Hur tror ni att vårt samhälle se ut om 25 år

Jag håller med och inte med ovanstående. Det är våldsamt och svårt med förändringar som våld eller krig. Det jag håller med om är att det, äntligen, är tillåtet att tycka illa om vad våldet gör med Sverige, eftersom det länge innebar att man var löjlig om man tyckte att det var hemskt
Sedan blev det tillåtet att tycka synd om dem som bodde nära våldet. Nu har det blivit tillåtet att känna att våldet är dåligt för hela landet. Det var inte så tidigare. Jag tror att det är viktigt att komma ihåg det. Men det måste vara fler som visar att de varken gillar våldet eller hetsen mot invandrare, eller den förlegade bilden av att etniska svenskar, vilket jag gissar är vilka du räknar till din grupp, är konflikträdda. Vi har ju inte gjort annat än varit i konflikt med varandra sedan SDs underlag blev en femtedel av befolkningen? Större delen av SDs underlag är etniska svenskar efter större delen av alla som bor i Sverige är etniska svenskar. Synd att framtidsdiskussionen, som hade kunnat bli intressant om mer kunniga människor skrev ska kidnappas av samma gamla migrationsdiskussion.
Miljökatastrofen är större. Kriget är större. Våldet är stort men inte störst. 

Ja exakt. Jag ser den som konstanter. Säkert är jag färgad av att ha blivit bemött som så kallad parasit, men jag upplever att en röst från en person utan resurser inte räknas, medan en röst från en person som redan har resurser gör det, och därför fattar man dåliga och kortsiktiga miljöbeslut på mellanstatliga nivåer. 

Det jag menar är att om man vill diskutera migrationen utifrån perspektivet att migration alltid är ett problem för Sverige så finns väldigt många platser på internet att göra detta på. 

Att skapa en plats där människor bidrar med sin kunskap kring hur världen ser ut om 25 år är mer ovanligt, och tydligen också ointressant för gemene användare, då diskussionen inte kom igång förrän den började handla om invandring här och nu snarare än världen om 25 år. 

Du diskuterar vad du vill. Jag har skrivit några olika inlägg redan. 

Men kanske genom att tänka att man inte vet vad som kommer hända. Miljökatastrofen kommer att tvinga oss att samarbeta eller strida om resurser. Samma sak med kriget i Europa och inflationen i Sverige. Ibland blir saker vad man gör dem till, och ibland har man ingen makt. 

Dina rädslor är begripliga liksom insikten att det inte går att backa tillbaka. Någonting positivt när svåra saker händer på nära håll är att det ger en ökad förståelse för det ena med det andra. Om du är rädd för världskrig och hur det ska drabba dig får du större förståelse för människor som flytt ett krig. Om du är rädd för klimatkrisen och miljöförstöringen och hur den förändrar livsbetingelserna och djurens kroppar kan det leda till att du förändrar hur du lever. Men jag tror att det som kommer att vara sig likt om 25 år är att de flesta enskilda människor sätter sig själva, sina nära och de andra de identifierar sig med främst, eftersom det varit så tidigare. Ibland kommer det fram en person som Greta Thunberg och förändrar saker, men det är då viktigt att inte idealisera, eftersom ingen människa är perfekt. Det säger mycket om vårt svenska samhälle här och nu att man i skämtprogram på tv (Svenska nyheter februari 2023) läser upp citat av (den ikoniske men inte perfekte) Mahatma Gandhi i syfte att, ja, jag vet inte, visa att lilla jag vågar smäda en ickevåldsaktivist (som visserligen sägs ha misshandlat sin fru) 
Vår tid har präglats av internet och allt det nya man kunnat göra via internet, inklusive krigföring. Men nu när våldet blivit fysiskt, både genom kriget i Ukraina och gatuvåldet på svenska stadsgator så blir man ju påmind om att internet på ett sätt är på låtsas jämfört med den fysiska världen. Jag kan inte trösta dig på internet, inte möta din blick eller hålla din hand. Jag kan inte slå dig. Men jag kan smäda dig eller lyssna på dig kring hur du ser på framtiden. 

Jag har haft lite dåligt samvete över att min drogmoralistiska sida tar över ibland. Det beror på en besvikelse över hur drogliberalt samhället har blivit, då varje gram ökar min otrygghet. Jag har tidigare skrivit i denna tråd om att jag tror att om 25 år syns effekterna. Ju fler som knarkar, ju fler blir beroende på ett sätt som är riktigt svårt att ta sig ur. I alla familjer. I alla klasser. De går få från partysugna dumbommar till offer, som översättaren Peter Lindforss på sin tid:

Hej. Jag får intrycket av att du har kunskap som du inte delar med dig av, och därför får jag svårt att hänga med. Jag tolkar dig som en drogliberal och invandringskritisk person, det vill säga, ditt drömsamhälle om 25 år har legaliserat och stängt gränserna, men byggt upp en laglig infrastruktur för droger. Korrigera mig gärna, då det verkar vara något du går igång på att göra. 

1. Jag diskuterar inte invandring av princip. Detta på grund av att invandringskritiker brukar kalla mig naiv flyktingkramare och antirasister brukade kalla mig brunhöger. Så du förstår att du är inte den enda som ser mitt tänkande som "antiintellektuellt" eller "kognitiv dissonans".

2. Skademinimering kan vara rätt väg. Allt jag vet är att ju fler som börjat knarka, ju fler kommer att trilla dit ordentligt och då ska samhället finnas där.

Jag tror inte att det blir något "inbördeskrig" om 25 år. Däremot kommer kriget i Europa och NATOs vara eller inte vara ha påverkat det svenska samhället. Det ska bli spännande att se hur islams ställning ska stärkas i vårt land, för som du säger är islam en växande och aktiv religion i Sverige och det skulle vara märkligt om den nya stora religionej inte påverkar majoritetssamhället mer med tiden. Än så länge ser sig många svenskar som ett sekulärt folk, men det finns en liten trend med kristendom, som, även om det är en sekulär, kulturell kristendom, med säkerhet kommer att få en större betydelse i takt med att muslimer får starkare röster, då islam upplevs som ett hot mot det som man menar är Sverige. Konservativa religiösa intressen ska balanseras mot "svenska värderingar" i form av "öppenhet och liberalism" , exempelvis krav på avkriminalisering av droger och rättigheter för HBTQ-personer. Polyamorösa och religiöst motiverade månggiften har gemensamma juridiska intressen men står i andra frågor långt ifrån varandra. Sverige är spännande att följa samhällsmässigt då landet rymmer så många motsättningar och har utvecklats snabbt på sätt som ingen kunnat förutse.