Börjaompånykula: det är inte ett progesterontest jag tog. Jag tog fertilitet i allmänhet (sköldkörtel, testosteron, amh, shbg mm). Enligt min läkare är progesterontest pengarna i sjön. Han menade att om du har en skala mellan 50-500 så om du inte har ngt referensvärde för dig själv så är det omöjligt att veta vad som är lågt. Han menade att det som är lågt för en kvinna kan vara 250 medans en annan kvinna kan ha 100 och det räcker alldeles utmärkt för hennes graviditet. Vet inte såklart om detta stämmer men det var en av frågorna jag hade till honom. Han sa att det bara var relevant över tid. Dvs utan en läkare och flera tester så kan man inte veta om det är lågt för dig. Han skrev ut ändå för han menade på att det finns inga negativa effekter och eftersom att jag har pcos och det är proghämmande så fanns det ingen förlust med att ta det.
det testet jag tog kollade äggreserv, shbg genom AMH som är värde för pcos, sköldkörteln är viktig också. Sedan kan man ju skicka karln sin på simprov också. Den är ju minst lika viktig. Då får man ju se hur de små grodynglen mår också.
Usch vad jag håller på och oroar mig trots att jag inte skulle oroa mig. Helt värdelöst att sitta och känna efter. Mår inte alls illa just nu, brösten känns oförskämt osvullna om än lite ömma men inte lika ömma som tidigare i veckan. Magen är inte i närheten av lika svullen längre. Kissnödigheten har typ försvunnit, har en känsla av molvärk men inte alls lika stark. Vecka 5 alltså? fy fan vad kul det är?NOT!
jag tror att när man levt genom karusellen MA så har man tittat ner i pandoras box och det var det typ. Känns inte som att jag väntar barn. Känns som att jag väntar missfall. Sorgligt va! Jag vill verkligen tro på den graviditeten men fan va svårt det är.
Hoppas ni reder er där ute och kämpar på. Plusset kommer och rätt vad det är sitter ni här och oroar er över missfall igen. Undrar bara va fan man ska göra för att slippa ångest och oro. Hade varit så jävla snällt av livet om man bara kunde få sitt jävla plus, må som en kräksjuk säl hela första 12 veckorna för att sedan gracefully kliva in i en perfekt gravidmage. But nooo?.
Livet måste bråka lite till med dem som livet redan bråkat med. Rimligt och rättvist!
Tack för peppen! Det går verkligen upp och ner. Veckorna känns så sega. Lite samma sak som före plus när man väntar på ÄL typ.
Stackare! Förstår verkligen. Det är som ett stort hån och det blir så jävla jobbigt. Som att ens egna tankar inte var jobbiga nog utan hela världen påverkar en. Funderade på en sak häromdagen. En tanke som faktiskt slappnade av min hjärna lite var att hundra procent bestämma att jag inte kommer få något barn förrän början på 2024. Dvs om över ett år. Jag visualiserade livet och det kommande året längre fram. När jag väl bestämt mig för det så var det som att alla ÄL fram till typ maj 2023 bara var övningskörning och ett sätt för min kropp att förbereda sig. Det var en ganska avslappnande inställning att ha för det satte mindre press på mig att lyckas snart. Det var som att jag förlät min egen kropp för att den inte lyckades och kunde leva lite mer här och nu. Är det något du skulle kunna ställa dig in på? Kanske kan kännas lite krystat i början men blir lättare ju mer du upprepar tankarna för dig själv.
stora kramar till dig! Det kommer att bli bra! Du kommer att lyckas! Du är inte ensam!
Jaa, usch veckorna går sakta förstår jag. Är du i vecka 6 nu eller vilken vecka är du i?
Bra idé! Ska försöka tänka lite så :) Kan nog hjälpa lite faktiskt :)
Tack! Skönt med lite pepp emellanåt!
Grattis Kringlan! så härligt med ett +!!
Du borde höra av dig till en bm Eller vänta till inskrivningen men iallafall berätta om din oro! Har pratat med många efter vårt sena missfall, kurator, läkare och bm?. Dom har alla sagt det att vid eventuell ny graviditet är det bara att höra av sig för det finns hjälp att få mot oron för den kommer vara där, inte bara dom första veckorna utan det som hände oss hände ju v20, så vid eventuell ny graviditet lär oron vara där hela vägen och ifall det går vägen så även då bebis är född. Och ett Barn är ju lika efterlängtat i v5 som i v40, klart man har hunnit förbereda sig mer och ställt in sig desto längre tid som gått och hela scenariot där man förlorar barnet blir ju olika beroende på vilken vecka, men längtan efter ett barn är ju detsamma. Iallafall så hör av dig! Dom kan kanske inte får oron att försvinna, men hjälpa dig längst vägen så du kan njuta lite även om det känns omöjligt. Veckorna känns som en evighet, tills man kollar tillbaka på det och plötsligt har tiden aldrig gått så fort som då man varit gravid.
För min egen del så skrev jag ju att jag fått positivt på cb äl-stickor. 2v senare typ 10nov då bim var så var grav test negativt. den 15 var det fortfarande neg, tog då ett äl som var positivt igen och den 17 va äl neg. Kroppen verkar inte vara helt 100 på banan, ägget kanske inte lossnade riktigt första gången, får väl se nu om 2v om mensen dyker upp eller om man har turen att få bli gravid igen. Känns som ett mörker ifall februari kommer och jag inte är gravid, den 24 februari var hon beräknad, våran dotter💔 Vill bara ha något att se fram emot i domhär fruktansvärda tiderna, och någon som kan hjälpa mig ur dom? spelar ingen roll hur många kuratorsamtal, kommer inte kunna bli lycklig om jag inte får bli gravid, ungefär så känns det. Och de känns inte heller bra, sjukt otacksamt mot det jag har här i livet, men det jag förlorat väger över? kommer aldrig få henne tillbaka, och bara för jag får ett till barn kommer jag aldrig glömma henne och sorgen kommer alltid finnas kvar, tomrummet i hjärtat kommer finnas kvar men tomrummet här bredvid mig kanske kan fyllas lite iallafall?
Tack för all pepp! Fortfarande nojjig delux. Symtomen kommer och går men jag skall på UL på Tisdag iaf så väntan är inte så jäkla lång iaf. Det jobbiga är att jag tar ju hormoner så de symtomen jag har är jag orolig skall bero på hormonerna och inte graviditeten. men vi får se.
TS - jag hade svamp förra graviditeten. Det är ofta ett tecken på kraftig hormonförändring så kanske ett plus denna månaden? Håller tummarna för din skull // 
Okej, så den här dagen gick väl lite sådär då?
fick ett tidigt ultraljud. Läkaren var rätt övertygad om att det var FÖR tidigt för hjärtslag. Mycket riktigt. Där finns ett embryo men inget hjärtslag (ännu eller alls). Så att en veckas väntan till nästa UL. Rätt jobbigt eftersom att jag redan lever i övertygelsen om att det inte kommer gå så bra den här gången heller.
Jag borde kanske inte klaga för jag vet hur många i tråden som kämpar för att få ett plus. Men ni vet den där rädslan ni är rädda för kommer att äta upp er levande när det där pluset väl kommer, yup, it?s here!
Tänkte att det vore rätt gött att somna nu och vakna om en vecka! Kunde jag inte bara fått lite hjärtslag idag, det hade varit så jävla schyrre om livet bara ville funka så? Nej då! Jag får snällt vänta och vara neurotisk en vecka till! High five livet!
hur går det för er alla där ute? Supertyst i tråden!
Tänkte precis på dig och hur det gått för dig igår. Okej, men det är väl väldigt vanligt som du säger att man inte kan se ett hjärta slå så tidigt. Men förstår din oro och man är rädd att det blir missfall igen. När skulle du dit nästa gång?
Här går det segt. Jag testade mig häromdagen och det var negativt så väntar in mensen. Har varit illamående varje morgon nu det senaste men det kan jag få innan mens. Men hatar att övertänka och tro att det är graviditet. Har fått svamp med (fick reda på ett prov igår som jag tog) Så ska köpa svampmedel idag. Dock har det gått över så vet inte om det behövs? Får säkert min mens idag med och då kan jag inte behandla :(
Nu står jag i flera val känns det som. Ska jag köra på som vanligt nästa cykel, kanske ta det där progesteronblodprovet som jag pratade om eller är det ovärt? Har betalat för det men inte gjort det?.eller ska jag klicka hem progesteronkräm direkt receptfritt? Någon som har erfarenhet av krämen? Tänker att man ändå kan testa om jag tar det på rätt dagar. Vill inte att det ska stjälpa mer än hjälpa dock.
Ja det är såklart skitstökigt i hjärnan nu. Symtomen fluktuerar också lagom till det här så man är ju redo på att hantera ett mf till. Jag skall dit på onsdag om en vecka.
Stackare! Jag fattar att det är skitjobbigt. När förväntar du dig mensen isf? Varför måste det här vara så himla jobbigt för vissa och för andra är det som en walk in the park?
Tycker du skall ta testet om du ändå redan betalat. Men kolla om du kan reklamera. Enligt internetköpslagen borde du iaf ha minst 2 veckor. Men kan bli intressant att se vad de säger om referensvärdet eftersom att min läkare lät så himla säker på att det typ är jätteindividuellt.
Men du borde kunna använda krämen iaf för yttre behandling när du har mens. Jag tror till och med att om du påbörjar behandling nu så borde du va safe. Som att livet inte var jobbigt nog liksom?
Förstår att det är jobbiga tankar! Du får försöka underhålla dig med något till nästa vecka, men förstår att man även försöker att förbereda sig för ev missfall :(
Eftersom min cykel är lite oregelbunden så vet jag inte riktigt men förväntad typ imorgon eller övermorgon.
Håller med! Att vissa ska ha det så enkelt och tänka att det aldrig händer dem och behöver inte ens vara oroliga och andra får kämpa sig till en graviditet och sen gå oroliga hela 9 månader igenom?så sjukt orättvist!
Ska kolla om jag kan reklamera, annars får jag väl ta testet ändå haha :)
Jag köpte svampmedel idag och tar det inatt, har ju inte fått mensen än så då går det ju bra :)
Kringlan:
Jag kunde få tillbaka pengarna för progesterontestet. Så det var ju bra :) Har beställt progesteronkräm nu så ska testa det nästa cykel.
Blev ledsen nu ikväll igen. Känns som detta tär på både mig och min partner. Vi försöker leva på som vanligt men ibalnd slår det en så hårt och det känns som att man ligger bara för att skaffa barn osv. Känner ni igen er?
Vill ju inte att det ska vara såhär - Ibland känns det som vi blir starkare och ibland känns det jobbigt. Men vi har verkligen stöttat varandra men ibland är vi bara människor.
Ingen mens i sikte än men negativt gravtest idag igen :(
Känns lååångt kvar tills nästa chans?.
Ledsen: Skönt att vi tänker på varandra och har varandra att skriva av oss på. Fertilt sekret är ju bra! Då får ni mysa till det lite extra :) Jag håller alla mina tummar!
Nu kom mensen :( Puuuh, långt kvar till nästa BIM, 31/2. Snälla tomten ge mig ett plus på nyårsafton, det är allt jag önskar mig i december haha :)