• Robin95

    Varför får man inte älska sitt barn?

    Jag älskar mitt barn det är varken hennes eller mammans fel att hon blev till på ett ofrivilligt sätt. Jag har tagit hand om Victoria sedan hon låg i magen jag älskar henne som mitt egna och våran relation har alltid varit fin, hon har sökt mig vid tröst och sjukdom och hon uppmuntrar ur  barns upplevelse till lek. 

    För ett halvår sedan plockades jag bort av Soc som ersatte mig med den biologiska pappan mot Tingsrättens beslut. Han har sagt helt sjuka saker om barn och är misstänkt för sexbrott mot barn. 

    Soc vill inte lyssna på varningssignalerna. Nu visar rapporterna från umgänget hans stora brister som känslomässig tillgänglighet. Viktoria har börjat få utbrott vid umgängena en utveckling som jag varnar för. Hör sitter jag helt förkrossad, inget ombud och på avstånd få se hur min oro blir verklighet jag har förlorat mitt barn. Hans rättighet pga biologiska skäl får före barnets rättighet. Snälla någon hjälp mig finns det något man kan göra 

  • Svar på tråden Varför får man inte älska sitt barn?
  • Mortiscia80

    Du har ju fortfarande rätt att träffa henne, om mamman tillåter det. Förstår inte vad du menar med att soc "plockade bort" dig, har de sagt att du inte får ha umgänge med barnet? För som jag förstår så har de inte rätt att göra det så länge du inte anses vara en fara för barnet. Jag skulle prata med en advokat om det här.

  • Litorina

    Kontakta en advokat! 


    Dokumentera allt. Spela in alla samtal som rör barnet. 

  • Robin95

    Hur regelverket ser ut struntar dom i. 

    Svaret jag får är att hon måste lära känna honom och få en anknytning då dom menar att barn har rätt till kännedom om sin bakgrund. Jag har motsatt mig det då hon varken känner honom eller skulle ta skada av att inte veta v han är. 

  • Mortiscia80
    Robin95 skrev 2023-06-13 22:53:38 följande:

    Hur regelverket ser ut struntar dom i. 

    Svaret jag får är att hon måste lära känna honom och få en anknytning då dom menar att barn har rätt till kännedom om sin bakgrund. Jag har motsatt mig det då hon varken känner honom eller skulle ta skada av att inte veta v han är. 


    Ja, men vad menar du med att de "plockat bort" dig? Påstår de att barnet inte klarar att anknyta till sin pappa om du finns med i bilden...? För det är ren bs i så fall. Om ett barn har en stark trygg anknytning så är det bra att värna om den och den är inget hinder för barnet att lära känna andra vuxna.
  • Robin95

    Jag menar att i möte med mamma så förklarade dom att bli inte arg nu jag vet att det kan bli känsligt. Men din kille är ju inte biologisk pappa till Victoria och hon måste få en chans att lära känna honom så vi kommer ta bort din kille från umgänges planeringen. Jag och mamman hade umgänge varje vecka sen tog dom bort mig för dom ville se henne själv med mamman under 8 månader fick jag varken se eller höra henne sen fick jag ha umgänge igen men då var hon lite blyg och försiktig vilket dom använde som själ för att ta bort mig igen plus att jag skulle försvåra anknytningen mellan Victoria och den biologiska pappan

  • glassgumman78

    Hej


    Jag förstår att det måste vara tufft. Att känna och se sig som förälder men inte betraktas som en...


    Uppfattar jag rätt att Victoria är LVU-placerad och det är därför det finns en umgängesplan?


    Och då antar jag att det funnits oro kring mammans förmåga att ta hand om henne?


    Vad bestod den oron i, isåfall?


    Lite i dina svar får mig att fundera lite. Du skriver att DU motsätter dig umgänge med biologiska pappan och hur du sitter utan ombud och får se värsta oron uppdagas etc. Men ingenstans nämner du mammans roll, agerande och tankar.


    Var är hon i allt detta?


    Du kan ju dessvärre inte motsätta dig något eftersom du inte är vårdnadshavare och jag tror att ni tjänar på att du backar och låter mamman vara den som agerar.


    Hur bra du än är så är det mammans omsorgsförmåga som kommer vara avgörande i utredningar etc?.och om hon inte klarar att vara förälder utan dig så är det en stor varningsklocka och skäl att låta placeringen fortsätta?


    Nu vet jag ju inte om dottern är placerad etc och har jag spekulerat fel så ber jag om ursäkt?

  • Robin95

    Ja en person som blivit gravid genomen mycket traumatiska upplevelse får till slut självmordstankar och drabbas av psykisk ohälsa. 

    Hon sattes på ett utredningshem där hennes mående försämrades då hon pga att hon inte var skriver i den regionen blev försämrad. 

    Mamman vill att jag ska fortsätta vara Victorias pappa och att den biologiska pappan är helt efterbliven. 

  • Robin95

    Nej hon klarar självklart av att vara förälder men barnet mår inte bra av att en viktig betydelsefull person som hon växt upp med bara försvinner. 

  • JodiBabe

    Tyvärr verkar inte barnets bästa vara praxis i Sverige. Minns det där fallet med den lilla flickan som skulle "hem" till sina biologiska föräldrar (var placerad i fosterhem) och dog nån månad senare för föräldrarna antagligen var för påtända. 

    Usch.

    Jag har tagit reda på juridiska fakta om jag var du, och kontaktat advokat. Om du har ont om pengar iaf nyttja att man kan få gratis rådgivning av jurist i ett initialt samtal. 

  • JodiBabe
    Robin95 skrev 2023-06-14 19:02:47 följande:

    Nej hon klarar självklart av att vara förälder men barnet mår inte bra av att en viktig betydelsefull person som hon växt upp med bara försvinner. 


    Är du inte ihop med mamman?
  • Mortiscia80
    Robin95 skrev 2023-06-14 18:59:38 följande:

    Ja en person som blivit gravid genomen mycket traumatiska upplevelse får till slut självmordstankar och drabbas av psykisk ohälsa. 


    Inte alla. Oavsett orsak så är hennes dåliga mående en oro för soc. Jag misstänker att de kommer att vilja ha koll på henne tills de är säkra på att hon inte är en fara för sig själv och att hennes mående är så stabilt att hon kan sköta barnet, dvs att hon inte är deprimerad eller mår psykiskt dåligt på andra sätt.
  • glassgumman78
    Robin95 skrev 2023-06-14 18:59:38 följande:

    Ja en person som blivit gravid genomen mycket traumatiska upplevelse får till slut självmordstankar och drabbas av psykisk ohälsa. 

    Hon sattes på ett utredningshem där hennes mående försämrades då hon pga att hon inte var skriver i den regionen blev försämrad. 

    Mamman vill att jag ska fortsätta vara Victorias pappa och att den biologiska pappan är helt efterbliven. 


    Psykisk ohälsa har ju alltid sin orsak men det förändrar ju inte att det i hög grad kan påverka föräldraförmågan och att det kan finnas oro för barnet..
    Och även om du fungerat känslomässigt som förälder så är du ju inte det rent juridiskt. 
    Och det är ju av stor vikt i sammanhanget eftersom du inte har rätt att agera eller ens vara förälder utan någon mammans godkännande. Inte så tryggt för barnets del...

    Jag tänker att det finns en orsak att de vill se mamman agera själv i umgänget utan dig just för att utreda om hon klarar att fungera på egen hand. Just för att de måste säkerhetställa att det finns åtminstone en fungerande vårdnadshavare. För hur bra bonusförälder du än är så räcker ju inte det rent juridiskt.
    Och det är även därför jag råder dig att backa och låta mamman agera helt på egen hand och visa att hon är en fungerande förälder...
    Annars riskerar du cementera bilden att hon inte fixar detta på egen hand...

    Jag hoppas att det löser sig snart för er
  • Mimosa86

    Efter -lex lilla hjärtat- borde de ju ha nya glasögon på en biologisk förälders olämplighet.

    Fruktansvärt!

  • Litorina

    Det låter helt gräsligt. Så för att få barnet att umgås med sin biologiska pappa, som brukat våld mot mamman, tar de bort en trygg anknytningsperson (dig) från barnet och hindrar dessutom hen (dig) från att finnas hos mamman i vardagen och ge henne det stöd hon behöver. Har jag förstått det rätt? 

Svar på tråden Varför får man inte älska sitt barn?