Till alla utsatta kvinnor

Hej, 
jag är lite i samma sits men har precis lämnat. Jag insåg inte förrän efter jag lämnade att hans beteende var att klassa som psykisk misshandel, det blir så normaliserat när man är mitt i det. Han drack även vilket gjorde att det blir lätt att skylla beteendet på spriten. Jag hittade kvinnojourens lista och kunde som du bocka av det mesta, gaslighting, crazy making, martyrskap, hot om att ta livet av sig, hot om att jag inte kommer få träffa barnet lika mycket, det har varit anmärkningar på mitt utseende, mitt beteende, skämtsamma utelämnande kommentarer om privata saker framför hans barn och föräldrar, provokationer för att jag ska bli ledsen eller arg. Han mådde bra av att trycka ner mig. 

Det är hemskt att behöva gå igenom, enda fördelen med ett sånt vidrigt beteende är att när du valt att lämna så kommer det bli bättre och hans beteende kommer göra det så tydligt att det är rätt val att lämna.

Det är tufft, eftersom det fortsätter även efteråt, men lättare att lägga på luren i ett samtal än att behöva stå ut med det bemötandet i sitt eget hem.

Jag blev så provocerad häromdagen att jag tappade det på honom och skrek och då skrattade han, det var precis det han ville få ut av samtalet. Innan samtalet skrev han om att vi ska vara snälla mot varann och inte säga nåt dumt och vi kan väl prata utan att jag klickar honom, och i samtalet var han provocerande och sa elakheter och efter jag klickat honom när jag blev upprörd då var han tydligen nöjd, var väl precis det han ville, att få mig ur balans.
Hans mamma lägger inte heller nåt ansvar på honom vilket jag tror är del i grundproblematiken han har, utan hon sväljer hans offerkoftasnack och tar hans parti. 

Har du satt nån tidsgräns för hur länge du ska vara kvar i relationen eller är du på väg att lämna nu direkt?

Det är stor skillnad på att reta varandra lite kärleksfullt och att trycka ner nån tills de knappt känner igen sig själva som person. 

Alla som varit i en relation har inte varit förövare och offer, vilken konstig sak att säga, som att alla förhållanden är hemska och att du även skyller på de som varit utsatta för kränkande behandling i sina förhållanden.

Detta är en tråd för de som varit utsatta i sina förhållanden och vill prata om det. Vill du förminska psykisk misshandel så vänligen gör det någon annanstans.

Som sagt är detta en tråd för de som vill prata av sig som varit utsatta. Du kommer in och beter dig som en person som utövar psykiskt våld, förminskar, projicerar mm.

Och det finns inget sammanhang där psykiskt våld är ok, någonsin.

Mer projicering och överläggande av skuld...
Och du lägger även ord i munnen på folk.
Slängde du in ett försök till crazy making på slutet också kanske? Du verkar ta till hela artilleriet här.