Liberalism

Den stora anledningen att jag personligen de senaste 10-15åren idealistiskt rört mig bort från socialismen och mot liberalismen är enbart det faktum att en stor del av befolkningen nu medvetet utnyttjar och missbrukar "skyddsnäten" som samhället satt upp.

Nu går mina resonemang att stat/kommun skall bantas rejält, den skall enbart hantera grundläggande "infrastruktur" i samhället i stil med skola, sjukvård, rättsväsende, vatten/avlopp, elförsörjning, vägar/järnväg o liknande.

Tack och lov är vi ju nu på väg in i en rejäl lågkonjunktur som lär få effekten att alla utgifter lär behöva "stramas åt" överallt i det offentliga.

Det verkar på något sätt som att den generation som nu är i början av sitt vuxenliv tappat konceptet av personlig ansvar fullständigt och totalt.
Det är aldrig ok att ställa några som helst krav på någon längre att t.ex ta ansvar för konsekvenser av sitt eget handlande....
Jag är själv runt 45 idag och jag är uppfostrad av föräldrar och samhälle att om jag "gör fel" så kommer jag få lida för det. Jag måste jobba hårt och göra rätt, annars finns risken att jag tvingas bo i en kartong under en bro....

Liberalismen är idéer. När den växte fram i 1800talets medelklass var det delvis nya idéer. Vi har länge levt, idag kanske mer än någonsin omgivna av olika idéer, samtidigt som få idéer är helt nya. Intet nytt under solen heter det, och jag håller med. Så länge människan håller jorden och delar av rymden i sitt grepp kommer människans funktionssätt att ta sig ungefär samma uttryck.

Jag är ur samma generation som Anonvm och förstår förflyttningen från socialdemokrati till liberalism utifrån hur nya generationen resonerar. De har inte upplevt det vi eller människor nära oss upplevt, så det är naturligt för dem att agera som kunder snarare än medborgare. Hotet om att bo under en bro ekar av det gamla Fattig-Sverige som idag är på väg tillbaka, men vi är inte där än, och kanske behöver det aldrig ske. Varken öppet hemlösa ( 2017 registrerades sammanlagt 32 400 personer som hemlösa. Nästan hälften av dem befann sig i situation 3, det vill säga i en träningslägenhet, socialt kontrakt eller motsvarande. Cirka 18 procent eller 5 900 personer var akut hemlösa, Boverket 2017). eller öppet papperslösa (10.000-100.000)är så många i vårt land relativt hela befolkningen (10.50 miljoner) , om man för en stund begränsar liberalismens effekter till att gälla Sverige. Det är troligen det som gjort att civilsamhället och kyrkan fortfarande klarar de som av olika skäl sover ute, till exempel under en bro.
Utöver det är det 700.000 som inte arbetar, varav de flesta är utrikes födda. Detta upplever många människor som problematiskt och skyller alltför liberal politik för detta. Man menar att Nya Moderaterna och Fredrik Reinfeldt Öppna era hjärtan-tal var boven.

Hur ser jag på liberalismen? Ideerna står starka och jag ser det som att vi idag har fått en märklig blandning av auktoritär brottspolitik, nya militära lösningar och samtidigt värdegrunder som lyfter mänskliga rättigheter och klimatmålen i exempelvis Agenda30 i alla våra riksdagspartier, åtminstone på ytan. Sedan ägnar man mycket politisk kraft åt smutskastning som för tankarna till socialismens värsta sidor. Smutskastningen bär även drag av diktaturen.

Det som hände efter att Paludans koranbränningar påverkade Natoprocessen har gjort att luften lite gått ur yttrandefrihetsdiskussionen, som ofta är en liberal vs auktoritär diskussion.

De öppet liberala partierna L och C har krympt eftersom de andra partierna också i stort delar värderingarna, åtminstone som en läpparnas bekännelse.

Idag såg jag Bidens valfilm. Han talade om MAGA-extremister (Make America great again) som ett hot mot liberala värderingar, så som C och S fortfarande talar om SD. S har värderingar som på många sätt liknar SDs och C har gått i socialliberal riktning. Men vi vill som folk vara fria, samtidigt som vi ifrågasätter om andra ska ha den fria rätten att fly hit om de inte lyckas komma i självförsörjning. Liberaler löser ofta detta genom att tala i termer av att det finns möjligheter, samtidigt som verkligheten talar sitt tydliga språk, 700. 000 av oss är inte välkomna att ta anställning i bristyrkena, och detta läggs på individerna på ett liberalt sätt. 

Jag upplever liberalismens funktion idag som en del av en politiskt dysfunktionell soppa där olika makthungriga klåpare för en personlig dragkamp i offentligheten. Den liberala öppenheten saknas. 

Vilket parti är för att de verksamheter du räknar upp drivs i offentlig regi?

Förmodligen inget i dagens läge....

Min koncentration politiskt har senaste 2 valen handlat om att "taktikrösta" för att få bort MP från politiskt inflytande, det var överordnat allt annat då jag anser att det var det som var det enskilt viktigaste för att vända politiken mot en riktning jag föredrar.

Har sneglat lite åt Medborgerlig samling dock.

Frihetens frukter, vindruveätande hedonister och båtåkande pluralister. Ska se om jag kan hitta en stringens i denna adiafora. Liberalismen är en ideologi vars misslyckande kan ligga i att dess ideal är självmotsägande. På två punkter. De vill upprätta en politisk spelplan och begränsa statens makt och inflytande samtidigt som många liberaler accepterar och omfamnar dess existens och det institutionella tvång det innebär. Den insikten leder kanske vidare till libertarianistiska och anarkokapitalistiska idéer, idéer utan politiska makthavare, en ideologi utan stat. Men hur det ska kunna leda till frihet och fungera då kapitalism bygger på att varuproducenter inte får ut hela värdet av produktionen vet jag ej. Liberalismens lyckande ligger i andra premisser som möjliggör framåtskridanden som nekats av konservativa krafter bland annat.

Mitten, högern och liberaler är generellt för privatiseringar och nedskärning eller rentav avskaffandet av välfärden. Då finns det inte längre incitament för en offentlig sektor annat än möjligen för rättsväsende och försvaret.

Staten ska inte stå för mer än försvar och rättsväsende.
Det handlar inte om att avskaffa välfärden, det handlar om att ge människor eget ansvar för sin välfärd. Den ofantliga sektorn är ett monster. 

Men då bortser du från parametrar vi påverkas av och inte själva rår över.

Dina tankegångar påminner om LeVays filosofi.

Kanske det, individualismen är ju något centralt även inom satanismen. Men det är ett ämne för en helt annan diskussionstråd. 

Dock säger erfarenheten att "villfarelserna" inte bara var villfarelser, utan i hög grad stämde.
Vi har fått problem av nedskärningar i rättsväsendet, av en energipolitik utan långsiktiga lösningar, av en invandring som varit för stor, omfattat för lågt utbildade och för mycket kulturellt avvikande, av segregerade områden och skolor, av privatiseringar och avregleringar mm.
Detta har i stort sett alla riksdagspartier nu tvingats inse.

LeVay-satanism innebär inte bara individualism utan även elitism, där de mindre bemedlade utnyttjas eller slås ut.

Personligen anser jag det är rimligt att företag som tjänat pengar på mitt arbete där jag har slitit på min kropp, tagit risker och utsatts för diverse hälsofara (gifter, damm e.t.c.), får ta en liten del av dessa vinster och betala in för mina framtida behov av vård. Men i huvudsak har ju ändå de pengarna som betalats in i systemet tagits från våra löner.

Att folk kan studera oavsett ekonomi och arbeta trots att de har barn under skolålder är en vinst för hela samhället, så där ser jag absolut inga skäl till att genomföra stora förändringar.

Sedan så anser jag att vi måste se värdet av olika människor med olika egenskaper och förmågor, för samhället behöver den mångfalden. Samhället behöver inte 10 miljoner människor som bara består av politiker, akademiker och bolagsdirektörer, utan även av butiksarbetare, lagerarbetare, chaufförer, byggnadsarbetare, undersköterskor mm. Alltså tjänar samhället på att göra det möjligt att bo och leva hyfsat gott för alla dessa grupper överallt där de behövs.

Sedan är det inte säkert att barnen till de ekonomiskt starkare är de mest lämpade för de mer högutbildade och välbetalda jobben, liksom tvärt om. Så ska vi ha rätt man på rätt plats så förutsätter det ekonomiskt jämställda villkor för utbildning. Utbildning och yrke efter individuell förmåga och lämplighet, inte utefter plånboken.

LeVays filosofi känner jag inte är positivt för samhället och då ej heller för individen i det moderna samhället av idag. Annat vore det om vi mer levde som förr, där individen, familjen, gården e.t.c. var mer självförsörjande genom skogs- och lantbruk, jakt och fiske.

Nä, LaVeysataniamen med sin socialdarwinism ser jag inte som något eftersträvansvärt, det var individualismen i rörelsen som jag ser som positiv, 
The Satanic Temple har grundsatser som jag kan ställa upp på.