Hur tror ni att vårt samhälle se ut om 25 år

Om 25 år har människan antingen anpassat livet efter miljökatastrofen eller lever en bit in i den utan att ha anpassat, vilket innebär att fler flyr länder emellan och att nya platser blir attraktiva att bo på, till exempel på behörigt avstånd från vattendrag som kan svämma över.
Vatten som svämmar över innebär också att bakterier sprids och pandemierna kan bli fler, men inte nödvändigtvis dödligare. 

Om 25 år är alla som minns ett liv utan rörliga bilder som film och tiktokklipp döda och alla unga människor är uppvuxna med att en mobiltelefon är något vardagligt och naturligt, det sätt man kommunicerar på när man inte är tillsammans fysiskt. Brev och frimärken kommer att kännas som kuriosa, om inte elbrist gör att det elektroniska sättet att kommunicera blir en lyxvara och nya sätt utvecklas. 

På grund av den globala tekniken känner de flesta vuxna i världen om 25 år till att människor har olika religion, ursprung och kultur vilket gör att det inte kommer att vara möjligt att sprida mytologiska föreställningar om fornstora dagar i Sverige eller Ryssland eller Kina, eller kommande stora dagar för ett religiöst jätterike. Om information hotar makten kommer det att innebära att de som vill ha makt vill stänga ner informationen och/eller kontrollera den, och det kan ha lyckats om 25 år, helt eller delvis. 
Om 25 år finns i så fall inte platser som Familjeliv, Flashback, Reddit och Twitter där allmänheten har ordet i samma utsträckning. Dagens Nyheter stängde nyligen sitt kommentarsfält, vilket är en tendens i en rörelse bort från den värld där även allmänheten tar ordet. 

Vad man kan vara säker på är att människor om 25 år fortfarande kommer att vilja ha makt, skönhet, ungdom och sexuella kontakter. De kommer att vilja ha barn och vad de vid tidpunkten uppfattar som ett gott liv. Vad människor uppfattar som ett gott liv vid tidpunkten om 25 år är svårt att förutse. Ett lätt sätt att uppnå ett gott liv är att det ska finnas en synlig grupp som har det sämre. Om 25 år liksom idag kommer fattiga, sjuka och ensamma därför ses som lovligt byte. Vad man kommer att kalla deras bostäder och bostadsområden för beror på om de tillhandahålls av samhället eller om de måste bygga dem själva. Hur det än är kommer de fattiga, sjuka och ensamma i länder som vårt, som har incels av alla kön, ha blivit fler till antalet och i mer varierande åldrar. Självmorden och missbruket kommer att öka i denna grupp om inget görs, och behovet hos lyckligt lottade av att distansera sig från den man uppfattar lever i misär kommer att vara större i takt med att lidandet i gruppen blir större. Det märks idag på att ensamhet vidtas bort som incelns eget fel och fattigdomen ses som brist på initiativ. Fler familjer kommer därför i dessa länder kommer att bestå av vuxna i olika åldrar och generationer som tillsammans försörjer sig via samhället och via daglön och kriminalitet.

Om länder om 25 år har väldigt stora problem med att ta hand om sin befolkning kommer de då liksom idag att låta sig domineras i utbyte mot hjälp utifrån. EUs detaljregler kommer inte att finnas, och om EU finns kvar kommer det att ha en annorlunda organisation, utifrån att Ryssland och Kina kommer att önska dominera och även möjligen delvis kunna göra det i kraft av folkmängd och kolonisationslusta. Men det kan inte ske utan de rika och mäktigas goda minne. Jag tror inte att något av dessa länder klarar att ta över världen så att säga, utan det sker gradvis glidningar utifrån vad de privilegierade kan tänka sig att gå med på. Nya avtal sluts utifrån nya kortsiktiga intressen, eftersom majoriteten av de mäktiga har svårt att tänka långsiktigt utan föredrar agila fantasier, och vi som är längre ner i hierarkierna kommer sakta men säkert att prioriteras allt lägre.

Den här ordningen märks redan idag men kommer att normaliseras i takt med att barn växer upp i så kallade fina områden och får höra om att det finns fattiga någonstans långt borta, men som inte är så fattiga utan skulle ha det bra om de stannat i sina hemländer eller tagit tag i sina liv. (Det här sista är tankar jag har efter att ha läst inlägg på Familjeliv så det är osäkert om det stämmer, men det visar ändå på någon typ av tendens).

Sammanfattningsvis kommer det om 25 år att vara större klyftor som har normaliserats, ett försvagat EU och möjligen ökad teknisk krigföring. Jag tror egentligen inte på att atombomber och sådant blir stort eftersom alla inser riskerna även för de mäktiga med sådant som förgiftar miljön. Att det finns extremhöger som samtidigt är miljövänner är ett tecken på det. Så en smygande rörelse mot krig om resurser och en större andel som lever under svåra förhållanden även i vår del av världen, tills det gått så långt att ett mänskligt hjärta tar steg för att vända den orättvisa utvecklingen, precis som skett flera gånger tidigare under historien. 

Jätteintressant att läsa dina tankar. Jag tror att mobilen finns kvar, precis som tvn finns kvar i många hem. En lagom stor skärm att kunna ha för alltifrån sängläsning och sängtittning och sängchatt är en underbar uppfinning. I och för sig nämner du VR-världar, men det är inte gör alla. De flesta vill ha en kombination av fysisk och elektronisk kontakt. VR är för samma människor som gifter sig med en sexdocka tänker jag, men kanske vet jag för lite.

I stycke 2 kommer du in på en idealistisk värld som jag finner behaglig men inte kompatibel med det tävlingsdjur som människan är. Men kallt väder och självkörande bilar stämmer nog. 

I stycke 3 är du inne på maten. Det passar säkert folk som inte tycker om god mat, och färdigrätterna för dem kan säkert utvecklas, men de flesta av oss älskar att äta god mat, och god mat måste lagas med kärlek, av en människa.

Samma sak med omvårdnad i stycke 4.Det är bara människor som kan ge god omvårdnad. Däremot kirurgi kan säkerligen robotar göra bättre.

Hur vi kommer bo beror på många saker. Men jag tror att skyskrapor är på väg ut eftersom de är så otrivsamma. De passar människor med visioner och våghalsiga sinnen. Kanske är det i dem de som inte har något val får inhysas? Små orter får den storlek de som bor där bygger tillsammans. 

1998 hade jag mobiltelefon men inte smart telefon, vet inte om det fanns. Det var dyrt att flyga så jag åkte långdistansbuss genom Europa. 1998 var långa flygresor en lyx och en sorts initiationsrit för många unga människor. Det fanns något som kallades backpackers och var nytt då. Man reste med en ryggsäck, bodde på dåliga ställen, festade och blev magsjuk med andra likasinnade och kallade detta att se världen eftersom man även var i tempel och besökte byar. Jag vet inte om backpackerkulturen finns kvar, läste om 55åriga backpackers i tidningen så backpackerkulturen har nog förändrats sedan 1998. Samtliga vänner hittade en hyresrätt och den som köpte en liten bostadsrätt i Akalla eller Gubbängen för en jämförelsevis billig peng gjorde en god förtjänst på värdeökningen. Å andra sidan var risken med att bo i Akalla och Gubbängen mest lite kärvänlig social stigmatisering jämfört med dagens reella risker för det egna livet, även om Gubbängen och Akalla är förorter som är svåra att jämföra sinsemellan.
1998 jobbade jag med att ringa upp folk och fråga vad de hade för elbolag, från en fast telefonlina utan headset. Tekniken är bättre idag. Den sortens jobb finns nog inte kvar. 
1998 var jag inte rädd för att resa som ensam kvinna i Europa. Det är jag inte idag heller. Däremot vill jag inte vara ensam på kvällen i Akalla vilket jag inte hade problem med att vara då 1998. I Gubbängen var det så länge sedan jag var, men har intrycket att det skulle vara rimligt med ensamma kvällspromenader på ett annat sätt där än längst Järvafältet, som dagtid har länge varit ett helt okej promenadstråk, och nog är, bara det att man tydligen kan hitta vapen, knark och skadade människor längst vägen. Det finns dock knark även i buskarna i Abrahamsberg, Bromma. 1998 fanns mindre knark och fler ölburkar kringkastade. Det fanns inte ett trygghetsnummer att ringa i kollektivtrafiken. Färre kvinnor såg ut att vara gjutna av plast. De som har ungdomsbilder kvar från den tid vi är i nu har bilder av hur de såg ut genom ett datoriserat filter, motsvarighet till handkolorerad skönhet. 1998 var fulare och skitigare än andra år under andra decennier. 1998 föreställde jag mig nog att det skulle vara ungefär som då framöver, då det varit ungefär likadant sedan 1948, fast allmänt internet var nytt. 

Angående vad Tvillingmorsan säger om utvecklingen i Sverige: 

Jag tror också på att etnisk "splittring" eller uppdelning kommer att institutionaliseras och normaliseras. Det har uttryckts från olika håll att människor vill bo bland sina likar, och att det kommer att lugna ner saker precis som Tvillingmorsan säger. Om syrianer och somalier accepteras när de bor med sin egen etniska grupp som i Södertälje och Rinkeby kan det bli så. Ordet diaspora används. Det blir ointressant att prata om språkkrav som rasism om olika etniska grupper får starka representanter som talar god svenska. Då kommer dagens språkfientliga antirasism bli irrelevant även i etniska grupper, medan de religiösa konflikter mellan etniska grupper som är relativt osynliga idag kommer att bli politiskt synliga genom fler mindre partier som Nyans. Även om Nyans inte tog sig in i riksdagen nu är det en tidsfråga innan KD inte längre är det enda partiet i riksdagen på religiös grund. Om V också blir ett renodlat förortsparti för en eller ett par enstaka etniska grupper kommer partiet att krympa sakta men säkert. SD kommer definitivt att krympa igen eftersom människor röstar kortsiktigt och vill se snabba resultat kring våldsutvecklingen, vilka är omöjliga att uppnå. 

Jag har en utgångspunkt utifrån typ, de flesta, allmänheten, det vanliga. De som kan mer om teknik/miljö/ekonomi har säkert betydligt mer initierade saker att komma med. Och som Tvillingmorsan säger kommer utvecklingen att bero på om hur länge kriget i Europa pågår och hur stort det blir samt hur kännbar den pågående miljökatastrofen blir i vardagen. 

Jag tror också att liberal-konservativ, religiös-sekulär kommer att bli tydligare. Den antirasism jag retat mig på klumpar ihop precis allt till "medel för min godhet" som jag brukar kalla den här förminskande inställningen till människor med annan etnicitet än svensk.

Du och jag har ju diskuterat flera gånger tidigare där jag är mer nostalgisk och saknar hur jag växte upp, blandat. Samtidigt har jag insett att det jag upplevde som blandat upplevde andra som förtryck, och i andra delar av världen bor man med sin etniska grupp utan att det är något konstigt och fel. Så jag har fått ändra uppfattning där. Och jag tror att du har rätt i att spänningarna skulle klinga av om man slutade lägga negativa värderingar i att många människor vill bo  homogent, och ta det för vad det är. Det socialdemokratiska sanhällsbygget vilade på förtryck av det avvikande, vilket vi som inte var avvikande knappt märkte.

I hela världen pågår spänningar mellan liberalt och auktoritärt. Jag hoppas att både krig och klimathot avvärjs men hur ska man kunna vara säker på något? 

Om vi talar om hur det svenska samhällets städer kommer att förändras så tror jag att det delvis kommer att gå i den riktningen du beskriver, eftersom det är vad människor drömmer om nu (?) Men städerna är uppbyggda så att rika områden ligger alldeles intill områden med hyresrätter, och alltsammans dessutom nära stadskärnor, och därför är drömmen om full homogenitet inte genomförbar. Man kommer dessutom troligen fortsatt kunna välja skola. Därför tror jag nog att det fortsätter att vara blandad kompott i vilka vi möter i vardagen för de allra flesta. Men visst finns det de som stänger in sig så gott det går, av olika skäl, och om det är visionen som många delar så kommer samhället sakta gå åt det hållet. Å andra sidan kommer säkert en eller annan flyktingström som blandar upp segregationen på nytt även om samhället drar mot det segregerade. Grindsamhällen, visst, men få och irrelevanta för flertalet. 

Aviga, även om du främst är intresserad av Sverige och svenskt samhälle om 25 år så påverkas allt av miljökatastrofen och av den följande flyktingströmmar. Om kriget i Europa fortgår påverkar det, om Sverige lämnas utanför NATO en längre tid påverkar det relationerna med våra grannländer. Att Sanna Marin ens poängterade att Sverige inte ska ses som enfant terrible betyder att Sverige redan är enfant terrible i Norden.

Svenskt samhälle kommer att påverkas mycket mer än vad som idag är synligt av islam, eftersom så många utövande muslimer föds och växer upp med det tidigare sekulära Sverige som hemland, men kulturellt tillhör de en religiös diaspora.

Svenskt samhälle har också en utbredd droganvändning som kommer att påverka många familjer i alla klasser negativt vilket ännu inte syns.

Samtidigt kommer det mesta vara sig likt på ytan. Lagar från det gamla öppna samhället är på väg att utredas och kommer säkert att göras om i takt med att det svenska samhället förändrats och blivit mer korrupt och våldsamt.

Hur menar du?
Jag har svårt att föreställa mig något annat än det jag sa att människor med privilegier att bestämma över andra och samarbeta över landsgränser fortsätter med det. Om de bryr sig eller inte om vad som händer med fattiga, sjuka och ensamma kommer att definiera vad som händer med fattiga, sjuka och ensamma. Det finns fattiga och sjuka som har familjer. Där är det en skillnad kulturellt på kollektiva samhällen och ett individbaserat, som det svenska, där man inte anses behöva ta ansvar för sin familj då staten och kommunen ska göra det. 
Men som sagt, hur menar Du? Om de ekonomiska förutsättningarna kastas om väldigt mycket så att Sverige blir ett i huvudsak fattigt land, så som fattigföraktande och/eller invandringskritiska människor ofta föreställer sig när de på nätet beskriver andra som bidragsberoende parasiter, så kommer det fortfarande att vara finnas de som är högst upp i den nya fattigare svenska hierarkin. 

Jag tror inte att uppdelningen utnyttjare-utnyttjade kommer att förändras. Jag tror att vi om 25 år fortfarande kommer att ha stater och samarbeten mellan stater.