan jag tycka att det är värt det, både ekonomiskt och etiskt. Men den här väntan på besked är rent vidrig.
  • Anonym (Ts djurägare)

    Fick låta lillkatt somna in.

    Har aldrig gråtit så mycket och så tröstlöst som nu. Aldrig. Jag kunde inte rädda honom.

    Det var helt obotlig cancer som påträffades av slump.

    Känner mig tom. Min älskade lille katt, jag kunde inte hjälpa.

  • Kexsmula
    Anonym (Ts djurägare) skrev 2021-11-06 17:24:07 följande:

    Fick låta lillkatt somna in.

    Har aldrig gråtit så mycket och så tröstlöst som nu. Aldrig. Jag kunde inte rädda honom.

    Det var helt obotlig cancer som påträffades av slump.

    Känner mig tom. Min älskade lille katt, jag kunde inte hjälpa.


    Åh, jag beklagar sorgen! Han har det bra där han är nu i alla fall, det är jag helt säker på.

    Och du har hjälpt honom! Glöm inte det. Du gav honom ett rikt liv med kärlek, vård när han behövde det och hjälpte honom somna in när det inte gick mer. Du har gjort allt och lite till för din älskade katt och han kände din ovillkorliga kärlek och fick ett underbart liv med dig.
  • Anonym (Ts djurägare)
    Kexsmula skrev 2021-11-06 18:39:13 följande:

    Åh, jag beklagar sorgen! Han har det bra där han är nu i alla fall, det är jag helt säker på.

    Och du har hjälpt honom! Glöm inte det. Du gav honom ett rikt liv med kärlek, vård när han behövde det och hjälpte honom somna in när det inte gick mer. Du har gjort allt och lite till för din älskade katt och han kände din ovillkorliga kärlek och fick ett underbart liv med dig.


    Tack. Han drog sig undan sista dagarna och kröp upp precis på filtar och så där jag var. Satt med honom hela vägen och klappade honom lugnt trots att jag bara ville skrika av sorg.

    Men det kommer ta ett tag att komma förbi känslan att jag inte kunde rädda honom.

    Men tack. Det är tungt nu.
  • Anonym (Nalle)

    Åhhh beklagar verkligen!!

    Usch det är så hemskt när en pälskling måste lämna jordelivet..

    Jag har varit där flera gånger och det är precis lika jobbigt varje gång. De är ju helt unika för oss, även om andra tycker att det bara är en katt. Vi kan deras minsta egenhet och älskar dom ovillkorlig, och dom älskar oss, ända till slutet.

    Jag skickar en bamsekram. Gråt, bara låt tårarna rinna. Ta dag för dag. Gör så mycket du bara känner och vill. Gläds åt alla era minnen och kom ihåg att utan dig hade kisen kanske inte ens haft ett liv. Du gav allt du kunde!

    Kram

  • Anonym (Ts djurägare)
    Anonym (Nalle) skrev 2021-11-06 21:53:30 följande:

    Åhhh beklagar verkligen!!

    Usch det är så hemskt när en pälskling måste lämna jordelivet..

    Jag har varit där flera gånger och det är precis lika jobbigt varje gång. De är ju helt unika för oss, även om andra tycker att det bara är en katt. Vi kan deras minsta egenhet och älskar dom ovillkorlig, och dom älskar oss, ända till slutet.

    Jag skickar en bamsekram. Gråt, bara låt tårarna rinna. Ta dag för dag. Gör så mycket du bara känner och vill. Gläds åt alla era minnen och kom ihåg att utan dig hade kisen kanske inte ens haft ett liv. Du gav allt du kunde!

    Kram


    Tusen tack. Ja, den här katten var något speciellt för mig. Köpt som en vuxen omplacering, följde mig som en hund. Var med mig under några riktigt jobbiga episoder i livet och jag har gjort allt för honom för att han alltid ska ha haft det bra.

    Var jag ledsen kröp han nära, var jag glad ville han leka. Alltid, alltid genomsnäll. Råkade riva mig en gång när han tappade balansen lite och blev så förfärad att han höll sig undan till jag hittade honom och klappade om honom, då kom han fram igen.

    Tror aldrig jag kommer hitta en katt som honom igen, har aldrig klickat så helt med ett djur som med honom. Jag är inte ens en kattmänniska utan är rätt rädd för katter men den här kissen och jag förstod varann på något annat vis. Det funkade.

    Hade varit beredd att betala vad än en operation skulle ha kostat om den bara hade varit möjlig och hsde givit honom fler år med livskvalitet. Har alltid tagit honom till veterinärer vid behov, letat igenom alla butikers sortiment på mat för att hitta det han ville äta mer av, och försökt sätta honom så högt hela tiden, varje dag av alla år. För han gav mig så mycket.

    Jag har fått förklarat att det han drabbades av inte gick att upptäcka innan det gått för långt för att åtgärda, men det hjälper inte sorgen i hjärtat så mycket. Jag har ångest att jag inte kunde rädda honom. Att jag inte kunde göra mer. Att jag inte kunde lösa det. Att jag inte ändå anat något tidigare som gjort att det upptäckts i tid.

    Jag saknar honom så oändligt mycket.
  • Anonym (Kram)
    Anonym (Ts djurägare) skrev 2021-11-06 17:24:07 följande:

    Fick låta lillkatt somna in.

    Har aldrig gråtit så mycket och så tröstlöst som nu. Aldrig. Jag kunde inte rädda honom.

    Det var helt obotlig cancer som påträffades av slump.

    Känner mig tom. Min älskade lille katt, jag kunde inte hjälpa.


    Beklagar så väldigt mycket. Så fruktansvärt för dig. Tillåt dig att sörja, det är det enda jag kan säga. Vad än andra säger vet vi som älskar våra djur vad de betyder för oss. Stor kram.
  • Anonym (Liu)
    Anonym (Ts djurägare) skrev 2021-10-15 18:14:44 följande:

    Har nu gråtit i två dagar i rad så jag behöver verkligen en virtuell kram.

    Har en katt som följt mig genom livet i tio års tid nu, alltid varit där sen han kom som en vuxen omplacering. Älskar den här katten något alldeles enormt, han betyder allt. Jag är ingen kattmänniska men han valde ut mig på något vis.

    Har i veckan fått reda på att han sannolikt har en tumör i magen i något organ. Det ska undersökas vad det är och vilka behandlingsalternativ som kanske finns. Men jag är så vansinnigt ledsen och oroad att det här kanske är slutet och målar fan på väggen konstant i huvudet. Ser bara värsta möjliga scenario.

    Han är min älskling och en sån katt man hittar en gång i livet. Att tänka att det kanske är slut känns som att jag faller ned i ett mörkt hål. Han är den enda katt jag kommer ha, tror inte jag kommer någonsin köpa en annan.

    Så fort jag pratar med någon börjar jag gråta.

    Han är en äldre katt men han har varit så pigg och alert och allt har alltid sett bra ut, så jag hade trott att vi hade många år kvar och att han skulle somna in själv. Har tom fått höra av veterinärer att han kommer bli en gammal katt. Och så kommer denna kalldusch från absolut ingenstans.

    Som sagt, sitter bara redan nu och störtgråter så behöver nog bara alla virtuella kramar jag kan få som stöd.


    Vet att det är tungt. Men när människor går bort ska man sörja och gå vidare. i graven blir man gladast om de människor man älskar fortsätter att leva gott. Det sista man vil i graven är att de man älskar blir deprimerade och slutar att leva ett fullgott liv i förtid. Det räcker att ett liv släckts.
  • Anonym (Ts djurägare)
    Anonym (Kram) skrev 2021-11-07 08:48:10 följande:

    Beklagar så väldigt mycket. Så fruktansvärt för dig. Tillåt dig att sörja, det är det enda jag kan säga. Vad än andra säger vet vi som älskar våra djur vad de betyder för oss. Stor kram.


    Tack. Ja de gör ju det. Saknar de små sakerna med honom. Tassen i ansiktet på morgonen, det gruffande jamet när maten inte kom när den exakt skulle. Allt sånt.

    Sån extrem saknad. Känslan att inte få det där igen skär så hårt.
  • Anonym (Ts djurägare)
    Anonym (Kram) skrev 2021-11-07 08:48:10 följande:

    Beklagar så väldigt mycket. Så fruktansvärt för dig. Tillåt dig att sörja, det är det enda jag kan säga. Vad än andra säger vet vi som älskar våra djur vad de betyder för oss. Stor kram.


    Nu har det gått ett par veckor och sorgen är lika stor så fort jag tänker på kissen. Jag VET logiskt att det var rätt beslut och jag är stolt över mig själv att jag orkade vara med när han somnade in. Men jag har svårt att få bort minnesbilderna av det. Och oron att han kände att matte svek honom. Det är svårt att släppa.

    (Och jag vet att många anser att det ?bara? är en katt men för mig var han så väldigt mkt mer.)
Svar på tråden Så ledsen, behöver en virtuell kram