Försvara sig själv och sitt

Din fråga verkar en aning förvirrad. Först uttrycker du dig som att det är en åsikt du är ute efter, men glider sedan över något som kan uppfattas som kopplat till lagstiftningen.
Vad är det du vill ha svar på, personliga åsikter eller vad lagen säger?

Lagen finns ju till för att skydda människor mot ren dumhet och okontrollerad aggression.

Ingen ifrågasätter vad som är rätt och fel i ett fall där en yngling går in på tomten för att stjäla en cykel... såklart det är fel att stjäla, därför är ett ingripande rimligt.

Men det vore oerhört olyckligt om tomtägaren satte en yxa i huvudet på grabben som visar sig vara 13 och inte är registrerad för något brott sedan tidigare, istället för att bara hejda honom och ringa polisen, vilket han kunde ha gjort.

Ingen förväntar sig det och inte heller lagen har den meningen.
Men om du redan från början har inställningen att våldsanvändningen vid ett ingripande ska begränsas till vad som är nödvändigt endast, så är risken för övervåld mindre än om man går in i en situation med en friare syn på våldsanvändning. Här måste man också beakta att situationsbedömning, reaktion, val, känslomässig påverkan mm inte bara är faktorer för människors beteende i nämnda situation, utan riskerar att påverka beteendet i mer allmän mening, vilket kortfattat innebär att personer ställer till det för sig själva och tar med sig omgivningen i konsekvenserna.

Javisst.

Har även militär skyddsvaktsutbildning där man tittar mycket på lagutrymmet för våldsanvändning.

Du har inte berättat någonting här om händelsen som ger skäl för en annan bedömning från mig heller.

Våldet du använder ska ju vara nödvändigt för att avvärja det brott som pågår.

Knivhugg är nog generellt svårt att motivera som självförsvar. Kniv överhuvudtaget är inget bra självförsvarsvapen.
En knivbeväpnad gärningsman gör man bäst i att hålla på minst en armlängds avstånd. Ett tillhygge typ basebollsträ är bättre.

Inte ens i ditt beskrivna scenario är kniv lämpligt. Risken att själv skadas av den är hög. Kniv kan möjligen (för tränade) användas som attackvapen där du är den som är förberedd, planerande och initierande, medan motståndaren är oförberedd.

Vilket annat tillhygge som helst är mer lämpligt. 

En tjuv har sällan uppsåt att skada någon fysiskt, utan de vill bara ha lättsåld egendom och sedan kunna smita ifrån platsen på enklast smidiga sätt. Detta gör att behovet av våldsanvändning är minimalt i situationen.

Jag vill nog påstå att de flesta, med eller utan träning, har en relativt begränsad, närapå obefintlig kapacitet att försvara sig mot en som planerat har syftet att skada/döda och för offret överraskande går till attack.
Varje grad, nivå och form av avslöjande i syftet och möjlighet för offret till förberedelse inför attacken ökar chanserna markant för att försvara sig.

Det finns två principer av effektivt självförsvar om man inte bär skjutvapen:
1. Håll avstånd. Detta innefattar allt från att fly från platsen, till att med tillhygge och taktik hålla gm på avstånd och undvika att gå i närkamp med gärningsmannen.
2. Raka motsatsen, att med kraft, fart och tyngd övermanna gärningsmannen och snabbt minska hans rörelseförmåga till ett minimum. Förenklat; hoppa på, fälla och hålla fast. I detta kan ingå viss greppteknik.
Det är svårt att använda övervåld i båda dessa taktiker.
Övervåld är ofta ett resultat av att man är oklar med önskad utgång och hur man når dit, för att istället agera känslomässigt med våld som i huvudsak är skadligt för den utsatte. Våld med slag och hugg kan i bästa fall leda till att gm skräms och avviker.Den klaras av på en helg för en person med grundläggande soldatutbildning och skjutvapenvana.
Den inkluderar teoretiska kunskaper främst inriktade på juridiken, samt praktiska övningar där man bemöter personer som inkräktar på området du är satt att bevaka, hantering av batong, handfängsel, hur man visiterar mm.Jag håller med dig.

Jag skulle nog vilja lägga till EU-medlemskapets och Schengen-avtalets underlättande för att smuggla vapen. För de flesta skjutvapen som kriminella använder kommer från Östeuropa.

Fyra män försöker att råna 22-årga Noah i hans hem. I tumultet får Noah tag på en kniv och hugger två av gärningsmännen till döds.
22-åringen åtalades för dråp, men frias nu i tingsrätten.
På en skala av hur allvarligt brottet är, så ligger dråp mellan vållande till annans död och mord. Ungefär grovt våld med oavsiktligt dödlig utgång.

I domen skriver tingsrätten att Noah använt oförsvarligt mycket våld, men att han befunnit sig i en extrem situation. Han ska därför frias helt från dråpmisstankarna. Han döms däremot till sex månaders fängelse för narkotikabrott, ett straff som anses verkställt efter hans tid i häkte.

Tingsrätten dömer samtidigt tre andra för inblandning i rånförsöket mot Noah. Två män döms till 2.5 års fängelse respektive ungdomsvård för försök till rån, och en kvinna döms till ett kortare fängelsestraff för medhjälp till försök till rån.

Dödade två i sitt hem ? i dag föll domen (aftonbladet.se)

Ja, även kriminella har rätt att försvara sig. Men i ett sådant här fall så försvarar offret både sig själv, sitt hem och sina ägodelar, vilket begränsar hans valmöjligheter. En kriminell som i sin brottsutövning råkar ut för våld har inga nackdelar av att avbryta sin verksamhet och lämna platsen och på så vis skydda sig.

Nej, dråp var brottsrubriceringen, inte mord, vilket är rimligt.

Leif G W Persson blev dock förvånad över den friande domen.
PressReader.com - Digital Newspaper & Magazine Subscriptions

Jag håller inte med dig. Brottsrubriceringen i sig är graderande.

-Mord - Avsiktligt och planerat att ta livet av offret, vilket också är utgången.
-Dråp - Våld där avsikten inte har varit att döda
-Vållande till annans död - Aktiv oaktsamhet som lett till att någon har avlidit.

Jag ser inget behov av att ha en inbördes gradering. Mord kan inte vara lätt/lindrigt eller grovt. Överlever offret blir brottsrubriceringen en annan; försök till mord. Det finns även brottsrubriceringar som medhjälp till... och stämpling till...

Jag håller med dig, men detta behandlas även i lagstiftningen - nödvärnsexcess.

Så här skriver juridiksajten Lawline om ämnet:

Slutligen regleras bestämmelser om nödvärnsexcess i 24 kap. 6 brottsbalken. Av förevarande lagrum framgår det att nödvärnsexcess enbart bli tillämplig om en person i en situation som innefattar nödvärn, nöd eller laga befogenhet att använda våld gjort mer än vad som är tillåtet på grund av att omständigheterna var sådana att denne svårligen kunde besinna sig. Om det exempelvis inträffar att någon utövar större våld eller svårare skada än som är medgivet genom bestämmelserna om nödvärn, laga befogenhet och nöd så har man gjort mer än vad som är tillåtet och således finns det fog att åberopa nödvärnsexcess. Utöver detta ska ställning även tas till huruvida en person svårligen kunde besinna sig. Vid en sådan bedömning ska farans art och den tid som stått till förfogande för övervägande beaktas. Om en person exempelvis varit tvungen att snabbt fatta beslut om hur han skulle bete sig på grund av yttre omständigheter, kan man inte begära lika mycket av honom som om han hade tid till övervägande. Vid bedömningen av frågan huruvida gärningsmannen svårligen kunnat besinna sig är vidare hänsyn att taga till hans individuella egenskaper. Om det är på tal om en person med nervös eller ängslig läggning, kan man inte begära lika mycket av honom som av en mera stabil person. För ytterligare information om nödvärnsexcess råder jag dig att läsa följande rättsfall: NJA 2005 s. 237 och NJA 2004 s. 786.

Nöd, nödvärn, och nödvärnsexcess (lawline.se)

Vart har du hört det?